SEB: Så minskade hushållens förmögenhet tredje kvartalet
• Är räntetoppen nådd nu? Mycket på den ekonomiska dagordningen pekade i negativ riktning under det tredje kvartalet, men enligt SEB finns det inför årets sista kvartal goda förutsättningar för att hushållen ska kunna andas ut med mer positiva börsvindar och en efterlängtad räntetopp.
Under tredje kvartalet minskade de svenska hushållens förmögenhet, enligt SEB:s Sparbarometer för som presenterades på tisdagen. Nettoförmögenheten sjönk under kvartalet med 327 miljarder kronor, motsvarande -1,5 procent, till 21 617 miljarder kronor.
Enligt SEB beror nedgången främst på en negativ börsutveckling. Aktietillgångarna minskade med -3,6 procent under kvartalet och räntetillgångar med -0,7 procent, medan fastighetstillgångarna ökade med 0,7 procent.
Hushållens nysparande uppgick under kvartalet till 87 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen de senaste tolv månaderna sparat drygt 539 miljarder kronor.
Den svaga tillgångssidan tillsammans med försiktigt stigande skulder fick dock hushållens skuldkvot att stiga något under kvartalet. Samtidigt fortsätter räntekvoten stiga med anledning av ränteläget.
— Det mesta på den ekonomiska dagordningen pekade i negativ riktning under det tredje kvartalet. En svag börs, avmattad bostadsmarknad och en räntehöjning från Riksbanken fortsatte pressa ner hushållens förmögenhet. Inför årets sista kvartal finns dock goda förutsättningar för att hushållen äntligen kan andas ut med något mer positiva börsvindar och en efterlängtad räntetopp, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.
Hushållens skulder ökade under det tredje kvartalet med 7 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,3 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 1,2 procent till 0,7 procent. Ökningstakten har tidigare år aldrig legat under 1 procent tidigare, vilket innebär att det är den lägsta ökningstakten sedan mätningarna började.
Bostadslånen, står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder, ökade med 0,1 procent. Studielånen ökade med 1,2 procent och konsumtionslånen med 0,5 procent. Övriga lån minskade däremot ytterligare detta kvartal med 0,1 procent. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 6,5 procent till 8,1 procent och ligger nu på samma nivå som under slutet av 2008.
— Ränteläget är den enskilt viktigaste komponenten för att avgöra vart bostadsmarknaden är på väg. Hushållens räntekvot når nu den högsta nivån sedan slutet av 2008 och pressar ner hushållens vilja att ta på sig mer skuld till rekordlåga nivåer. Med en stundande ränteplatå, låg skuldbenägenhet och fortsatt urholkad köpkraft talar det mesta för att bostadsmarknaden bottnar först en bra bit in på 2024, säger Américo Fernández.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.
