Skandia: Så påverkas pensionen av de nya riktåldrarna
Tidig pensionering innan de nya riktåldrarna kan minska pensionsinkomsten med flera tusen kronor per månad. Den slutsatsen drar Skandia i en ny rapport om införandet av riktåldrar i pensionssystemet.
Skandias presenterade på onsdagen en ny rapport med titeln ”Pensionsåldersdilemmat”, med en analys av hur ett införande av riktåldrar påverkar pensionerna för framtida generationer.
Rapporten visar den effekten som införandet av riktåldrar kan få för de framtida pensionerna för 70-, 80- och 90-talister i olika yrkesgrupper, och hur pensionen påverkas av en tidigare eller senare pension.
Pensionering vid riktåldern ska enligt beräkningarna ge 62–93 procent av slutlönen i total pension, beroende på yrkesgrupp och ålder, inklusive tjänstepensionen. Detta är i de flesta fall ändå lägre än vad man förväntat sig, med tanke på att de flesta svenskar önskar att få cirka 80 procent av sin slutlön i pension.
– Ju yngre jag är, desto högre pensionsålder behöver jag nu anpassa min planering och mitt sparande till. Att jobba till riktåldern har såklart en tydligt positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre också förändras, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till rapporten.
Flera undersökningar visar att majoriteten av svenskarna fortfarande vill gå i pension vid 65 års ålder eller tidigare, även om det skulle leda till lägre pension. I Skandias rapport visas att en tidig pensionering riskerar att slå hårt mot pensionsnivåerna, oavsett vilken yrkesgrupp det handlar om.
Att gå i pension tre år tidigare än sin riktålder, i exemplen vid 65 eller 66 års ålder, leder i genomsnitt till ett inkomstbortfall från cirka 6 000 kronor per månad före skatt för en grundskolelärare född på 90-talet. En civilingenjör född på 80-talet riskerar att förlora upp till drygt 12 000 kronor per månad. Den som går i pension två år innan riktåldern får ett inkomstbortfall mellan cirka 4 000 kronor och upp till drygt 8 000 kronor.
– De nya riktåldrarna påverkar de framtida pensionsinkomsterna för alla svenskar. Vi vet samtidigt att många fortsatt vill gå i tidig pension. Om jag i framtiden vill ha flexibilitet och någon möjlighet att gå i pension tidigare, gäller det att själv bädda för det genom ett eget pensionssparande under yrkeslivet, säger Mattias Munter.
Ett alternativ för att höja sin pensionsnivå vid riktåldern är att försöka stanna kvar på arbetsmarknaden. Rapporten visar att två års arbete efter riktåldern, med en nedtrappning till 75 procent arbetstid första året och 50 procent arbetstid andra året, ökar pensionsinkomsten rejält för samtliga undersökta yrkesgrupper. I kronor handlar det om cirka 4 000–10 000 kronor mer per månad före skatt, jämfört med om man går i pension vid riktåldern.
– Kraften i att jobba längre för en bättre pension är odiskutabel, men det är svårt för en ung person idag att förutse de framtida förutsättningarna för ett långt yrkesliv. Det är både en fråga om min egen hälsa och arbetsmarknadens framtida förutsättningar. Här kan ett eget pensionssparande vara en viktig krockkudde för att möta den osäkerhetsfaktorn, säger Mattias Munter.
Här kan du ta del av Skandias rapport.