Etikett: Niklas Ekvall

Fjärde AP-fonden är den av buffertfonderna AP 1—4 som har haft den högsta avkastningen på fem och tio års sikt. Under 2021 uppgick avkastningen till rekordnivån 85,7 miljarder kronor, eller 19,2 procent efter kostnader. Sak & Liv har talat med Niklas Ekvall som är VD för AP4 sedan 2016.  

Grattis Niklas Ekvall till ett bra resultat 2021 — det bästa i fondens historia. Kan du säga vad i förvaltningen som bidrog mest till rekordåret? 

— Det är en bra rapport. Jag ska säga först att rekordet gäller avkastningen i kronor, inte i procent — även om nivån 19,2 procent är något som vi är väldigt glada över. 

— Förra året var ett väldigt speciellt år som präglades mycket av utvecklingen under pandemin och den fortsatta återhämtningen från 2020. Under året fortsatte även en stimulerande penningpolitik och finanspolitik, och bolagen fortsatte att leverera goda resultat. Detta gjorde att vi sammantaget hade en stark utveckling på de finansiella marknader. Nu är vi långsiktiga och har en stor andel aktier, fastigheter och infrastruktur. Inte minst svenska aktier hade ett väldigt bra år, likaså fastigheter. När nu de stora breda tillgångsslagen gick bra, gick det sammantaget väldigt bra för vår del. Även vår räntesida har gått väldigt bra när det gäler den aktiva förvaltningen, och vår allokering likaså. 

Även om AP4 har haft den bästa avkastningen långsiktigt så var det ändå inte ni som hade bäst avkastning av buffertfonderna under förra året. Både AP1 och AP3 levererade en avkastning över 20 procent 2021. För att inte tala om AP6 med nära 50 procent i avkastning, även om de har helt andra förutsättningar än AP1—4. 

— Vi är väldigt nöjda med vår långsiktiga avkastning. Men vi tycker också att det är väldigt roligt att alla buffertfonder gör väldigt bra ifrån sig i år. Det är vårt gemensamma resultat som stärker pensionssystemet. 

Tänker du att det är något som ni har att lära av de AP-fonder som hade bättre resultat än ni 2021? 

— Definitivt har vi att lära av andra, och då talar jag inte bara om andra AP-fonder. Vi har diskussioner med en lång rad andra institutionella förvaltare i världen. Vi hoppas att vi kan lära ut en del till andra och vi lyssnar på hur andra arbetar, och jobbar löpande med att utveckla vår verksamhet och bygga en robust portfölj som är hållbar inför framtiden. 

— Ett exempel på hur vi har utvecklat placeringarna är vår portföljallokeroing, där har vi under ett par år har ökat reala tillgångar med långsiktigt stabila kassaflöden, gärna inflationsskyddade. Det handlar om vissa typer av fastigheter och även om infrastruktur. Där byter vi ut nominella obligationer till tillgångar som är realt värdesäkrade. 

Den goda avkastningen i buffertfonderna har också bidragit till att diskussionen om gasen i det allmänna pensionssystemet har tagit fart på nytt efter att ha legat lågt i nära 20 år. Vad är din tanke om det? 

— Det tycker jag är naturligt. Som du säger är det inte någon ny fråga utan fanns på tapeten redan i början när man satte upp det nya pensionssystemet, som var tänkt att vara självreglerande med både en gas och en broms.  

– Som det är har vi aldrig haft så högt balanstal som nu. Men det är inte enbart buffertfondernas avkastning som har betydelse för det, utan sådant som demografisk utveckling och när vi går i pension. Det finns nu även en diskussion kring avgiftsuttaget till pensionssystemet, vilket naturligtvis också är en parameter för balansen. 

— Det är naturligt att diskussionen förs om gasen. Sedan är en fråga som måste analyseras i grunden innan det fattas ett beslut, och tar man ett beslut bör det vara brett förankrat parlamentariskt. Det är viktigt med stabiliteten i pensionssystemet. Så jag tycker att man ska titta på frågan, göra en ordentlig analys, och sedan förankra brett. 

— Sedan kan man konstatera att det är inte så länge sedan — våren 2020 — som man befarade att effekterna av pandemin kunde leda till att bromsen slog till. Så det är dynamisk materia. 

Dödstalen under pandemins inledning var givetvis inget önskvärt men bidrog samtidigt till ett starkare balanstal för pensionssystemet. 

— Ja, både avkastningen och tragiskt nog även dödstalen — och inte minst stöden till arbetsmarknaden, som innebar att det fortsatte att göras pensionsavsättningar, fick betydelse för balanstalen.

År 2022 har hittills inte börjat lika starkt som förra året. Vad är dina tankar om avkastningen för innevarande år och vad som kan hända på sikt? 

