Så bidrar restvärdeledare vid stora naturskador
”Det är viktigt för försäkringsbolagen att förstå vilket uppdrag vi har, särskilt eftersom vi haft flera stora naturskador i norr”, säger Håkan Iseklint.
Naturskador drabbar ofta många samtidigt och samordning kan spara både pengar och tid för försäkringsbolagen. Vid en temadag i norra Sverige samlades restvärdeledare och försäkringsbolag för att fördjupa förståelsen för restvärdeledarnas uppdrag vid större händelser.
I början av november arrangerade Brandskyddsföreningen Västerbotten och Brandskyddsföreningen Norrbotten en temadag om naturkatastrofer och extraordinära händelser. Samtliga sex restvärdeledare från regionerna deltog, tillsammans med representanter från flera försäkringsbolag. Fokus låg på naturskador och på restvärdeledarnas roll när större händelser drabbar samhället.
En av föreläsarna var restvärdeledaren Håkan Iseklint.
– Vi har haft liknande träffar tidigare utifrån olika skadetyper. Den här gången ville vi fokusera på naturskador. Det är viktigt för försäkringsbolagen att förstå vilket uppdrag vi har, särskilt eftersom vi haft flera stora naturskador i norr.
Under temadagen togs flera konkreta exempel upp, bland annat från Piteå där tre äldre, enskilda skogsägare drabbades av en skogsbrand under sommaren. Alla hade försäkring och behövde efterbevakning när räddningstjänstens insats avslutats.
– Räddningstjänsten ville lämna över till mig att samordna efterbevakning av den branddrabbade skogen tillsammans med skogsägarna. En av dem hade släkt och vänner, och de personerna hjälpte till att samordna bevakningen för alla tre skogsägarna, berättar Håkan Iseklint.
Samtidigt fördes dialog med försäkringsbolagen, utifrån att den skadedrabbade ska få ersättning för efterbevakning. Genom att göra efterbevakningen gemensam kunde försäkringsbolaget betala för en samlad insats i stället för tre separata. Enligt Håkan Iseklint visar exemplet tydligt nyttan med restvärdeledarnas samordnande roll.
– Det är en fördel både för räddningstjänsten och försäkringsbolagen. Med min erfarenhet från räddningstjänsten vet jag också när efterbevakningen kan avslutas, något som försäkringsbolagen ofta saknar kunskap om.
Kunskapen om restvärdeledarnas uppdrag har absolut höjts men är fortfarande ojämn, menar han.
– Lokala träffar som den här gör stor skillnad. Försäkringsbolagen får se vilka vi är och vad vi faktiskt gör som Brandskyddsföreningens restvärdeledare.
Intresset från försäkringsbolagen under temadagen var stort, inte minst eftersom naturskador blivit en allt större kostnadsfråga. Vid naturskador kan också många enskilda försäkringar beröras samtidigt, vilket kan vara en utmaning att skadereglera.
– Ett helt grannskap kan ha råkat ut för samma händelse, där vi restvärdeledare sparar både pengar och arbete åt försäkringsbolagen genom att samordna insatserna. De slipper skicka ut skadereglerare och kan göra arbetet på telefon i stället. Här i norr är ju avstånden väldigt stora.
Ett exempel är översvämningarna i Umeå 2021, där 160 fastigheter drabbades. Restvärdeledarna i Norr- och Västerbotten samarbetade och skötte alla kontakter gentemot räddningstjänst, saneringsbolag och andra aktörer. Man kunde till exempel snabbt få in pumpar och avfuktare från olika håll i regionen för att tömma vatten från alla källare.
– Under temadagen berättade och visade vi konkret hur vårt arbete fungerar i praktiken. Det finns ingen annan som har de lokalkontakter som vi har, med tanke på att många av oss har jobbat som brandbefäl. Vi har kontaktnät med vvs:are, elektriker, sanerare och de lokala polismyndigheterna.
Avslutningsvis understryker Håkan Iseklint att träffarna också handlar om det personliga mötet.
– För oss är det viktigt att skapa förtroende för vilka vi är, så att försäkringsbolagen ser nyttan som restvärdeledaren bidrar med bakom uppdraget och inte bara en faktura som dimper ner.
