De ledande intressenterna på tjänstepensionsmarknaden är oeniga om vilken ålder som ska användas vid pensionsprognoser i framtiden. Ska man i alla lägen utgå från den lagstadgade riktåldern — eller finns det skäl att i stället basera pensionsprognoserna på pensionsåldern i kollektivavtal? Under våren har det tillsatts en arbetsgrupp som ska lösa tvisten.
Vilken pensionsålder ska gälla i framtiden i den prognosstandard som används hos minPension vid beräkningar av pensionsutfall? Detta tycks ha blivit en svårlöst fråga — som i dag splittrar de ledande intressenterna i pensionssektorn.
En bakgrund är införandet av riktålder vid pensionen.
Pensionsmyndigheten, SPV och SKR vill nu att riktåldern ska användas vid prognoser i alla pensionsavtal. Emot detta står Svensk Försäkring, PTK, Svenskt Näringsliv och minPension, som argumenterar för nuvarande ordning där den avtalade pensionsåldern används vid pensionsprognoser.
År 2013 antogs en prognosstandard för branschens pensionsprognoser. Arbetet leddes då av Pensionsmyndigheten. Prognosstandarden har inte reviderats sedan dess. Hösten 2019 startade Pensionsmyndigheten arbetet med en revidering, och intressenterna i branschen kallades till möten under våren 2020.
I samband med mötena stod det klart att en knäckfråga nu är om pensionsprognosåldern ska följa riktåldern eller den avtalade pensionsåldern.
Svensk Försäkring, fackförbund och Svenskt Näringsliv vill att den ordningen ska kvarstå att den avtalade åldern är utgångspunkt för pensionsprognoser. Riktåldern ska endast användas om det inte handlar om en avtalad pensionsålder, menar man. Svensk Försäkring menar att riktåldern inte är relevant i kollektivavtalen och heller inte i Iorp2-direktivet. Därför finns det risk att försäkringsbolagen inte uppfyller sin informationsplikt om riktåldern ska vara den förvalda åldern vid pensionsprognoser.
Pensionsmyndigheten och andra myndigheter vill däremot att riktåldern används i samtliga pensionsprognoser.
Riktåldern är på väg att införas i socialförsäkringslagstiftningen och kommer från 2026 att vara 67 år. Riktåldern blir bland annat den tidigaste ålder då man kan få del av det allmänna pensionssystemets grundskydd; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Om Pensionsmyndighetens linje vinner — att bara använda riktålder i alla pensionsprognoser — kommer det enligt Svensk Försäkring och minPension att uppstå ett gap i de pensionsprognoser enskilda med en avtalad pensionsålder gör, som skiljer sig från riktåldern.
En arbetsgrupp har nu tillsatts under våren där även Finansinspektionen ingår. Tanken är att arbetsgruppen ska försöka lösa tvisten om pensionsålderna. Finansinspektionens ståndpunkt är att det inte finns något behov av att revidera föreskrifterna så länge det går att göra en alternativ pensionsberäkning baserad på respektive avtals pensionsålder.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av presentationen från Svensk Försäkring vid ett av vårens möten, som ger en bild av oenigheten kring prognosstandarden.