Den finansiella ställningen för de svenska försäkringsbolagen är fortsatt god, konstaterar Finansinspektionen i sin senaste stabilitetsrapport som presenterades på tisdagen. Samtidigt konstaterar FI att liv- och pensionsbolag i dag har en relativt stor andel riskfyllda tillgångar — som aktier, fastigheter och onoterade tillgångar.
FI slår i rapporten fast att de riskfyllda tillgångarna har gynnat företagen under perioder när tillväxten har varit hög och avkastningen god, men menar att risken för kraftiga priskorrigeringar nedåt nu är högre och utsikterna för avkastning mer osäkra. Dessutom kan tillgångar som inte handlas på reglerade marknader vara svåra att avyttra i ett stressat marknadsläge eller endast till ett kraftigt reducerat pris, påpekar FI.
I dagsläget bedömer dock FI att företagen har buffertar att stå emot kraftiga nedgångar utan att behöva sälja av tillgångar och därmed förstärka en nedåtgående trend.
När det gäller framtidsutsikterna spår FI att det framöver sannolikt bli mer fördelaktigt att återinvestera i räntebärande värdepapper eftersom avkastningen blir högre, under förutsättning att nuvarande nivåer på marknadsräntorna består. Detta kan i sin tur öppna för att andelen riskfyllda tillgångar minskar på sikt, menar FI.
I sin presentation av rapporten fokuserade FI annars mest på att det krävs ytterligare anpassning till det högre ränteläget från hushåll och företag. Även om risktagandet har minskat innebär osäkerheten om hur länge de högre räntorna består förhöjda risker för den finansiella stabiliteten, menar FI. Särskilt kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning bedöms som utsatta ifall räntorna ligger kvar på höga nivåer.
— Räntorna sänker fastighetsbolagens vinster och värdet på deras fastigheter. Därför har de också fått det svårare att finansiera sina skulder. De kan inte luta sig tillbaka i det här läget. De behöver fortsatt minska sina skulder och stärka sin kapitalsituation för att undvika en mer okontrollerad anpassning framöver, säger generaldirektör Daniel Barr i en kommentar.
Rapporten visar att hushållen lånar allt mindre — samtidigt som konsumtion och sparande har hållits uppe bättre än vad som förutspåtts. Även arbetsmarknaden har utvecklats starkare än förväntat — men nivån på företagens och hushållens skulder bedöms alltså fortfarande vara hög. Enligt FI är den huvudsakliga risken med hushållens stora skulder att konsumtion kan minska, något som kan förstärka en makroekonomisk nedgång och öka risken för problem i den finansiella sektorn.
FI konstaterar att svenska banker är mycket lönsamma och har stora kapitalbuffertar — och därmed en god motståndskraft där de kan hantera betydande kreditförluster. Dock finns en förhöjd osäkerhet om hur ekonomin och marknaden utvecklas vilket innebär att bankerna även fortsättningsvis behöver ha stora buffertar.
— Vi bedömer att det osäkra läge vi befinner oss i kommer att fortsätta ett tag framöver. Företag och hushåll anpassar sig fortfarande till de högre räntorna och vi har inte fullt ut sett effekterna i det finansiella systemet och ekonomin som helhet. Det är därför fortsatt viktigt att banker och andra finansiella aktörer är riskmedvetna och ser till att de klarar även ett sämre läge, säger Daniel Barr.
I rapporten lyfte FI även fram risker förknippade med digitalisering och sammanlänkning i det finansiella systemet. Det betyder att ett större angrepp på infrastrukturen för betalningssystem kan få omfattande konsekvenser för finansiella företag, deras kunder och samhället i stort.
— Mot bakgrund av den ökade hotbilden mot Sverige är det viktigt att företag i den finansiella sektorn har tillräckliga system och rutiner för att hantera cyberrisker, heter det i FI:s slutsats.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s stabilitetsrapport.
