Etikett: Högsta domstolen

HD sade nej till att pröva fler tvister om smittavbrottsförsäkring

Posted on september 14, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela något prövningstillstånd i ett antal tvister som avser krav på skadeersättning under smittavbrottsförsäkring i samband med Covid 19-pandemin. 

I juli i år meddelade Högsta domstolen sin dom i Sturecompagniet-målet, den tvist där en restaurang i Stockholm stämt Gjensidige för att få ut ersättning under sin epidemiavbrottsförsäkring. HD gick i likhet med tingsrätt och hovrätt på försäkringsbolagets linje. Formuleringen ”myndighets ingripande” ska enligt domstolens bedömning tolkas som ett enskilt ingripande mot det aktuella företaget, och inte som en generell föreskrift. Därmed utgår ingen försäkringsersättning.

Sturecompagniet var nu inte den enda restaurangen som tvistade med försäkringsbolag för att få ut ersättning under denna typ av försäkring. Men inte i något fall har restaurangerna fått rätt i tingsrätt eller hovrätt. Dock har restaurangföretagen i flera fall överklagat domar till Högsta domstolen med förhoppningen att HD skulle bedöma rättsläget annorlunda än underinstanserna.

Högsta domstolen har denna vecka tagit ställning till begäran om prövningstillstånd i två tvistemål.

Det ena gäller Cateringfirman FC Gruppen HA AB som stämt Länsförsäkringar Jönköping för att få ersättning från bolagets smittavbrottsförsäkring under Covid 19-pandemin. Där fastställde Göta hovrätt i november förra året en dom från Jönköpings tingsrätt som gick på Länsförsäkringar Jönköpings linje.

Det andra målet avser ett antal restauranger i Västsverige som stämt Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän; Café Bryggan i Fjällbacka AB, GDB i Väst AB, GDB i Öst AB, Pustervik Kultur AB, PVMB Restaurang AB, Spanska Köket i Göteborg AB och Ts Bar & Kök AB. Samtliga restaurangföretag hade tecknat en smittavbrottsförsäkring som tillägg till sina kombinerade företagsförsäkringar. I en dom i april i år gjorde Hovrätten för Västra Sverige samma bedömning som tidigare Göteborgs tingsrätt; att Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän inte var skyldigt att betala ut skadeersättning till restaurangerna.

I båda dessa mål har Högsta domstolen nu beslutat att inte meddela något prövningstillstånd.

— Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd, heter det lakoniskt i HD:s beslut som är daterade den 12 september.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i den tvist som gäller cateringföretaget i Jönköping, och här kan du läsa HD:s beslut i det mål som gäller sju restauranger i Västsverige.


Dina Försäkring AB vann i HD mot LF Göteborg och Bohuslän

Posted on augusti 22, 2023 by - Sak

Med ändring av hovrättens dom har Högsta domstolen gett Dina Försäkringar AB rätt i en tvist med Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän om försäkringsersättning på 10 miljoner kronor efter en brandskada vid en hotellbyggnad vid Mössebergs kurort. HD konstaterar att försäkringen inte gällde eftersom måleriföretaget agerat grovt vårdslöst.

I juni 2010 drabbades stiftelsen Bräcke Diakoni av en kostsam brandskada i samband med måleriarbeten vid en hotellbyggnad av trä vid Mössebergs kurort. Branden uppstod när en anställd vid måleriföretaget Evaldssons i Kvänum AB använde en varmluftspistol för att ta bort gammal färg från byggnaden.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän betalade med anledning av skadan ut 25 miljoner kronor till Bräcke Diakoni och krävde därefter Evaldsson i Kvänum AB på pengarna.

Sedan Evaldssons försatts i konkurs riktade Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ett direktkrav på 10 miljoner kronor mot Dina Försäkring AB som stod för Evaldssons ansvarsförsäkring. Dina Försäkring AB ansåg sig dock inte har någon skyldighet att betala ut ersättning, bland annat med utgångspunkt från att Evaldsson endast följt instruktionerna från Bräcke Diakoni vid sitt arbete på byggnaden.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän gick därefter till domstol med ett direktkrav. I Skövde tingsrätt vann Dina Försäkringar.

Domen överklagades till Göta hovrätt och där vann Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. I domen slog Göta hovrätt fast att att Dina Försäkringar skulle betala 9,6 miljoner kronor till Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän.

Båda bolagen överklagade domen och i oktober förra året meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd. Enligt HD väckte målet bland annat frågor om hur direktkravsrätten i försäkringsavtalslagen ska tillämpas i denna typ av fall.

