När ska ett krav på skadestånd anses ha framställts, i försäkringsvillkorens mening? Den frågan har Högsta domstolen beslutat att pröva i en försäkringstvist där Trygg-Hansa har stämts av två fastighetsägare.
Bakgrunden till tvisten är att de två fastighetsägarna år 2015 anlitade ett byggföretag — Svenska Takgruppen AB — som skulle utföra vissa reparationer på en fastighet i Enköping.
Fastighetsägarna blev dock inte alls nöjda med byggföretagets insats. Svenska Takgruppen höll inte den utlovade leveranstiden. Dessutom begicks allvarliga fel vid bygget, menade fastighetsägarna. I december 2015 stämde de byggfirman efter att man inte kommit överens om betalningen. Enligt en tingsrättsdom 2016 skulle Takgruppen betala 542 000 kronor till fastighetsägarna.
Efter domen vände sig fastighetsägarna till Trygg-Hansa, som stod för byggfirmans ansvarsförsäkring, för att få ut ersättning. Detta bland annat eftersom bolagets ekonom i var på fallrepet. Trygg-Hansa tillbakavisade kravet med hänvisning till att bolaget faktiskt inte var försatt i konkurs utan att fastighetsägarna i första hand skulle vända sig till byggfirman.
Ett knappt år senare — den 26 november 2016 — var dock konkursen i Svenska Takgruppen ett faktum. Fastighetsägarna vände sig nu åter till Trygg-Hansa för att få ut ersättning.
Men i december 2017 meddelade Trygg-Hansa att fastighetsägarna inte hade rätt till ersättning — eftersom kravet inte framställts i tid enligt försäkringsvillkoren. Trygg-Hansa menade att Takmaterial fick skadeståndskravet från fastighetsägarna redan den 16 september 2015 och att den ettåriga preklusionsfristen därmed började löpa detta datum.
Fastighetsägarna stämde då Trygg-Hansa vid Uppsala tingsrätt. Men tingsrätten höll med Trygg-Hansa om att kravet var prekluderat.
Målet överklagades till Svea hovrätt som meddelade sin dom i december förra året. Hovrätten beslutade — med ändring av tingsrättens dom — att Trygg-Hansa skulle betala 293 600 kronor till de skadelidande. Enligt hovrätten började preklusionsfristen löpa senare än vad Trygg-Hansa ansåg, med hänsyn bland annat till att det vid denna tidpunkt inte fanns någon konkret information om kostnaderna för arbetena på fastigheten.
Både Trygg-Hansa och de skadelidande överklagade domen till Högsta domstolen. Trygg-Hansa överklagade med hänvisning till att preklusion inträffat. Så här skrev Trygg-Hansa bland annat i sitt överklagande:
— Den rättsfråga som Trygg-Hansa anser har prejudikatintresse är vad som krävs för att ett skadeståndskrav ska ha framställts enligt claims madeprincipen i en ansvarsförsäkring.
Fastighetsägarna överklagade hovrättsdomen när det gällde beloppen för skadeersättningen och rättegångskostnaderna.
Och nu har HD alltså har valt att ta upp målet till prövning.
Prövningstillstånd gäller enbart Trygg-Hansas överklagande. Fastighetsägarnas överklagande tas inte upp till prövning av HD. Den centrala frågan som HD nu ska pröva är med andra ord när skadeståndskravet, i försäkringsvillkorens mening, kan anses ha framställts.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domarna i Svea hovrätt och i Uppsala tingsrätt. Och här hittar du HD beslut om prövningstillstånd avseende överklagandet från Trygg-Hansa.