Pensionsmyndigheten: Trendbrott – kompensationsgraden är nu 70%
• Mer pengar till pensionärerna! Enligt Pensionsmyndighetens rapport har kompensationsgraden höjts på sistone, bland annat på grund av att flera åldrar i pensionssystemet har höjts.
Kompensationsgraden för den totala har ökat under senare tid och är nu uppe i 70 procent för nyblivna pensionärer, skriver Pensionsmyndigheten i en ny rapport som tagits fram på uppdrag av regeringen. Enligt myndigheten är bakgrunden bland annat de höjda åldersgränserna i pensionssystemet.
Begreppet kompensationsgraden står för hur hög pensionen är i förhållande till inkomsten före pensioneringen. Statistiken visar att under 2024 ökade kompensationsgraden för den totala pensionen inklusive tjänstepension med 6 procentenheter för nyblivna pensionärer under 2024, jämfört med tidigare pensionärskullar, till 70 procent för medelinkomsttagare.
Mäns kompensationsgrad uppgick till i genomsnitt 73 procent och kvinnors till 68 procent av slutlönen.
Pensionsmyndigheten påpekar att riksdagen beslutat att höja flera åldersgränser i pensionssystemet för att på så vis bidra till att höja pensionsnivåerna och förlänga arbetslivet. År 2023 höjdes den tidigaste åldern för att ta ut inkomst- och premiepension från 62 år till 63 år och lägsta åldern för rätt till garantipension höjdes från 65 år till 66 år. Kompensationsgraden påverkas positivt för den som arbetar längre och väntar med att ta ut pensionen, bland annat beroende på att pension då tjänas in under längre tid och att pensionen betalas ut under färre år.
– För en medelinkomsttagare som tog ut pension 2024 så motsvarade den totala pensionen, inklusive tjänstepension, 68 procent av slutlönen för kvinnor och 73 procent för män. Det är cirka 6 procentenheter högre jämfört med 2022, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker vid Pensionsmyndigheten, i en kommentar.
Pensionsmyndigheten förväntar sig också att införandet av riktåldern höjer pensionerna ytterligare framöver.
En medelinkomsttagare som tog ut pension vid 66 års ålder år 2025 fick enligt myndighetens rapport en allmän pension på 58 procent av slutlönen för kvinnor och 60 procent för män, vilket är 1–2 procentenheter högre än för dem som tog ut pension vid samma ålder 2024.
– Vi ser inte så stora förändringar i kompensationsgraderna mellan 2024 och 2025. Det beror på att åldersgränserna var oförändrade. Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension samt kan ha rätt till garantipension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader, säger Philip Berlin Jarhamn.
I rapporten konstateras att kompensationsgraden ofta är hög för personer med låga inkomster före pensionering.
– Låginkomsttagarnas höga kompensationsgrader beror inte på höga pensioner jämfört med andra pensionärer, utan på relativt sett låga slutlöner och att man får garantipension. Omvänt har höginkomsttagarna relativt låga kompensationsgrader, men samtidigt höga pensioner i kronor jämfört med andra pensionärer, säger Philip Berlin Jarhamn.
Medel- och höginkomsttagare får ungefär lika stor del av sin tidigare lön i pension, trots att det finns ett inkomsttak för intjäning till den allmänna pensionen. Det beror på att högre inkomster ger högre inbetalningar till tjänstepensionen vilket kompenserar för taket i den allmänna pensionen.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
