SPP: Så sjunker höginkomsttagares pension ifall arbetstiden minskas
• ”En generell arbetstidsförkortning leder till att flera behöver försörjas av färre arbetade timmar, vilket sätter press på pensionssystemets uthållighet och kommer medföra att fler kommer att behöva avsätta mer pengar i privat pensionssparande”, säger Shoka Åhrman.
Nya beräkningar från SPP visar att höginkomsttagare hör till de största förlorarna om minskad arbetstid leder till lägre löner och pensioner.
Under senare tid har arbetstidsförkortning kommit upp på den politiska dagordningen. En arbetsgrupp inom socialdemokraterna har föreslagit att den normala arbetstiden på sikt ska minskas till 35 timmar i veckan.
SPP har nu gjort beräkningar av hur en förkortad arbetstid skulle påverka pensionerna, om lönen därmed blir 12,5 procent i lägre. En slutsats är att anställda med relativt höga löner påverkas mest.
I ett räkneexempel har SPP undersökt konsekvenserna för en civilingenjör med 61 000 kronor i månadslön som arbetat i 20 år. SPP:s exempel visar att pensionen kan minska med 15 procent, motsvarande 5 700 kr/månad, om lönen minskas med 12,5 procent när det återstår 20 år av arbetslivet.
— Höginkomsttagare, med löner över 47 525 kronor, tappar mer i pension än medel- och låginkomsttagare. Det beror bland annat på att de har avsättningar till tjänstepension som motsvarar 30 procent av lönen över brytpunkten för statlig skatt, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, i en kommentar.
En medelinkomsttagare, exempelvis en grundskollärare, förlorar omkring 4 procent — cirka en tusenlapp — vid motsvarande arbetstidsförkortning och lägre lön.
Låginkomsttagare tappar mindre, cirka 2 procent i lägre pension, eftersom bostadstillägg kompenserar för den lägre allmänna pensionen.
— En generell arbetstidsförkortning leder till att flera behöver försörjas av färre arbetade timmar, vilket sätter press på pensionssystemets uthållighet och kommer medföra att fler kommer att behöva avsätta mer pengar i privat pensionssparande, säger Shoka Åhrman.
En ny undersökning från SPP visar att 56 procent är positiva till fyra dagars arbetsvecka, men att bara 26 procent är positiva om det innebär minskad lön. Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av SPP, och resultatet bygger på 1 051 intervjuer under perioden 14—20 juni.
— Det finns flera positiva effekter av en arbetstidsförkortning i form av mindre stress och bättre hälsa, men de långsiktiga effekterna på pensionerna och pensionssystemet behöver belysas och diskuteras. Arbetstidsförkortning innebär ofta ökade kostnader för arbetsgivare och innebär sannolikt lägre löner, säger Shoka Åhrman.