Nu har HD meddelat sin dom i målet.

HD kommer i sin dom fram till att arbetet med att ta bort färg från träbyggnaden har utförts på ett sådant sätt att det måste anses ha varit fråga om grov vårdslöshet. HD pekar bland annat på att arbetet anförtrotts en snickare som inte hade utbildning för, eller erfarenhet av, att använda varmluftspistol för färgborttagning på den typ av objekt. Han hade heller inte någon utbildning avseende säkerhetsföreskrifterna för ”Heta arbeten”, och det anordnades inte någon tillsyn över arbetet.

— Enligt Högsta domstolens bedömning har arbetet utförts på ett sådant sätt att det, särskilt med beaktande av att det varit fråga om arbete som utförts inom ramen för en yrkesmässig verksamhet (se p. 34), måste anses ha varit fråga om grov vårdslöshet. Undantagsvillkoret avseende grov vårdslöshet är tillämpligt och försäkringen gäller därför inte, heter det bland annat i HD:s dom.

Med andra ord är inte Dina Försäkring AB:s försäkring gällande och Dina slipper därför stå för försäkringsersättningar.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ska nu också enligt domen stå för rättegångskostnader i tvisten på totalt 2,8 miljoner kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s dom i målet.


Ny resningsansökan till HD från Alexander Ernstberger

Posted on augusti 15, 2023 by - Förmedling

Allras grundare och tidigare VD Alexander Ernstberger har inkommit till Högsta domstolen med en resningsansökan. 

Resningsansökan avser det brottmål där Ernstberger år 2021 dömdes av Svea hovrätt till sex års fängelse för sin roll i Allras affärer.

Inlagan är på totalt 76 sidor och utformad av Allra-grundarens ombud advokaterna Percy Bratt och Joakim Lundqvist vid Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling AB.

I resningsanökan framförs bland annat att ett vittne lämnat oriktiga uppgifter i rättegången. Det sägs också att det framkommit nya uppgifter om dateringen av vissa affärer. Alexander Ernstberger menar också att det finns synnerliga skäl för resning på grund av omfattande brister i hovrättens dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Ernstbergers resningsansökan som inkom till Högsta domstolen i går den 14 augusti.


Stefan Bessman: HD:s dom blir till nytta för alla försäkringsaktörer

Posted on juli 13, 2023 by - Sak

Högsta domstolens dom blir till nytta för alla aktörer på försäkringsområdet. Det påpekar advokat Stefan Bessman som varit ombud för Gjensidige i tvisten med Sturecompagniet om omfattningen av epidemiavbrottsförsäkringen i samband med pandemirestriktionerna.

På tisdagen kom Högsta domstolens avgörande i den tvist där Sturecompagniet stämt Gjensidige för att få ut ersättning under sin epidemiavbrottsförsäkring, när man tvingades stänga på grund av de allmänna restriktioner som infördes under Covid 19-pandemin.

HD gör i sin dom samma tolkning som tidigare både tingsrätt och hovrätt, det vill säga att formuleringen”myndighets ingripande” i försäkringsvillkoren för Gjensidiges epidemiavbrottsförsäkring syftar på ett specifikt ingrepp mot det försäkrade företaget — inte på den typen av generella restriktioner från en myndighet som det var fråga om under pandemin.

Advokat Stefan Bessman vid Westerberg & Partners Advokatbyrå har varit ombud för Gjensidige ända sedan tingsrättsförhandlingarna.

Han säger i en kommentar att det är bra att HD nu har tagit ställning till hur termen ”myndighets ingripande” ska tolkas när den förekommer i försäkringsvillkor och att detta bör kunna leda till att de tvister om samma fråga som pågår i olika hovrätter och tingsrätter nu enkelt bör kunna avslutas.

Han påpekar även att det är till nytta för alla aktörer på försäkringsområdet att HD i domen på ett koncist sätt har tydliggjort betydelsen av villkorets systematik som tolkningsfaktor. Det var med hänsyn till detta som HD kom fram till att villkoret skulle tolkas som att formuleringen ”myndighets ingripande” måste syfta på ett direkt ingripande för det aktuella etablissemanget, inte på ett allmänt myndighetsingripande.

