
Att gå vidare med förslaget om statlig upphandling av fonder i premiepensionssystemet skulle innebära större risker med pensionsspararnas pengar. Det menar Fondbolagens förening i en kommentar till Pensionsmyndighetens utvärdering av effekterna av steg 1 av förändringarna av premiepensionssystemet.
Tidigare under hösten fick Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra en utvärdering av den reform av premiepensionssystemet som infördes i november 2018.
Reformen omfattade 29 punkter och baserades på myndighetens egna förslag om skärpta regler för fondbolag som vill finnas med på premiepensionens fondtorg. Det handlade bland annat om strängare krav på kapital, avkastningshistorik, verksamhet, ledning, marknadsföring, fondbyten och riskbeteende.
De nya reglerna har bidragit till att antalet fonder på premiepensionstorget nu har minskat med cirka 40 procent.
Pensionsmyndigheten konstaterar i sin översyn bland annat att konsumentskyddet har stärkts, förtroendet för premiepensionssystemet har ökat, kvaliteten på fondutbudet har förbättrats och myndighetens granskningar har bidragit till ett säkrare fondtorg.
— Pensionsmyndighetens utvärdering visar att steg 1 har varit framgångsrikt och att premiepensionens fondtorg idag är en trygg plats för spararna. Från att tidigare ha varit ett öppet system med anslutningsförfarande har man nu infört höga krav i ett ansökningsförfarande. Att gå vidare med förslagen om statlig upphandling av fonder skulle inte öka tryggheten utan tvärtom betyda större risker med pensionsspararnas pengar, säger Fredrik Nordström, VD på Fondbolagens förening, i en kommentar.
Fondbolagens förening menar att eftersom utvärderingen visar att de tidigare problemen med ett antal aktörer på fondtorget nu har åtgärdats och att fondtorget i dag därför erbjuder trygga alternativ för spararna — och att det därför inte finns några skäl att gå vidare med steg 2 av reformeringen av fondtorget där fonder ansluts till fondtorget genom upphandling:
— Pensionsmyndigheten kan redan idag ställa alla de krav man önskar på fonders pris och kvalitet för att de ska få anslutas till fondtorget. Det innebär att det inte finns några kvalitetsskäl för riksdagen att gå vidare och införa en statlig upphandling av fonder till torget, säger Fredrik Nordström.
— Den enda skillnad en statlig upphandling skulle leda till är att tjänstemän då kommer att peka ut de fonder som pensionsspararna ska få tillgång till. Att staten ska välja ”vinnare” bland fonder är dock en riskabel modell som skulle skapa nya problem för pensionsspararna. Det finns självklart ingen garanti för att de fonder som hittills gett bäst avkastning också kommer att göra det framöver. Vill man sortera bort fonder med höga avgifter har Pensionsmyndigheten den möjligheten redan idag eftersom man styr över prisrabatterna på fondtorget och t.ex. kan sätta ett tak för hur mycket en fond får kosta.
Fondbolagen menar också att en upphandling begränsar möjligheterna för spararna att välja de alternativ som passar dem bäst, och att återkommande upphandlingar tvingar fram en flytt av stora kapitalvolymer och gynnar stora indexfonder — vilket på sikt kan hota försörjningen av riskkapital till mindre svenska företag.
— Den unika modell som utredningen om statlig upphandlade fonder lade fram förra året står dessutom i strid med EU-rätten, enligt ledande svenska experter på offentlig upphandling och statens egna myndigheter. Upphandling skulle därför behöva ske enligt LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) som utredaren Mikael Westberg själv har avfärdat som olämplig för premiepensionssystemet. Mot bakgrund av Pensionsmyndighetens utvärdering uppmanar vi Pensionsgruppen och regeringen att ompröva beslutet att gå vidare med en statlig upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det är ett onödigt och riskfyllt steg som inte skulle ge svenska pensionssparare några fördelar, heter det i kommentaren från Fredrik Nordström.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens utvärdering.