Alecta: Låg lönenivå har stor betydelse för långtidssjukskrivning
• Låg lön har samband med långtidssjukskrivning. Forskningsrapporten om långtidssjukskrivning bland tjänstemän, som finansierats av Alecta, visar att långtidssjukskrivningar har ett starkt samband med lönenivån.
Anställda med låg lön tenderar att vara mer långtidssjukskrivna än andra grupper. Det framgår av en ny rapport från Alecta om sjukfrånvaron bland privatanställda tjänstemän.
Rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012–2018” har tagits fram av forskare på Karolinska Institutet med finansiering från Alecta. Av rapporten framgår att det som har allra störst betydelse för om ett sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar är själva sjukskrivningsdiagnosen.
Men en faktor som har stor betydelse är också lönenivån.
Andelen längre sjukskrivningsfall har överlag minskat de senaste åren. Men det gäller inte för gruppen med de lägsta lönerna.
— Enligt den här studien finns inte något starkt samband mellan vissa typer av arbeten och hög risk för framtida sjukfrånvaro eller sjukskrivningsfall längre än 90 dagar, vilket annars varit den allmänna förklaringen. Istället är det låg lön som sticker ut som förklaringsfaktor. Studien bidrar till ökad kunskap om de långa sjukskrivningarna bland privatanställda tjänstemän och är viktig för Alecta som sjukförsäkringsgivare, men också för arbetsmarknadens parter, som tillsammans arbetar med frågor som berör sjukskrivningar, och för politik och myndigheter, säger Fredrik Palm, chef för området produkt vid Alecta.
Studien som resulterat i rapporten handlar både om sjukskrivningsfall längre än 14 dagar och om sjukskrivningsfall längre än 90 dagar. Forskarna bakom studien har analyserat sjukskrivningen för 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän under åren 2012—2018. Ytterligare resultat i studien härrör från en kompletterande studie av Alectas bestånd av 1 miljoner försäkrade tjänstemän i privat sektor fram till 2021. Bakom studien står forskare på Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid Karolinska Institutet.
Det här är något av vad som i övrigt har framkommit i studien:
- De flesta är friska. Majoriteten av de privatanställda tjänstemännen i undersökningen hade ingen sjukskrivning alls längre än 14 dagar under de sju åren som omfattas av studien. Cirka 80 procent av männen och 60 procent av kvinnorna hade ingen sjukskrivning längre än 14 dagar.
- Psykiska diagnoser har stor betydelse för långtidssjukskrivning. Sjukskrivning i en psykisk diagnos är den faktor som har starkast samband med att ett sjukskrivningsfall blir längre än 90 dagar.
- Ökningen av sjukskrivningsdagar var lika stor bland män och kvinnor. Medelantalet sjukskrivningsdagar för en långtidssjukskriven person ökade från 60 dagar år 2012 till 86 dagar 2018 för kvinnor, och från 60 dagar till 85 dagar för män. Med andra ord hade sjukskrivna kvinnor och män hade i genomsnitt ungefär lika många sjukskrivningsdagar per år.
— Merparten av personers sjuklighet leder inte till sjukskrivning. För kommande forskning finns ett behov av att få kunskap om i vilken utsträckning viss sjuklighet innebär behov av sjukfrånvaro, samt vilka åtgärder som har bäst effekt för att kunna återgå i arbete, säger Kristin Farrants, biträdande lektor vid Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
