Så kan Sverige få bättre statistik över tjänstepensionerna
Vad behövs för att kunna leverera intressant statistik om svenska tjänstepensioner? Det har Pensionsmyndigheten undersökt, på regeringens uppdrag.
I rapporten redovisar Pensionsmyndigheten två förteckningar över uppgifter som bör ingå i en framtida tjänstepensionsdatabas.
Den första förteckningen avser uppgifter om enskilda individers tjänstepensioner, den andra fångar in övergripande tjänstepensionsuppgifter som aggregerade individuppgifter och uppgifter på organisationsnivå.
Myndigheten bedömer att båda kategorier av information är relevanta inom ramen för uppdraget i regleringsbrevet.
– De variabler vi valt att ta med är relativt detaljerade och avsedda att ge en bättre förståelse för vilka uppgifter som bör inhämtas för att bygga upp ett gediget faktaunderlag för analyser av tjänstepensionsområdet, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar.
Myndigheten skriver i rapporten att de föreslagna förteckningarna är tillräckliga för att fungera som utgångspunkt för en eventuell framtida lagreglering. Däremot är förteckningarna inte tillräckliga som underlag för att påbörja den praktiska uppbyggnaden av en tjänstepensionsdatabas.
Pensionsmyndigheten menar också att tjänstepensionsdata bör kunna kopplas till exempelvis registerdata som tillhandahålls av SCB. På så sätt skulle kostnaderna för uppbyggnaden av databasen kunna hållas nere samtidigt som analysmöjligheterna både fördjupas och breddas.
– Det är viktigt att kunna följa utvecklingen även inom detta område. För den del av befolkningen som är pensionärer utgör tjänstepensionen en viktig, och på sikt allt viktigare, källa till försörjning. Tjänstepensionskapitalet utgör dessutom en stor del av de svenska hushållens förmögenhet, i dagsläget cirka 30 procent av hushållens finansiella tillgångar, säger Inger Johannisson.
