Etikett: Sparbarometer

De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet förra året med 3,1 procent till till 21 965 miljarder kronor, visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2023, som presenteras på tisdagen.

Uppgången drevs av ökade aktietillgångar — upp 7,6 procent — och räntetillgångar — en ökning med 1,3 procent. Samtidigt minskade fastighetstillgångarna med -1,1 procent.

Nysparandet uppgick under kvartalet till 56 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat 481 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Största nysparandet under kvartalet var i tjänstepension, totalt 40 miljarder kronor. Privat försäkringssparande minskade samtidigt med 13 miljarder kronor.

— Ett rejält börsrally fick hushållens förmögenhet att växa under årets sista kvartal medan en avmattad bostadsmarknad höll tillbaka en del av förmögenhetsökningen. För helåret uppvisade hushållen återigen ett starkt sparbeteende, trots ett tufft ekonomiskt läge, med ett nysparande runt 500 miljarder kronor för 2023 vilket motsvarar nästan halva den svenska statsskulden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skulder växte under kvartalet med 2 miljarder kronor och den årliga skuldökningstakten sjönk därmed till en ny rekordlåg nivå, från 0,7 procent  kvartal tre till 0,4 procent kvartal fyra.

— Riksbanken beslutade att hålla räntan oförändrad under fjärde kvartalet men penningpolitiken verkar med en viss fördröjning vilket fortsatte pressa upp hushållens räntekostnader. Räntekvoten, ränteutgifter som andel av disponibel inkomst, är nu på den högsta nivån sedan finanskrisen vilket pressat ner hushållens lånebenägenhet till rekordlåga nivåer och legat som en våt filt över den svenska bostadsmarknaden, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.

Under tredje kvartalet minskade de svenska hushållens förmögenhet, enligt SEB:s Sparbarometer för som presenterades på tisdagen. Nettoförmögenheten sjönk under kvartalet med 327 miljarder kronor, motsvarande -1,5 procent, till 21 617 miljarder kronor.

Enligt SEB beror nedgången främst på en negativ börsutveckling. Aktietillgångarna minskade med -3,6 procent under kvartalet och räntetillgångar  med -0,7 procent, medan fastighetstillgångarna ökade  med 0,7 procent.

Hushållens nysparande uppgick under kvartalet till 87 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen de senaste tolv månaderna sparat drygt 539 miljarder kronor.

Den svaga tillgångssidan tillsammans med försiktigt stigande skulder fick dock hushållens skuldkvot att stiga något under kvartalet. Samtidigt fortsätter räntekvoten stiga med anledning av ränteläget.

— Det mesta på den ekonomiska dagordningen pekade i negativ riktning under det tredje kvartalet. En svag börs, avmattad bostadsmarknad och en räntehöjning från Riksbanken fortsatte pressa ner hushållens förmögenhet. Inför årets sista kvartal finns dock goda förutsättningar för att hushållen äntligen kan andas ut med något mer positiva börsvindar och en efterlängtad räntetopp, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Hushållens skulder ökade under det tredje kvartalet med 7 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,3 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 1,2 procent till 0,7 procent. Ökningstakten har tidigare år aldrig legat under 1 procent tidigare, vilket innebär att det är den lägsta ökningstakten sedan mätningarna började.

Bostadslånen, står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder, ökade med 0,1 procent. Studielånen ökade med 1,2 procent och konsumtionslånen med 0,5 procent. Övriga lån minskade däremot ytterligare detta kvartal med 0,1 procent. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 6,5 procent till 8,1 procent och ligger nu på samma nivå som under slutet av 2008.

— Ränteläget är den enskilt viktigaste komponenten för att avgöra vart bostadsmarknaden är på väg. Hushållens räntekvot når nu den högsta nivån sedan slutet av 2008 och pressar ner hushållens vilja att ta på sig mer skuld till rekordlåga nivåer. Med en stundande ränteplatå, låg skuldbenägenhet och fortsatt urholkad köpkraft talar det mesta för att bostadsmarknaden bottnar först en bra bit in på 2024, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.

Under tredje kvartalet i år ökade hushållens skulder med 31 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent, enligt SEB:s Sparbarometer som presenterades på torsdagen. Enligt SEB är detta den lägsta ökningstakt som har uppmätts under hela Sparbarometerns historia. Samtidigt minskade hushållens förmögenhet, på grund av nedgången på de finansiella marknaderna och den avmattade utvecklingen av bostadspriserna. 