— Vi försöker alltid vara långsiktiga. Enskilda år och delar av år är vad det är. Ser man på starten av detta år måste man nog ta med sig det som hände 2021. Vi har i dag en mer osäker ekonomisk miljö framför oss med en mängd olika scenarier. Vårt grundscenario är ekonomisk fortsatt återhämtning under 2022, och så småningom en normalisering med en utveckling som före pandemin. 

— Sedan ser vi framför oss att det även kan finnas mer negativa scenarier med bland annat inflationsutveckling. Det finns även scenarier som lutar åt stagflationshållet som i dag ser osannolika ut. Vi kommer säkert att ha en fortsatt volatilitet framöver under året, men i grunden har jag en fortsatt tilltro till en positiv utveckling på finansmarknaderna. 

— Nu tror jag inte att vi kommer att ha samma exceptionellt goda avkastning de kommande fem—tio år som de senaste fem—tio åren utan att vi får se en avkastning på mer rimlig nivå. Mycket hänger på hur centralbankerna agerar, och där är situationen i USA och Europa olika. USA har ganska hög tillväxt och ett efterfrågetryck, medan Europa är mer påverkat av störningar i ekonomin. Det innebär en komplex beslutsmiljö för centralbankerna.

Det talas varje dag om de geopolitiska riskerna med Ryssland, Ukraina och kanske också vad som händer i Kina. Hur ser du på de riskerna?  

— De riskerna ligger latenta och vi ser med viss oro på utvecklingen av globaliseringen som kan bli hämmad av olika faktorer. Inte minst handlar det långsiktigt om relationen mellan USA, Väst och Kina. Och det som sker i Ryssland är väldigt oroande. Men hur det sedan slår mot de finansiella marknaderna beror väldigt mycket på hur konflikterna eskalerar. Geopolitiska skeenden kan vara skrämmande men kan också vara kortvariga. Om inte det nuvarande skeendet i Ukraina eskalerar ytterligare behöver det inte få så stor betydelse för finansmarknaderna. Men om det eskalerar till ett fullskaligt krig och om det blir ett mycket omfattande sanktionspaket kan det bli mer långvarig påverkan och även ha negativa effekter på inflationen, om vi får se ökande energipriser framöver. Då blir det än mer utmanande för Europas ekonomier. 

— Men sammanfattningsvis har vårt huvudscenario en positiv grundton även om det inte på något sätt är någon form av ”Goldilock-scenario”. Jag ser inte framför mig att vi får någon mer omfattande kollaps på de finansiella marknader utan är övertygad om att vi på sikt gynnas av vår aktieallokering, säger Niklas Ekvall.

Under förra året uppnådde Fjärde AP-fonden en avkastning på 9,6 procent. Men det går inte att förvänta sig en avkastning på runt 10 procents per år de nästkommande tio åren, menar Fjärde AP-fondens VD Niklas Ekvall i en intervju med Sak & Liv. 

Sak & Liv har talat med Fjärde AP-fondens VD Niklas Ekvall om hans syn på året som gått.

Grattis till ett bra 2020! Med 9,6 procents avkastning är ni visserligen inte den bästa AP-fonden för 2020; AP3 ligger något högre med sina 9,7 procent. Däremot har ni ett bättre femårs och tiooårsgenomsnitt än någon annan AP-fond. Vad var det som fungerade bra för er del under 2020?

— Jag skulle vilja säga att vi som AP-fond har ett väldigt långsiktigt uppdrag och stora frihetsgrader som ger oss möjlighet att bära risk och lägre likviditet. Det gäller då att skapa en organisation som orkar hantera det mandatet på ett bra sätt. Förmågan att utnyttja investeringsuppdraget är avgörande, och i och med att vi är så långsiktiga tycker vi att det finns skäl att ha mycket aktier. Kombinationen av hur vi ser det på det långsiktiga uppdraget och hur vi har kunnat agera under året är det som har avgjort avkastningen för vår del.

— Överlag vill jag annars poängtera hur nöjda vi är med året som har gått. Man tappar nästan andan när man blickar tillbaka på de ras och uppgångar som har varit. Ser man bara till avkastningen på 9,6 procent så låter det kanske som att året har varit en walk in the park för oss, men man måste komma i håg att det inte har varit någon lugn resa utan istället exceptionella rörelser på kapitalmarknaderna — samtidigt som vi på kort tid har tvingats arbeta på ett helt nytt sätt.

Du nämner att ni har stora frihetsgrader. Regelverket för AP-fondernas placeringar har ju förändrats över tid och gett ökad frihet att exempelvis placera mer i onoterade tillgångar. Är det något som du skulle vilja ändra ytterligare på när det gäller regelverket?

— Som kapitalplacerare vill man ju alltid ha så få begränsningar som möjligt, men över lag tycker jag att vi i dag har en bra lagstiftning. Det har gjorts ganska stora förändringar kring onoterade tillgångar de senaste fem åren, där vi har fått ett betydligt större utrymme — både när det gäller omfattning och hur vi kan göra det. De traditionella strukturer kring placeringarna som har varit tidigare är kanske inte vad som bäst passar vår långsiktighet.