Stefan Bessman lyfter också fram en särskild formulering i domen som klargör att det är sammanhanget som är avgörande för hur en eventuellt otydlig formulering ska tolkas, och att det därför normalt inte finns skäl att närmare analysera en bokstavstolkning av enskilda formuleringar:

— I domens punkt 11 finns också ett intressant klargörande med bäring på oklarhetsregelns tillämpningsområde, där HD anger att ”Det saknas exempelvis normalt anledning att gå in på frågan om försäkringsbolaget hade kunnat formulera ett omtvistat villkor på ett tydligare sätt, när tillräcklig ledning för tolkningen kan hämtas från andra faktorer.”, säger Stefan Bessman till Sak & Liv.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Gjensidige Sveriges VD Anders Lundin om Sturecompagniet-domen

Posted on juli 11, 2023 by - Sak

Det är bra och viktigt att det nu har kommit ett klargörande gällande tolkningen av epidemiavbrottsförsäkringen även i högsta instans, menar Gjensidige VD Anders Lundin i en kommentar efter HD:s dom i Sturecompagniet-målet. 

På tisdagen meddelade Högsta domstolen sin dom i målet där Sturecompagniet stämt Gjensidige för att få ersättning under sin epidemiavbrottsförsäkring i samband med restriktionerna under Covid 19-pandemin.

Tidigare har både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt dömt till Gjensidiges fördel i målet.

Även Högsta domstolen går i sin dom helt på Gjensidiges linje, och menar att formuleringen i villkoren ”myndighets ingripande” syftar på ett direkt ingripande mot ett enskilt företag, inte en generell föreskrift som de restriktioner som kom under pandemin.

Anders Lundin, VD för Gjensidige i Sverige, ger följande kommentar till HD-domen:

— Pandemin påverkade hela samhället på olika sätt och gav upphov till situationer vi aldrig tidigare har varit med om och som ingen har kunnat förutse. Vi inom Gjensidige ser positivt på att både Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt och nu även Högsta domstolen har dömt till Gjensidiges fördel i det här målet. Även om domen följer praxis under de senaste åren anser vi att det är bra och viktigt att vi nu fått ett klargörande gällande tolkningen av epidemiavbrottsförsäkringen även i högsta instans. Vi anser att försäkringsvillkoret är tydligt och vi är därför eniga med de domslut som samtliga instanser nu kommit fram till.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Gjensidige vann i Högsta domstolen i Sturecompagniet-målet

Posted on juli 11, 2023 by - Sak

Högsta domstolen gör samma tolkning som underinstanserna av formuleringen ”myndighets ingripande” i försäkringsvillkoren för Gjensidiges epidemiavbrottsförsäkring. Därmed vinner Gjensidiges även i HD i tvisten med Sturecompagniet om möjligheten till ersättning under pandemin ur epidemiavbrottsförsäkringen. 

Bakgrunden till tvisten är att Sturecompagniet tvingades stänga sin verksamheten under 2020 på grund av de myndighetsrestriktioner som gällde bland annat för restaurangverksamhet under pandemin. Bolaget begärde då ersättning från sin epidemiavbrottsförsäkring i Gjensidige.

Enligt försäkringsvillkoren gällde försäkringen vid avbrott på grund av ”myndighets ingripande” för att förhindra spridning av smittsam sjukdom.

Gjensidige menade att försäkringen endast gällde vid avbrott på grund av myndighetsingripanden som riktats specifikt mot den försäkrade verksamheten. Sturecompagniet tolkade däremot villkoren så att att formuleringen även kunde omfatta generella föreskrifter från Folkhälsomyndigheten utfärdat under pandemin.

Vid tolkningen av försäkringsavtalet har Högsta domstolen utgått från ordalydelsen och funnit att uttrycket ”myndighets ingripande” i och för sig ger utrymme för olika tolkningar, även om uttrycket talar för att det ska vara fråga om ett beslut riktat direkt till den försäkrade verksamheten. Villkorens utformning i övrigt stöder dessutom i hög grad den tolkning som försäkringsbolaget hävdat, konstaterar HD.

Sammanfattningsvis menar Högsta domstolen att uttrycket ”myndighets ingripande” i försäkringen ska tolkas så att det inte omfattar generella föreskrifter. Därmed är Gjensidige inte skyldigt att betala ersättning för stängningen till Sturecompagniet.

