Rekordhög avkastning under 2021 i svenska liv- och pensionsbolag
De svenska liv- och tjänstepensionsbolagen hade under förra året en rekordhög totalavkastning på sina placeringstillgångar: 15,6 procent. Det framgår av Svensk Försäkrings statistik som publicerades på onsdagen.
Svensk Försäkring presenterade på onsdagen en sammanställning som visar att totalavkastningen för de svenska tjänstepensions- och livförsäkringsföretagens tillgångar under 2021 uppgick till 15,6 procent — den högsta avkastningen som uppmätts under ett enskilt år sedan år 2003 då Svensk Försäkring började med denna sammanställning. Under det fjärde kvartalet isolerat uppgick den genomsnittliga totalavkastningen till 5,5 procent.
Statistiken från Svensk Försäkring visar också att avkastningen de senaste tio åren, från 2012 till 2021, har legat på i genomsnitt 8,0 procent per år. Avkastningssiffrorna är viktade med hänsyn till placeringstillgångar.
Enligt ekonom Jonas Söderberg på Svensk Försäkring är den historiskt sett höga avkastningen — kanske inte helt överraskande — främst en konsekvens av den starka utvecklingen på aktiemarknaderna.
— Avkastningen på aktiemarknaderna i Sverige och globalt har legat på mycket höga nivåer. Det är även kopplat till att svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretag har en förhållandevis hög andel aktier, framförallt i ett europeiskt perspektiv. Sedan kan det finnas andra förklaringar också i enskilda fall, men generellt är det den främst bidragande orsaken till den höga avkastningen förra året.
Vad kan du säga om bakgrunden till att svenska bolag har så pass hög andel aktier?
— Att de svenska bolagen kan ha så hög andel aktier är i sig ett tecken på deras starka finansiella ställning. Det innebär att man kan ta större risker om man vill, och 2021 var avkastningen på aktier avsevärt bättre framförallt jämfört med obligationer, inte minst statsobligationerna.
Vad är din bild av orsaken till att aktiemarknaderna gick så starkt förra året?
— Det finns många förklaringar, men det hör väl till viss del samman med de stimulanser som har tillförts ekonomin under pandemin genom finanspolitiken och penningpolitiken. Vi ser troligtvis också en väldigt stark framtidstro när det gäller ekonomin framöver som har betydelse för aktievärderingen.
Hur tänker du om den genomsnittliga totalavkastningen de senaste tio åren? Är huvudförklaringen även där den goda avkastningen på börsen?
— Det är svårt att säga även om aktiemarknaden förstås kan förklara en stor del. Det skulle kunna finnas andra förklaringen också, exempelvis hur man har ändrat i sin tillgångsallokering. Men i grunden är bolagen ändå beroende av vilken avkastning det är på de finansiella marknaderna.
— Sett över tio års sikt är det egentligen anmärkningsvärt vilken avkastning det har varit för de svenska bolagen. Jag har faktiskt svårt att tänka mig att det finns några andra länder där försäkringsföretagen och tjänstepensionsföretagen har kunnat visa upp så hög avkastning på placeringstillgångarna sedan 2012, särskilt med tanke på de låga räntorna och att världen drabbades av en global pandemi. Om någon för tio år sedan skulle ha berättat hur låga räntor det skulle komma att bli, hade jag aldrig trott att livbolagen skulle klara av att leverera en årlig avkastning på 8,0 procent i genomsnitt!
Innebär det att vi har sett en period av unikt hög avkastning de senaste tio åren?
— Det är en tiotusenkronorsfråga — eller snarare betydligt mer än så. Egentligen är det inte möjligt att spekulera om det. En genomsnittlig avkastning på 8,0 procent per år framstår givetvis som svårt att slå, men det finns inget som säger att det inte är möjligt.
År 2022 har ju däremot inte börjat alls lika starkt när de gäller börsutvecklingen. Har du redan i dag någon tanke om hur utvecklingen kan bli för de svenska livbolagen helåret 2022?
— Jag håller med om bedömningen att man inte kan förvänta sig lika bra avkastning i livbolagen första kvartalet 2022 som under sista kvartalet 2021. En så hög avkastning som 5,5 procent är det inte rimligt att förvänta sig varje kvartal. Det är möjligt att första kvartalet i år kommer att räknas som ett svagare kvartal, men det är svårt att spekulera redan nu hur det blir för hela 2022.
— Mycket beror på vad som händer med utvecklingen på olika marknader. De mest uppenbara är vad som händer med ränteutvecklingen, främst i USA eftersom den amerikanska räntan får inverkan på aktiemarknaderna både i USA och globalt. Just nu är vi ju också inne i en period med geopolitisk turbulens. Utvecklingen kring Ukraina har säkert redan haft viss effekt på börsen och vi får se framöver vad en eventuell eskalering kan få för effekter på de finansiella marknaderna, säger Jonas Söderberg.