FI: Svenskarnas sparkapital har åttafaldigats sedan år 1996
• ”Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier”, säger Moa Langemark.
Mellan år 1996 och 2023 ökade svenskarnas sparade finansiella tillgångar mer än åtta gånger, visar en ny rapport från Finansinspektionen om svenska folkets sparande. Samtidigt visar rapporten att många svenskar fortfarande saknar ett buffertsparande.
Analysen utgår ifrån siffror under perioden 2020 till 2023, och beskrivs som den mest heltäckande kartläggningen av svenskarnas finansiella tillgångar sedan 2007 då Sverige slutade samla in uppgifter om hushållens tillgångar. Rapporten behandlar i huvudsak det likvida finansiella sparandet, det vill säga tillgångar på bankkonton, i fonder och i aktier.
FI:s kartläggning inkluderar därmed inte uppgifter om sparande i kapitalförsäkringar eller annat försäkringssparande. Det innebär att kartläggningen inte heller omfattar tjänste- eller premiepensioner. Däremot kan privat pensionssparande ingå om det finns på ett ISK eller i en depå.
Rapporten visar att trots att svenskarnas sparkapital har ökat mer än åtta gånger sedan år 1996, så är sparandet ojämnt fördelat. Omkring 5 procent av befolkningen äger hälften av alla finansiella tillgångar. Varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och endast tre av tio har 50 000 kronor i buffertsparande.
— Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier. Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti. Detta är alltid viktigt och särskilt nu när vi befinner oss i osäkra tider, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i en kommentar.
Enligt analysen är mäns finansiella tillgångar större än kvinnors. Män äger cirka 57 procent av de totala tillgångarna.
FI menar att detta kan förklaras av att tillgångarna är ojämnt fördelade bland de mest förmögna. Exkluderar de som äger mer än 1 miljon kronor, så är tillgångarna i stort sett jämnt fördelade mellan könen.
Dock finns stora skillnader i hur män och kvinnor placerar sina tillgångar. Störst är skillnaden när det gäller aktier, där män står för 70 procent av det totala värdet. När det gäller tillgångar under 1 miljon kronor äger kvinnor ett större värde i fonder och män ett större värde i aktier.
— Att kvinnor tenderar att ta lägre risk än män i sitt sparande är något vi har sett tidigare. Vi har både sett att män tenderar att investera mer i högriskprodukter och har en lägre snittavkastning på sina aktieinvesteringar. Här gäller det att hitta en balans där kvinnor med en tillräckligt stor buffert ska våga ta lite mer risk och där män minskar på sin risk. För många konsumenter är breda aktiefonder med låga avgifter ett bra alternativ för ett långsiktigt sparande, säger Moa Langemark.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s rapport.