— Villkorens utformning stöder i hög grad den tolkning Gjensidige hävdar. Att försäkringen gäller vid ingripanden på försäkringsstället talar för att försäkringen inte ska omfatta generella föreskrifter utan åtgärder som riktas direkt mot den försäkrade verksamheten. Det villkor som anger att försäkringstagaren vid ersättningskrav genom en handling, utfärdad av vederbörlig myndighet, ska styrka den tid som rörelsen enligt myndighetens beslut inte kunnat drivas talar också för den tolkningen. Detsamma gäller det förhållandet att föreskrifter meddelade i lag eller förordning eller av myndighet ska anses intagna i avbrottsförsäkringen, heter det bland annat i domen.

Sturecompagniet ska nu enligt domen stå för 473 000 kronor för rättegångskostnaderna i Högsta domstolen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HD tar upp försäkringstvist om inrasat tak på möbelaffär i Boden

Posted on juni 12, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett tvistemål som gäller ett inrasat tak på ett möbelvaruhus i Boden. Frågan som HD prövar är om möbelföretaget är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige. 

I mars 2018 drabbades företaget Möbellind i Boden — franchisetagare till möbelkedjan Mio — av en katastrof.

Taket på varuhuset rasade in och störtade ned över byggnadens butiksdel. Ingen kom till skada — men byggnaden inklusive inredning och möbler förstördes fullständigt. Möbellind hörde av sig till Gjensidige som var försäkringstagare

Gjensidige argumenterade för att skadan inte var ersättningsbar. Detta eftersom det inte hade varit sådana omfattande nederbördsmängder att det kunde röra sig om ”naturskada genom snölast på tak”.

Möbellind menade då att skadan i vart fall borde täckas av försäkringens allriskmoment, särskilt med tanke på att takraset visade att byggnadens konstruktion varit bristfällig. Gjensidige höll inte med och möbelföretaget valde därför att gå till domstol.

I en mellandom 2020 gick Stockholms tingsrätt helt på Gjensidiges linje. Domstolen menade att skadan varken var oförutsedd eller plötslig.

Domen överklagades av möbelfirman till Svea hovrätt. Till skillnad från tingsrätten menade hovrätten att skadan faktiskt var både oförutsedd och plötslig.

— Hovrätten ändrar tingsrättens mellandom, punkten 1 i domslutet, och förklarar att Möbellind i Boden AB är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige Forsikring ASA, med forsakringsnummer 1213393, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten Boden Torpgården 17:4 rasade in, skrev hovrätten i sin dom förra året.

Gjensidige överklagade då hovrättens dom till Högsta domstolen — och nu har HD beslutat att meddela prövningstillstånd specifikt för frågan om bolaget är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen på grund av skadehändelsen. Övriga delar av målet prövas inte av HD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet om prövningstillstånd i HD samt domen i Svea hovrätt och i Stockholms tingsrätt.


Trygg-Hansa förlorade i HD i tvist om tidpunkt för skadeståndskrav

Posted on mars 30, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har fastställt hovrättens dom i en tvist där två makar stämt Trygg-Hansa. Den fråga som prövades av HD var när ett krav på skadestånd ska anses ha framställts i försäkringsvillkorens mening och HD går nu i sin dom på makarnas linje mot Trygg-Hansa. 

Bakgrunden till tvisten är att de två makarna år 2015 anlitade ett byggföretag — Svenska Takgruppen AB — som skulle utföra vissa reparationer på en kulturbyggnad i Enköping som de äger tillsammans.

Makarna blev dock inte nöjda med byggföretagets insats. Svenska Takgruppen höll inte utlovade leveranstid och det begicks allvarliga fel vid bygget, menade de. I ett brev i september 2015 framförde makarna klagomål på arbetet och i december 2015 stämde de byggfirman sedan man inte kommit överens om betalningen. Enligt en tingsrättsdom 2016 skulle Takgruppen betala 542 000 kronor till fastighetsägarna.

Efter den domen vände sig fastighetsägarna med sitt krav till Trygg-Hansa som stod för byggfirmans ansvarsförsäkring. Detta bland annat eftersom Svenska Takgruppen ekonomi var på fallrepet. Trygg-Hansa tillbakavisade kravet med hänvisning till att bolaget faktiskt inte var försatt i konkurs och att de därför i första hand skulle vända sig till byggfirman.

Ett knappt år senare — den 26 november 2016 — var dock konkursen i Svenska Takgruppen ett faktum. Makarna vände sig nu åter till Trygg-Hansa för att få ut ersättning.

