Etikett: Finansskatt

Riksdagsfråga till Magdalena Andersson ifrågasätter finansskatten

Är finansministern beredd att ta fram andra modeller för utformningen av finansskatten, som inte slår lika hårt mot svenska jobb i finanssektorn? Det frågar riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M) i en riksdagsfråga till Finansminister Magdalena Andersson (S). 

Bakgrunden till riksdagsfrågan är utredningen om finansskatt som lades fram i november. Utredaren föreslår där en finansskatt med utformning enligt dansk modell, där en särskild skatt på lönesumman införs.

Lotta Finstorp vänder sig emot att denna modell riskerar att leda till sämre service för bankkunderna, när det blir färre anställda i bankerna, och att kunderna tvingas betala mer för bankernas tjänster.

Därför vore det bättre med en alternativ beskattning som inte slår lika hårt mot jobben, menar Lotta Finstorp. 

Klicka här för att läsa hela riksdagsfrågan. 

 

Oj, vilken brådska! Remiss på finansskatten ute redan nu

Redan den 15 februari ska remisserna på den nya utredningen om införande av en 15-procentig finansskatt vara inne. 

I förra veckan, den 7 november, fick regeringen utredningen ”Skatt på finansiell verksamhet”.

Redan i dag, den 15 november, väljer regeringen att skicka ut utredningen på remiss. Remisstiden blir tre månader vilket innebär att remissvaren ska vara inne senast den 15 februari. 

Det kan sägas vara osedvanligt raskt marscherat när det gäller att gå från utredning till remissomgång. Möjligen kan det ge en hint om vilken vikt regeringen lägger vid att få lagförslaget på plats så snart som möjligt för att kunna låta det finnas med i budgetpropositionen för 2018. 

I utredningen föreslås, i kort sammanfattning‚ att företag med intäkter av finansiell verksamhet ska betala en extra arbetsgivaravgift på 15 procentenheter. Detta väntas ge regeringen extra skatteintäkter på mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor per år – troligen i den övriga delen av spannet, enligt utredaren. Med andra ord är det mycket pengar som står på spel. Undra på att finansdepartementet är angeläget om att få allting på plats så snart som möjligt. 

Här kan du se vilka remissinstanser som har bjudits in att inkomma med svar på remissen. 

Länsförsäkringar: Nya finansskatten straffar kunder i glesbygd

Länsförsäkringar fokuserar i sin kommentar till den föreslagna nya finansskatten på att beskriva hur skatten framförallt slår mot kunder på landsbygden. Enligt Länsförsäkringar skulle införandet av finansskatten dramatiskt minska antalet anställda i branschen – till förmån för automatisering, outsourcing av personal och sämre service. Detta skulle enligt Länsförsäkringar framförallt drabba en redan ansatt glesbygd

– Det är svårt att förstå varför kunder i glesbygden ska bestraffas och jag ställer regeringen frågan om Sverige verkligen blir bättre utan försäkrings- och bankkontor utanför storstäderna, säger Sten Dunér, VD vid Länsförsäkringar AB, i en presskommentar.

Länsförsäkringar menar att skatten kommer att slå oproportionellt hårt mot aktörer som valt att ha stor regional närvaro och som vill fortsätta att satsa på personligt engagemang för kunderna. För en aktör som Länsförsäkringar och våra kontor i hela landet, är det ett mycket allvarligt hot, menar Länsförsäkringar som påpekar att man står för cirka 7,5 procent av lönekostnaderna i branschen, men bara 1,6 procent av vinsterna.

– Skatten är ett grundskott mot vår modell och ger tydliga incitament att skrota den personliga rådgivningen och servicen och flytta verksamheten online eller outsourca tjänster till andra länder, säger Sten Dunér.

– Konsekvenserna av en extra löneskatt står inte i någon rimlig proportion till de tänkta intäkterna. Denna skattekonstruktion skulle få mycket allvarliga effekter, i synnerhet utanför storstäderna. Vi utgår ifrån att regeringen omedelbart tar avstånd från förslaget, säger Sten Dunér förhoppningsfullt.

Nya finansskatten kan kosta finanssektorn upp till 7 Mdr kr per år

Den nya finansskatten kan komma att kosta finanssektorn mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor från och med år 2018. Den bedömningen görs i utredningen ”Skatt på finansiell verksamhet”. Den slutliga kostnaden kommer troligen att hamna i det övre spannet, det vill säga närmare 7 miljarder kronor per år.  

Precis som har förutspåtts i förhandsspekulationerna, föreslår utredningen ett slags extra arbetsgivaravgift på lönen för anställda i finansiella företag. Skattesatsen föreslås bli 15 procent.

Den nya finansskatten motiveras som ett slags kompensation för att finansiella tjänster inte har moms på sig.  

Enligt utredningens beräkningar innebär den nya finansskatten en prishöjning med 3,1 procent på banktjänster och 3,7 procent på försäkringstjänster, om kostnaden helt och hållet vältras över på kunderna. 

Finansbranschen har tidigare varnat för konsekvenserna av utredningens förslag. En rapport från Copenhagen Economics pekade på att hela 16 000 arbetstillfällen i hela finanssektorn kan komma att gå förlorade på grund av de dyrare anställningskostnaderna. 

Hans Lindberg, VD för Svenska Bankföreningen, uttalade sig så här i frågan i senaste numret av Affärsvärlden: 

– Jag tycker att det finns ett 80-talstänk över förslaget. Det förutsätter på något sätt att Sverige är isolerat från omvärlden och att det inte finns något flöde av arbetskraft, tjänster och kapital över gränserna. Jag tror att en sådan här extra löneskatt skulle innebära en rejäl skjuts i att utnyttja de möjligheter som finns med att placera olika delar av verksamheterna utomlands. 

I en kommentar från Svensk Försäkring säger chefsekonom Eva Erlandsson bland annat att den extra finansskatten skulle kunna drabba kunder genom försämrad service och höjda avgifter. Den extra löneskatten kan leda till att företag som redan har etablerade organisationer utomlands, väljer att flytta arbetsuppgifter till länder där lönekostnaderna är lägre än i Sverige. Till det kommer att digitaliseringen möjliggör flytt av verksamhet utomlands på ett helt annat sätt än tidigare.

— Finansmarknaden befinner sig just nu i en fas av ökade kostnader till följd av höjda kapitalkrav och ultralåga räntor som riskerar att urholka de framtida pensionerna. Att i det läget införa en extra skatt på arbete som innebär kraftigt höjda personalkostnader är obegripligt. Inte minst i ljuset av regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ter sig därför förslaget som märkligt, säger Eva Erlandsson i pressinformationen.

Det som har lagts fram nu är som sagt ett utredningsförslag.

Visserligen har regeringen sagt sig vara intresserad av att genomföra tankarna på skatt på finansföretag. Men regeringen har inte majoritet i riksdagen, och det är inte givet hur de andra partierna resonerar. 

Klicka här för att ta del av hela utredningen.