Nedgången under tredje kvartalet av hushållens nettoförmögenhet var under tredje kvartalet 299 miljarder kronor, motsvarande -1,4 procent. Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens nettoförmögenhet därmed till 21 351 miljarder kronor.

Värdet på hushållens bruttoförmögenhet sjönk med 268 miljarder kronor till 26 551 miljarder kronor.

Nedgången har drivits av att aktietillgångarna minskade med -1,6 procent och fastighetstillgångarna med -1,0 procent.

Samtidigt uppgick hushållens nysparande till 85 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat drygt 576 miljarder kronor de senaste tolv månaderna, enligt Sparbarometern.

— En perfekt storm i form av hög inflation, svaga börser och stigande räntor får ett brett genomslag på hushållens förmögenhet, som sedan årsskiftet fallit med nästan 2 000 miljarder kronor. Det är en nedgång som motsvarar närmare dubbla statsskulden. Inför bokslutet av 2022 pekar det mesta mot att nedgången håller i sig även under årets sista kvartal, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Hushållens skulder ökade på årsbasis med 5,2 procent. Det kan jämföras med att ökningstakten föregående kvartal var på 6,3 procent. Räntekvoten, hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade på grund av de stigande räntorna under kvartalet från 3,5 procent till 4,8 procent.

Kombinationen av försiktigt stigande skulder och en svagare tillgångssida fick hushållens skuldkvot att stiga för tredje kvartalet i rad.

– Efter nästan ett decennium av extremt låga räntor pressas hushållen nu av ett tydligt trendskifte när styrräntan höjs kraftigt och bolåneräntorna dubblerats jämfört med inledningen på året. Sammantaget pressar urholkade plånböcker och högre räntekostnader ner hushållens skuldökningstakt till den lägsta nivån som uppmätts under Sparbarometerns nästan 30-åriga historia, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.

Andra kvartalet i år var raset för den svenska hushållens förmögenheter rekordstort —  för första gången sjönk hushållsförmögenheten med över 1 000 miljarder kronor under ett enskilt kvartal. Det framgår av SEB:s Sparbarometer som presenterades på tisdagen. 

Nedgången beror givetvis framför allt på en negativ utveckling av de finansiella marknaderna. Samtidigt fick kombinationen av stadigt stigande skulder och en svagare tillgångssida hushållens skuldkvot att stiga för andra kvartalet i rad.

Hushållens nettoförmögenhet minskade andra kvartalet med 1 238 miljarder kronor, motsvarande en nedgång med 5,4 procent. Vid utgången av kvartalet uppgick nettoförmögenheten till 21 722 miljarder kronor. Värdet av bruttoförmögenheten sjönk med 1 167 miljarder kronor till 26 891 miljarder kronor, en nedgång med 4,2 procent.

Den största orsaken till nedgången var kraftigt minskade aktietillgångar där värdet sjönk med 11,9 procent.

Hushållens nysparande uppgick till 204 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat nästan 610 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

— En närmast perfekt storm svepte in över hushållen under det andra kvartalet. Kraftiga börsfall, svalare bostadsmarknad och stigande bolåneräntor fick hushållens förmögenhet att falla med drygt 1 200 miljarder kronor. Det är en nedgång som kan likställas med att nästan en fjärdedel av den svenska ekonomin skulle försvinna på ett kvartal, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Under det andra kvartalet ökade hushållens skulder med 671 miljarder kronor vilket är en något snabbare ökningstakt än föregående kvartal och samma nivå som den genomsnittliga ökningstakten de tio senaste åren. Bostadslånen ökade med 1,5 procent samtidigt som konsumtionslånen ökade med 2,5 procent. Övriga lån ökade med 0,6 procent och studielånen ökade med 0,2 procent.

— Under andra kvartalet höjde Riksbanken styrräntan över nollstrecket för första gången på nästan åtta år. Sen dess har ytterligare en höjning genomförts och det mesta pekar mot att styrräntan vid årets slut kommer ligga runt 2 procent. Det är en drastisk förändring jämfört med första kvartalet, vilket i kombination med de höga elpriserna talar för att vi närmar oss en tid med betydligt lugnare skuldökningstakt framåt, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.