Men i december 2017 meddelade Trygg-Hansa att de inte hade rätt till ersättning.  Detta eftersom kravet inte framställts i tid enligt försäkringsvillkoren. Trygg-Hansa menade att företaget fick skadeståndskravet från fastighetsägarna redan i september 2015 och att den ettåriga preklusionsfristen därmed började löpa detta datum.

Fastighetsägarna stämde då Trygg-Hansa vid Uppsala tingsrätt. Tingsrätten höll med Trygg-Hansa om att kravet var prekluderat.

Målet överklagades till Svea hovrätt som meddelade sin dom i december 2021. Hovrätten beslutade då — med ändring av tingsrättens dom — att Trygg-Hansa skulle betala ersättning till de skadelidande. Enligt hovrätten började preklusionsfristen löpa senare än vad Trygg-Hansa ansåg, med hänsyn bland annat till att det vid denna tidpunkt inte fanns någon konkret information om kostnaderna för arbetena på fastigheten.

Både Trygg-Hansa och de skadelidande överklagade domen till Högsta domstolen. Trygg-Hansa överklagade med hänvisning till att preklusion inträffat. Så här skrev Trygg-Hansa bland annat i sitt överklagande:

— Den rättsfråga som Trygg-Hansa anser har prejudikatintresse är vad som krävs för att ett skadeståndskrav ska ha framställts enligt claims madeprincipen i en ansvarsförsäkring.

Fastighetsägarna överklagade hovrättsdomen när det gällde beloppen för skadeersättningen och rättegångskostnaderna.

HD valde att att ta upp målet till prövning, dock enbart när det gäller Trygg-Hansas överklagande.

Den fråga som HD har prövat är särskilt frågan om vad som närmare krävs för att ett skadeståndskrav ska anses vara framställt till den försäkrade.

Nu har dom fallit i målet.

HD slår i sin dom, precis som hovrätten, fast att Trygg-Hansa ska betala ut ersättning till fastighetsägarna.

HD konstaterar försäkringsvillkoren innebär att skadeståndskrav ska anmälas till Trygg-Hansa snarast och att om skadeståndskravet inte anmälts till Trygg-Hansa inom ett år efter det att den som vill nyttja försäkringen erhållit det är Trygg-Hansa fri från ersättningsskyldighet.

Frågan är då vad som krävs för att ett krav ska vara ett skadeståndskrav i villkorens mening. HD konstaterar att fastighetsägarna i sitt brev i eptember 2015 visserligen påtalat att det uppkommit skador på byggnaden. Men brevet innehåller inte någon uttrycklig begäran om att bolaget ska betala ersättning eller ta på sig ansvaret för skadorna.

— Brevet kan således inte anses innefatta ett skadeståndskrav i försäkringsvillkorens mening. Det innebär att brevet inte aktualiserade någon anmälningsskyldighet enligt försäkringen till försäkringsgivaren (se p. 23). Trygg-Hansa är därmed inte befriat från ersättningsskyldigheten enligt försäkringsavtalet, konstaterar HD i domen.

Trygg-Hansa ska nu stå för rättegångskostnader i HD på totalt 131 000 kronor,  utöver de 386 000 kronor i rättegångskostnader som bolaget ska betala enligt hovrättsdomen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HD. Och här kan du ta del av hovrättens dom i målet.


LF Göteborg och Bohusläns trafikskadeersättning prövas av HD

Posted on februari 27, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd som gäller omprövning av trafikskadeersättning. I tvisten hade en person stämt Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän för att få ut mer trafikskadeersättning efter en trafikolycka, med hänsyn till den senare löneutvecklingen för hennes kategori av anställda.

Bakgrunden är att en privatperson — en nu 57-årig kvinna — skadades vid en trafikolycka år 1996.

År 2005 slutreglerade Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ärendet med trafikskadeersättning genom att en livränta fastställdes.

Tolv år senare, år 2017, begärde kvinnan omprövning av beslutet. Som skäl till detta anförde hon att det inträffat väsentliga förändringar av de ekonomiska förhållandena, dels genom att en särskild lönerevision hade införts för hennes yrkeskategori som gav 5 000 kronor ytterligare i månaden från september 2015, dels eftersom det fanns anledning att ge kompensation för löneglidning från 2007 och framåt.

Försäkringsbolaget ersatte det särskilda tillägget om 5 000 kr i månaden från och med 2016. Däremot motsatte sig bolaget yrkandet om kompensation för löneglidningen.

