Under pandemin ökade sparandet i de svenska hushållen — men förra året föll sparandet kraftigt. Fjärde kvartalet minskade det det finansiella sparandet exklusive periodiseringar till 0,5 miljarder kronor vilket kan jämföras med 32,6 miljarder kronor motsvarande period 2021, konstaterar SCB i sin Sparbarometer.
SCB noterar att fjärde kvartalet förra året fortsatte räntorna att stiga samtidigt som marknadsvärdet på bostadsrätter sjönk. Även hushållens årliga lånetillväxttakt har fortsatt att sjunka ganska kraftigt.
Hushållens totala sparande under fjärde kvartalet 2022 uppgick till 99 miljarder kronor.
Ser man däremot enskilt till det finansiella sparandet exklusive periodiseringar uppgick sparandet under det fjärde kvartalet till 0,5 miljarder kronor, vilket av SCB beskrivs som ett lågt sparande som också har minskat jämfört med föregående kvartal. Motsvarande siffra för fjärde kvartalet 2021 var 32,6 miljarder kronor.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade under 2020-2021 för att sjunka under de tre första kvartalen 2022, men steg under det fjärde kvartalet 2022 till följd av en börsuppgång på den svenska börsen på 10,8 procent.
Hushållens finansiella tillgångar i form av privat försäkringssparande uppgick vid utgången av 2022 till 1 263 miljarder kronor, en nedgång jämfört med 1 328 miljarder kronor ett år tidigare.
Värdet på tjänstepensionssparandet uppgick vid utgången av 2022 till 3 692 miljarder kronor, att jämföra med 3 809 miljarder kronor vid utgången av 2021.
Hushållens totala finansiella nettotillgångar, inklusive bostadsrätter, uppgick vid utgången av 2022 till 13 095 miljarder kronor jämfört med 15 026 miljarder kronor ett år tidigare.