Fjärde AP-fonden är den av buffertfonderna AP 1—4 som har haft den högsta avkastningen på fem och tio års sikt. Under 2021 uppgick avkastningen till rekordnivån 85,7 miljarder kronor, eller 19,2 procent efter kostnader. Sak & Liv har talat med Niklas Ekvall som är VD för AP4 sedan 2016.
Grattis Niklas Ekvall till ett bra resultat 2021 — det bästa i fondens historia. Kan du säga vad i förvaltningen som bidrog mest till rekordåret?
— Det är en bra rapport. Jag ska säga först att rekordet gäller avkastningen i kronor, inte i procent — även om nivån 19,2 procent är något som vi är väldigt glada över.
— Förra året var ett väldigt speciellt år som präglades mycket av utvecklingen under pandemin och den fortsatta återhämtningen från 2020. Under året fortsatte även en stimulerande penningpolitik och finanspolitik, och bolagen fortsatte att leverera goda resultat. Detta gjorde att vi sammantaget hade en stark utveckling på de finansiella marknader. Nu är vi långsiktiga och har en stor andel aktier, fastigheter och infrastruktur. Inte minst svenska aktier hade ett väldigt bra år, likaså fastigheter. När nu de stora breda tillgångsslagen gick bra, gick det sammantaget väldigt bra för vår del. Även vår räntesida har gått väldigt bra när det gäler den aktiva förvaltningen, och vår allokering likaså.
Även om AP4 har haft den bästa avkastningen långsiktigt så var det ändå inte ni som hade bäst avkastning av buffertfonderna under förra året. Både AP1 och AP3 levererade en avkastning över 20 procent 2021. För att inte tala om AP6 med nära 50 procent i avkastning, även om de har helt andra förutsättningar än AP1—4.
— Vi är väldigt nöjda med vår långsiktiga avkastning. Men vi tycker också att det är väldigt roligt att alla buffertfonder gör väldigt bra ifrån sig i år. Det är vårt gemensamma resultat som stärker pensionssystemet.
Tänker du att det är något som ni har att lära av de AP-fonder som hade bättre resultat än ni 2021?
— Definitivt har vi att lära av andra, och då talar jag inte bara om andra AP-fonder. Vi har diskussioner med en lång rad andra institutionella förvaltare i världen. Vi hoppas att vi kan lära ut en del till andra och vi lyssnar på hur andra arbetar, och jobbar löpande med att utveckla vår verksamhet och bygga en robust portfölj som är hållbar inför framtiden.
— Ett exempel på hur vi har utvecklat placeringarna är vår portföljallokeroing, där har vi under ett par år har ökat reala tillgångar med långsiktigt stabila kassaflöden, gärna inflationsskyddade. Det handlar om vissa typer av fastigheter och även om infrastruktur. Där byter vi ut nominella obligationer till tillgångar som är realt värdesäkrade.
Den goda avkastningen i buffertfonderna har också bidragit till att diskussionen om gasen i det allmänna pensionssystemet har tagit fart på nytt efter att ha legat lågt i nära 20 år. Vad är din tanke om det?
— Det tycker jag är naturligt. Som du säger är det inte någon ny fråga utan fanns på tapeten redan i början när man satte upp det nya pensionssystemet, som var tänkt att vara självreglerande med både en gas och en broms.
– Som det är har vi aldrig haft så högt balanstal som nu. Men det är inte enbart buffertfondernas avkastning som har betydelse för det, utan sådant som demografisk utveckling och när vi går i pension. Det finns nu även en diskussion kring avgiftsuttaget till pensionssystemet, vilket naturligtvis också är en parameter för balansen.
— Det är naturligt att diskussionen förs om gasen. Sedan är en fråga som måste analyseras i grunden innan det fattas ett beslut, och tar man ett beslut bör det vara brett förankrat parlamentariskt. Det är viktigt med stabiliteten i pensionssystemet. Så jag tycker att man ska titta på frågan, göra en ordentlig analys, och sedan förankra brett.
— Sedan kan man konstatera att det är inte så länge sedan — våren 2020 — som man befarade att effekterna av pandemin kunde leda till att bromsen slog till. Så det är dynamisk materia.
Dödstalen under pandemins inledning var givetvis inget önskvärt men bidrog samtidigt till ett starkare balanstal för pensionssystemet.
— Ja, både avkastningen och tragiskt nog även dödstalen — och inte minst stöden till arbetsmarknaden, som innebar att det fortsatte att göras pensionsavsättningar, fick betydelse för balanstalen.
År 2022 har hittills inte börjat lika starkt som förra året. Vad är dina tankar om avkastningen för innevarande år och vad som kan hända på sikt?
— Vi försöker alltid vara långsiktiga. Enskilda år och delar av år är vad det är. Ser man på starten av detta år måste man nog ta med sig det som hände 2021. Vi har i dag en mer osäker ekonomisk miljö framför oss med en mängd olika scenarier. Vårt grundscenario är ekonomisk fortsatt återhämtning under 2022, och så småningom en normalisering med en utveckling som före pandemin.
— Sedan ser vi framför oss att det även kan finnas mer negativa scenarier med bland annat inflationsutveckling. Det finns även scenarier som lutar åt stagflationshållet som i dag ser osannolika ut. Vi kommer säkert att ha en fortsatt volatilitet framöver under året, men i grunden har jag en fortsatt tilltro till en positiv utveckling på finansmarknaderna.
— Nu tror jag inte att vi kommer att ha samma exceptionellt goda avkastning de kommande fem—tio år som de senaste fem—tio åren utan att vi får se en avkastning på mer rimlig nivå. Mycket hänger på hur centralbankerna agerar, och där är situationen i USA och Europa olika. USA har ganska hög tillväxt och ett efterfrågetryck, medan Europa är mer påverkat av störningar i ekonomin. Det innebär en komplex beslutsmiljö för centralbankerna.
Det talas varje dag om de geopolitiska riskerna med Ryssland, Ukraina och kanske också vad som händer i Kina. Hur ser du på de riskerna?
— De riskerna ligger latenta och vi ser med viss oro på utvecklingen av globaliseringen som kan bli hämmad av olika faktorer. Inte minst handlar det långsiktigt om relationen mellan USA, Väst och Kina. Och det som sker i Ryssland är väldigt oroande. Men hur det sedan slår mot de finansiella marknaderna beror väldigt mycket på hur konflikterna eskalerar. Geopolitiska skeenden kan vara skrämmande men kan också vara kortvariga. Om inte det nuvarande skeendet i Ukraina eskalerar ytterligare behöver det inte få så stor betydelse för finansmarknaderna. Men om det eskalerar till ett fullskaligt krig och om det blir ett mycket omfattande sanktionspaket kan det bli mer långvarig påverkan och även ha negativa effekter på inflationen, om vi får se ökande energipriser framöver. Då blir det än mer utmanande för Europas ekonomier.
— Men sammanfattningsvis har vårt huvudscenario en positiv grundton även om det inte på något sätt är någon form av ”Goldilock-scenario”. Jag ser inte framför mig att vi får någon mer omfattande kollaps på de finansiella marknader utan är övertygad om att vi på sikt gynnas av vår aktieallokering, säger Niklas Ekvall.