Göteborgs tingsrätt gick helt på den trafikskadade kvinnans linje och meddelade i sin dom år 2021 att Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän var skyldigt att betala ut ytterligare pengar; 586 000 kronor för åren 2017—2020 och därefter ytterligare 218 000 kronor per år fram till hennes 67-årsdag. Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ålades också att stå för rättegångskostnader på 542 000 kronor.

Försäkringsbolaget överklagade till hovrätten för västra Sverige — som i sin dom gjorde en helt annan bedömning. Enligt hovrättsdomen ska Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän istället betala 137 000 kronor per år från år 2020 till hon fyller 67 år, och därefter 68 000 kr per år. Enligt hovrättsdomen ska kvinnan stå för rättegångskostnader på totalt 493 000 kronor.

— Sammantaget gör hovrätten bedömningen att det beräkningssätt som Länsförsäkringar har förordat är mest förenligt med reglerna om omprövning och preskription och den tolkning av regelverket som kommit till uttryck i rättskällorna, skrev hovrätten bland annat i sin dom i juni förra året.

Kvinnan överklagade då till Högsta domstolen, som nu alltså har beslutat att ta upp målet till prövning.

— I målet aktualiseras frågan om betydelsen av en tidigare preskriberad omprövningsfordran vid bedömningen av om det uppkommit en ny väsentlig förändring i de ekonomiska förhållandena och vid bedömningen av vilken ersättning den försäkrade har rätt till vid omprövning av livränta, heter det i informationen från Högsta domstolen om beslutet om prövningstillstånd.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av dokumentationen. Och här hittar du domarna från hovrätten och tingsrätten.


KO biträder 79-årig kvinna i tvist med Länsförsäkringar Bank

Posted on januari 18, 2023 by - Allmänt

Konsumentombudsmannen har beslutat att biträda en 79-årig kvinna i en tvist med Länsförsäkringar Bank i samband med att hon utsatts för ett bedrägeri. 

I somras kom en dom från Högsta domstolen som kan öka drabbade konsumenters möjligheter att få pengarna tillbaka av sin bank efter att man har utsatts för bedrägeri.

KO konstaterar dock att HD-domen inte är direkt vägledande för alla typer av bankbedrägerier, utan menar att det krävs ytterligare domstolspraxis för att bedrägeridrabbade konsumenter ska kunna få den hjälp de behöver.

Nu har KO fattat beslut om att biträda i ett ärende där en 79-årig kvinna drabbats av ett bankbedrägeri.

Hon blev under förra året uppringd av en person som uppgav sig företräda ett kreditföretag och som informerade henne om att ett lån tecknats i hennes namn. De uppgav också att bankens säkerhetsavdelning skulle hjälpa henne att ordna upp misstaget. Senare blev hon uppringd igen från någon som uppgav sig arbeta vid bankens säkerhetsavdelning, och förmådde henne att föra över knappt 50 000 kronor till ett annat konto via swish.

I själva verket var de som ringde vid båda tillfällena bedragare och pengarna gick förlorade.

KO påpekar att kvinnan i detta fall inte lämnade ut några uppgifter till bedragaren utan lurades att själv skicka över pengarna via swish. Därmed skiljer sig detta fall delvis från ärendet i HD-domen, och med nuvarande praxis får konsumenten i ett sådant fall svara för hela förlusten själv.

KO har nu beslutat att bevilja kvinnan ett så kallat KO-biträde med utgångspunkt från att det finns ett stort konsumentintresse av att detta fall prövas i domstol. Både bankerna, ARN och bankkunderna behöver få klara riktlinjer för vad som gäller vid olika former av bedrägerier, framhåller KO.

— Det är mycket viktigt att vi får en tydlig praxis även för de fall där den drabbade själv tryckt på bank-dosan, swishat eller på annat sätt aktivt genomfört överföringen under bedrägeriet. Den som utsätts för ett bedrägeri är ju övertygad om att det är banken som ringer och agerar utifrån det, säger Konsumentombudsman Cecilia Tisell i en kommentar.

Att KO beviljar KO-biträde innebär att myndigheten går in som konsumentens ombud i en tvist och att staten står för rättegångskostnaderna även om konsumenten förlorar målet. KO-biträde beskrivs som en ovanlig åtgärd och något som myndigheten bara beviljar när ett fall är av stor principiell betydelse.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD-domen från den 22 juni 2022. Även detta ärende avsåg en kund i Länsförsäkringar Bank.


