Gjensidige vann även i hovrätten i coronatvisten mot Sturecompagniet
• Under pandemins inledning tvingades Sturecompagniet stänga, på grund av restriktioner från Folkhälsomyndigheten. Sturecompagniet menade att man då borde ha rätt till ersättning under sin epidemiavbrottsförsäkring. Men både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt menar att försäkringsvillkoren bör tolkas så att ersättning endast utgår vid ett specifikt ingripande mot ett enskilt företag, inte i samband med en generell myndighetsföreskrift.
Även Svea hovrätt går helt och hållet på Gjensidiges linje i tvisten med Sturecompagniet om möjligheten att få ersättning under företagets epidemiförsäkring. Det framgår av hovrättens dom som meddelades på måndagen.
Det var i maj 2020 som Sturecompagniet stämde Gjensidige i vad som då betecknades som Sveriges första corona-tvist.
Sturecompagniet krävde ersättning under den epidemiavbrottsförsäkring som tecknats i Gjensidige. Man hänvisade till Folkhälsomyndighetens restriktioner under pandemin som innebar att det med hänsyn till risken för spridning av covid-19 inte fick förekomma trängsel på restauranger och att besökare endast fick äta och dricka sittandes vid bord eller ta med maten för avhämtning. Beslutet ledde till att Sturecompagniet såg sig föranlett att stänga ned helt och hållet.
Eftersom Gjensidige ansåg att epidemiavbrottsförsäkringen inte kunde tas i anspråk valde Sturecompagniet att gå till domstol.
I april förra året kom tingsrättens dom. Stockholms tingsrätt konstaterade i domen att ifall det hade varit en mer specifik föreskrift som avsåg Sturecompagniet, så hade avbrottet omfattats av försäkringsvillkoren. Men eftersom det i det här fallet rörde sig om en mer generell restriktion så omfattades den inte av villkorens formulering ”myndighets ingripande”, menade tingsrätten i sin dom.
Sturecompagniet, som företräddes av DLA Piper, överklagade domen till Svea hovrätt. I sin dom går nu hovrätten, precis som tidigare tingsrätten, helt på Gjensidiges linje.
I sitt resonemang konstaterar hovrätten precis som tingsrätten att det är begreppet ”myndighets ingripande” som är centralt för avtalets innebörd. Eftersom ordalydelsen i sig inte ger någon vägledning om vilket tolkning som är den rätta hänvisar rätten till att tolkningen av villkoret måste ske genom att hänsyn tas till avtalets systematik, till övriga försäkringsvillkor och till den riskfördelning mellan parterna som avtalet kan ha åsyftat.
Vid en sammantagen bedömning kommer hovrätten, i likhet med tingsrätten, fram till att formuleringen ”myndighets ingripande” ska tolkas mer snävt så att det syftar på avbrott som inträffar till följd av myndighets ingripande genom beslut riktade mot en enskild försäkringstagare.
— Vid denna bedömning av det aktuella försäkringsvillkoret kan det konstateras att de omständigheter som Sturecompagniet har åberopat till stöd för sin talan inte innebär att försäkringsfall har inträffat. Det saknas därmed förutsättningar att bifalla Sturecompagniets fastställelseyrkande och käromålet ska ogillas. Det finns inte skäl att ändra fördelningen av rättegångskostnaderna i tingsrätten. Tingsrättens dom ska därför fastställas, heter det i hovrättens dom.
Sturecompagniet ska enligt domen stå för rättegångskostnader på 217 500 kronor i hovrätten, förutom drygt 1 miljon kronor i tingsrätten.
Domen kan överklagas fram till den 9 maj.
Advokat Stefan Bessman vid Westerberg & Partners Advokatbyrå AB, ombud för Gjensidige, ger följande kommentar till domen:
— Hovrättens analys av försäkringsvillkoren är gedigen och nyanserad. Analysen är relevant även i andra sammanhang som involverar försäkringar av samma eller liknande slag.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.