If meddelar att man kommer att bidra med skadedata och insikter om hur översvämningar och läckage oftast sker, inom ramen för ett nytt forskningsprojekt om hållbara åtgärder för att klimatrusta bostäder.
Tanken är att projektet ”Klimatanpassning för hållbar försäkring” ska kunna identifiera åtgärder som förebygger skador orsakade av extremregn och skyfall. Projektet leds av Cicero, Center for International Climate Research, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och If.
— Syftet är att identifiera konkreta åtgärder för klimatanpassning som är genomförbara för privatpersoner och bostadsrättsföreningar men även är hållbara ur ett klimatperspektiv, säger Ifs hållbarhetschef Philip Thörn i en kommentar.
Ungefär 70 procent av alla vattenskador sker under sommarmånaderna då det förekommer många intensiva regn. Stadsmiljöer och kustnära samhällen är extra sårbara för översvämningar.
— Det är första gången man tittar så här konkret på faktiska åtgärder mot skador efter extrem nederbörd, som också sätts in i ett större klimatsammanhang. Vi behöver ta fram fakta om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva för privatpersoner och bostadsrättsföreningar, men också ur ett större och längre perspektiv, där vi ser på klimatpåverkan och utsläpp över tid, säger, Sofie Waage Skjeflo, projektledare på Cicero.
If hoppas att projektet ska kunna leda fram till att bolaget kan ge ännu bättre råd till sina kunderna; i första hand husägare och bostadsrättsföreningar som står inför utmaningen att rusta sig mot skyfall.
— Forskningen visar tydligt att riskerna för extrema väderhändelser, exempelvis skyfall, ökar i ett förändrat klimat. Detta i sin tur ökar risken för skador på byggnader och hus. Vi tror att ökad samverkan och kunskapsdelning mellan olika aktörer kommer vara helt centralt för att samhällets klimatanpassningsarbete ska vara framgångsrikt. Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till faktiskt genomförande. Förhoppningen är att vi med hjälp av det här projektet ska kunna ge ännu mer konkreta råd till våra kunder och bidra till ett effektivt klimatanpassningsarbete i Sverige och Norge, säger Philip Thörn,
Åtgärder mot skador av extrem nederbörd kan exempelvis handla om backventiler och dränering. Andra konkreta åtgärder kan vara växtbeklädda tak som binder vatten.
— Dränering och avrinning är centrala frågor, men det kan finnas nya sätt att involvera natur och rekreation för att vattnet ska ha någonstans att ta vägen. Asfalterade ytor utan avrinning är en riskfaktor, och vi ser att tätbebyggda områden och städer är extra utsatta, säger Sofie Waage Skjeflo.
Projektet kommer även att bedöma klimatanpassningsåtgärder utifrån deras inverkan på utsläpp av växthusgaser samt utifrån ett privatekonomiskt perspektiv.
— Klimatförändringarna kommer innebära stora påfrestningar på samhället. Vi kommer oundvikligen leva med vädersituationer som kommer att skada och förstöra egendom i större utsträckning framöver. Detta innebär att vi måste gör allt för att hindra och motverka skador, samtidigt som alla aktörer – både försäkringstagare och försäkringsgivare – måste arbeta proaktivt och preventivt för att minimera och optimera hur vi använder resurser för att åtgärda skador och förluster. Det här projektet kommer att utveckla metoder och verktyg för att systematiskt använda livscykelanalysstrategier för att lyckas att hushålla och bevara gemensamma resurser, med fokus på att minimera klimatpåverkan på planerade genomförda åtgärder, säger Johan Holmqvist, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Resultaten av forskningsprojektet är tänkt att presenteras nästa år i en rapport med nya rekommendationer.