HD-dom i dag: Egenföretagares tjänstepension ingår i bodelningen

Posted on december 16, 2022 by - Pension

Högsta domstolen meddelade på torsdagen dom i ett mål som bland annat gäller om om rätten till pension på grund av avtal om tjänstepension ska ingå i bodelningen. Enligt HD:s dom ska makens tjänstepensionsförsäkring i ett bolag som han själv ägde ingå i bodelningen. 

Målet rör två makar i Västerås som år 2013 ansökte om äktenskapsskillnad.

Inför äktenskapet år 1994 hade makarna upprättat ett äktenskapsförord där det framgick att egendom som förvärvats före äktenskapet utgjorde enskild egendom.

Men hur skulle man egentligen se på sådant som pengar på IPS-konto och på premier som betalats in till en tjänstepension kopplad till ett företag som ägdes av den ena personen i äktenskapet?

Tingsrätten — och senare hovrätten — menade att varken IPS-kontot eller tjänstepensionen utgjorde enskild egendom.

HD konstaterar nu i sin dom att makens konsultbolag är försäkringstagare och ägare till tjänstepensionsförsäkringen. Eftersom han är ensam ägare och därigenom har ett bestämmande inflytande över bolaget ska värdet av pensionsförsäkringen inte undantas från bodelningen, enligt 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, menade rätten.

Inte heller menar HD att det finns något skäl att tjänstepensionsförsäkringen helt eller delvis ska undantas från bodelningen. Enligt HD leder en helhetsbedömning av makarnas förhållanden till att värdet av tjänstepensionsförsäkringen och det individuella pensionssparande ska ingå i bodelningen.

— Sammantaget har NN inte visat att det föreligger omständigheter som gör att det kan anses oskäligt att värdet av hans tjänstepensionsförsäkring och hans individuella pensionssparande ingår i bodelningen, heter det i domen.

HD kommer med andra ord till samma slutsats som hovrätten och tingsrätten.

HD prövade i målet även frågan om medel som utgjorde enskild egendom under den tid som pengarna varit insatta på ett gemensamt konto i Ica-banken då har förlorat karaktären av enskild egendom. Där menade HD att pengarna på kontot — som senare användes för att registrera ett aktiebolag — inte förlorat karaktären av enskild egendom.

Av visst intresse är att ledamöterna i Högsta domstolen inte var eniga i domen.

Två justitieråd — däribland referenten i målet — ville delvis bifalla överklagandet när det gäller pensionsrätterna. De menade att tjänstepensionsförsäkringen i detta fallet varit av sedvanligt slag och omfattning och att det inte framstått som om ägaren låtit sitt aktiebolag vara försäkringstagare för att kunna hålla värdet av pensionsrättigheterna utanför en bodelning med anledning av en äktenskapsskillnad. De två skiljaktiga justitieråden menade därför att beslutet i målet skulle vara att värdet av försäkringen ska undantas från bodelning, eftersom det inte framkommit omständigheter som skulle kunna medföra att presumtionen att försäkringen ska ligga utanför bodelningen ska brytas. De båda justitieråden som anförde skiljaktig mening hade ingen annan åsikt än rättens majoritet när det gäller det inviduella pensionssparandet.

Två andra justitieråd anförde skiljaktig mening när det gäller motiveringen i domen, i första hand när det gäller de pengar som satts in på det gemensamma kontot i Ica-Banken.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s dom i målet.


Sturecompagniet-målet tas upp i Högsta domstolen

Posted on november 24, 2022 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att meddela prövningstillstånd för det mål där Sturecompagniet stämt Gjensidige för att få ut ersättning under sin epidemiförsäkring. 

Sturecompagniet stämde Gjensidige i maj 2020 i vad som beskrevs som Sveriges första corona-tvist. I stämningsansökan hänvisades till Folkhälsomyndighetens restriktioner under pandemin som innebar att det inte fick förekomma trängsel på restauranger och att besökare endast fick äta och dricka sittandes vid bord eller ta med maten för avhämtning — restriktioner som ledde till att Sturecompagniet beslutade sig för att helt och hållet stänga sin verksamhet.

När Gjensidige deklarerade att epidemiavbrottsförsäkringen inte kunde tas i anspråk valde Sturecompagniet att gå till domstol. I tingsrättens dom i april förra året gick man helt på Gjensidiges linje. Domstolen menade i att ifall det hade varit en mer specifik föreskrift som avsåg Sturecompagniet, så hade avbrottet omfattats av försäkringsvillkoren. Men eftersom det i det här fallet rörde sig om en mer generell restriktion så omfattades den inte av villkorens formulering ”myndighets ingripande”, resonerade tingsrätten i sin dom.