Under första kvartalet i år minskade de svenska hushållens nettoförmögenheter med 3,5 procent eller 849 miljarder kronor, till 24 340 miljarder kronor. Det framgår av SEB:s Sparbarometer för första kvartalet i år. 

Bruttoförmögenheten sjönk med 781 miljarder kronor till 28 439 miljarder kronor.

Nedgången beror framförallt på svaga finansiella marknader samtidigt som bostadspriserna hade en dämpad utveckling. Värdet på aktietillgångarna minskade med 7,6 procent under kvartalet.

— Första kvartalet präglades av fallande börskurser, hög inflation, stigande räntor och följaktligen något svagare konjunkturutsikter. Det fick hushållens förmögenhet att vända ner för första gången sedan pandemins inledning. I osäkra tider minskar även hushållens riskaptit, vilket återspeglas tydligt i en omfördelning av nysparande från fonder till sparkonto, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Skulderna steg samtidigt med 1,3 procent, motsvarande 68 miljarder kronor. Kombinationen av stadigt stigande skulder och en svagare tillgångssida fick också hushållens skuldkvot att vända uppåt.

Hushållens nysparande uppgick till 125 miljarder kronor eller 630 miljarder kronor de senaste tolvmånadersperioden.

— Hushållens skulder fortsätter att öka om än i en något mer dämpad takt. Det vi nu ser kan mycket väl vara början på en bredare inbromsning som kan bli tydligare i takt med en svagare boprisutveckling och fortsatt stigande räntor. Det mesta talar för att den långa trenden av sjunkande räntekostnader nu bottnat och hushållen bör förbereda sig på ett högre ränteklimat, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.

Under fjärde kvartalet förra året uppgick svenska folkets nettoförmögenhet till 24 026 miljarder kronor, framgår det av SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2021 som presenterades på torsdagen. 

Ökningen av hushållens nettoförmögenhet det fjärde kvartalet uppgick till 1 180 miljarder kronor, motsvarande 5,2 procent. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg under kvartalet med 1 267 miljarder kronor till 29 056 miljarder kronor.

Enligt SEB beror uppgången framförallt på de starka finansiella marknaderna under fjärde kvartalet, medan bostadspriserna hade en svagare utveckling under kvartalet. Aktietillgångarna ökade med 8,7 procent.

Hushållens nysparande under kvartalet uppgick till 135 miljarder kronor, innebär att sparandet under hela 2021 var 660 miljarder kronor — även detta en ny rekordnivå. Att nysparandet låg så pass högt har delvis koppling till att svenska folket gjorde av med mindre pengar under pandemin.

– Hushållen kan skriva in ytterligare ett rekordstarkt förmögenhetsår i historieböckerna. Aldrig tidigare har de nysparat så mycket som under 2021. Samtidigt fortsatte medvinden på börsen under årets sista kvartal, vilket fick hushållens samlade förmögenhet att närma sig nivåer som mer än femdubblar storleken på den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i sin kommentar.

Han påpekar samtidigt att läget i dag är helt annorlunda än vid årsskiftet, med hänsyn till Rysslands krig i Ukraina:

– Efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari är osäkerheten stor. Det som händer nu är en tragedi som först och främst innebär stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det har också stor inverkan på världsekonomin och de finansiella marknaderna, vilket i sin tur kommer att påverka hushållens sparande och förmögenhet – en utveckling som kommer att återspeglas i Sparbarometern för det första kvartalet 2022.

Hushållens skulder ökade under det fjärde kvartalet med 87 miljarder kronor, motsvarande en ökningstakt på 1,8 procent. Detta är en högre ökningstakt än föregående kvartal då ökningen uppgick till 1,6 procent och även högre än den genomsnittliga ökningstakten de tio senaste åren på 1,4 procent.

Bostadslånen ökade under kvartalet med 1,9 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 1,7 procent och studielånen med 1,5 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

På årsbasis uppgick ökningstakten till 6,9 procent, en ökning för tionde kvartalet i rad.

— Efter en lång period av extremt låga räntor och stigande bostadspriser har hushållens skulder växt till att motsvara mer än fyra gånger den svenska statsskulden. Om nu ett stigande ränteklimat står för dörren blir den naturliga frågan hur det kommer att påverka hushållens skuldutveckling och boendeekonomi. Det blir en fråga att följa i kommande mätningar av Sparbarometern, säger Américo Fernández i en avslutande kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2021.