När det gäller regelverket för era placeringar infördes ganska snabbt efter pandemins utbrott särskilda regler som innebar att AP-fonderna tillfälligt fick öka sin andel placeringar i onoterade bolag — för att kunna vara med och bidra till att stötta företag som drabbats hårt av situationen under pandemin. Vad är din tanke om det nya regelverket?

— Vi är väldigt positiva till det, och tycker att det var bra av riksdag och regeringen att man kunde visa handlingskraft att snabbt ta det beslutet. Ofta dröjer det ganska länge innan förslag om ändrade placeringsregler, men här var man snabbfotade och införde mycket snart en möjlighet att vid nyemissioner investera upp till 15 procent i noterade svenska bolag fram till sommaren, mot tidigare 10 procent. Sedan har det inte som tur är blivit den dramatik där i grunden sunda bolag har drabbats väldigt hårt av pandemin. Vi har inte använt de möjligheterna i någon större utsträckning. Det har varit några få tillfällen, men inte i den omfattningen som man befarade inledningsvis.

Det framgår av er rapportering att den aktiva förvaltningen stod för en avkastning på 2,4 procentenheter under 2020. Vad kan du berätta mer om det?

— Vi har historiskt haft en väldigt god avkastning på vårt aktiva risktagande, och jobbar ganska brett med det. Det handlar om allt från långsiktiga strategiska beslut till mer taktiska investeringar. Jag skulle säga att det är tre, eller fyra, faktorer som ligger bakom att det har varit lyckosamt. För det första handlar det om hur vi långsiktigt strategiskt sätter samman vår portfölj med olika tillgångsslag. För det andra handlar det om den bredd vi har i den aktiva förvaltningen, där vi inte bara har ett ben att stå på. För det tredje är det två specifika områden som har fungerat väldigt väl; dels vår aktiva förvaltning av svenska aktier där vi har en lång tradition och varit framgångsrika, dels reala tillgångar med till exempel fastigheter som har gått bra.

Det sägs från många håll att bland annat det låga ränteläget gör det svårare för kapitalförvaltare att åstadkomma samma avkastning i dag som tidigare och att det långsiktigt riskerar att driva placeringarna mot högre risk. Men trots den typen av varningar ligger er avkastning i år bara obetydligt lägre än ert femårs- och tioårsgenomsnitt. Har de fel som talar om att det låga ränteläget pressar kapitalförvaltningen? 

— Om de har fel får väl framtiden utvisa. Vi tänker väl i liknande banor när det gäller den långsiktiga utvecklingen även om enskilda år kan vara exceptionella av olika skäl. I år har det handlat om pandemin och om de oerhört stora stimulanser vi ser. Men vi delar annars uppfattningen att nästkommande tio år leder till lägre förväntad avkastning än de föregående tio åren, beroende på ränteläget och på att en del av de stimulanserna vi ser i dag måste trappas ned. Vi kan inte ha en förväntansbild att det blir 10 procents avkastning per år de nästkommande tio åren.

Återhämtningen på kapitalmarknaden under förra året blev snabbare och starkare än vad de flesta vågade hoppas på. Vad är dina tankar om utvecklingen under år 2021?

— Vi ser väl att det finns både kortsiktiga och långsiktiga risker. En risk är förstås kopplad till pandemiutvecklingen, om det blir mutationer som är svårhanterliga och vaccin som inte ger samma effekt man hoppas på. Med det sagt är vi förvånade över hur motståndskraftig ekonomin är, givet de restriktioner som har införts över hela världen. I våras stängde man i princip ned hela samhället i många länder, vilket fick förödande effekter på ekonomin. De nedstängningar vi ser nu på sistone ser annorlunda ut. Nu förhindras inte folk att arbeta och t.ex. industriproduktionen drabbas inte så hårt, utan ser man på ekonomin som helhet rullar den på förvånansvärt bra i de flesta sektorer och konsumtionen hålls uppe. Det gäller i princip ide flesta delar av ekonomin — så när som att besöksnäringen och resesektorn som är hårt drabbade. Men andra delar rullar på förvånansvärt motståndskraftigt. Vi ser också att de stimulanser som är på väg ut från inte minst USA men även i Europa kommer att vara stöttande för ekonomin.

— Sedan finns det risker förknippade med att man någon gång måste backa tillbaka stimulanserna, men just nu känner jag en rimlig optimism om hur återhämtningen sker framöver. Det kan naturligtvis finnas geopolitiska risker som kan dyka upp, men det är inget vi ser i dag. En uppsida kan också vara att om stimulanspengarna sätts i arbete exempelvis i infrastrukturprojekt så kan det vara positivt även långsiktigt, säger Niklas Ekvall till Sak & Liv.