Även Svea hovrätt, dit domen överklagades, kom till samma slutsats. Hovrätten konstaterade i likhet med tingsrätten att begreppet ”myndighets ingripande” var centralt för försäkringsavtalets innebörd. Och vid en sammantagen bedömning kom hovrätten, precis som tidigare tingsrätten, fram till att formuleringen ”myndighets ingripande” ska tolkas som att det syftar på avbrott som inträffar till följd av myndighets ingripande genom beslut riktade mot en enskild försäkringstagare.

Domen överklagades vidare från hovrätten till Högsta domstolen — som nu alltså har beslutat att meddela prövningstillstånd.

Så här beskrivs rättsfrågan av Högsta domstolen:

— Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i mål om fastställelsetalan avseende rätt till försäkringsersättning. Fråga om försäkringsbolaget är skyldigt att utge försäkringsersättning enligt en epidemiavbrottsförsäkring för skada bestående av avbrott i den försäkrades verksamhet till följd av Folkhälsomyndighetens föreskrifter för att förhindra spridning av covid-19.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svea hovrätts dom i målet från april i år. Och här hittar du HD:s beslut om prövningstillstånd.


Trygg-Hansa vann i HD i tvist om kvarstad för Breitlingklocka

Posted on november 1, 2022 by - Sak

Högsta domstolen har — med ändring av beslutet i Svea hovrätt — gett Trygg-Hansa rätt när det gäller möjligheten till interimistisk kvarstad för en exklusiv klocka av märket Breitling. 

Bakgrunden till målet är att en försäkringstagare i Trygg-Hansa tidigare i år drabbades av en stöld. Han anmälde den 19 maj till Trygg-Hansa att hans klocka av märket Breitling Navitimer stulits av en tillfällig besökare i hemmet. Trygg-Hansa betalade ut 48 500 kronor i skadeersättning till den bestulne försäkringstagaren.

Parallellt med skaderegleringen hittade polisen den stulna klockan i en bil. Kronofogdemyndigheten beslutade om utmätning av klockan.

Försäkringstagaren vände sig till Kronofogdemyndigheten och begärde att få tillbaka klockan. Den 27 juli slog tingsrätten i Örebro fast att klockan skulle lämnas tillbaka till honom. Dock informerade inte försäkringstagaren Trygg-Hansa om domstolens beslut.

Trygg-Hansa fick ändå kännedom om tingsrättens beslut, genom kontakt med Kronofogden. Då vände sig bolaget till försäkringstagaren och informerade honom om att klockan nu tillhörde Trygg-Hansa, med tanke på att han faktiskt redan fått ut sin försäkringsersättning. Men försäkringstagaren godtog inte alls Trygg-Hansas resonemang utan meddelade att han varken ville betala tillbaka försäkringsersättningen eller överlämna klockan till försäkringsbolaget.

Trygg-Hansa ansökte då vid Stockholms tingsrätt om stämning och kvarstad för klockan.

— Det föreligger en överhängande risk för att NN kommer att undandra egendomen varför det föreligger en grund för kvarstad, hette det bland annat i Trygg-Hansas stämningsansökan från augusti i år.

Tingsrätten tillbakavisade Trygg-Hansas begäran.  I beslutet konstaterade domstolen att en sådan kvarstadsåtgärd som Trygg-Hansa krävde förutsatte att sökanden skulle ställa säkerhet för den skada som skulle kunna tillfogas motparten om det visar sig att kvarstaden inte varit befogad. Enligt lagen ska en sådan säkerhet ställas av ”bank eller annan jämförbar penninginrättning”. Visserligen utfäste sig Trygg-Hansa att ersätta den skada som svaranden eventuellt kan drabbas av genom kvarstaden. Men tingsrätten menade att Trygg-Hansa inte är att anse som en med bank jämförbar penninginrättning.

— Med beaktande av den restriktivitet som gäller i fråga om befrielse från kravet på säkerhet anser inte tingsrätten att Trygg-Hansa, utan stöd i lagstiftning eller praxis, kan anses vara en med bank jämförbar penninginrättning. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen kan mot den bakgrunden inte godtas. Då Trygg-Hansa inte har ställt någon särskild säkerhet föreligger inte förutsättningar att förordna om interimistisk kvarstad. Yrkandet om interimistisk kvarstad ska därför avslås, hette det i tingsrättens beslut.

Men Trygg-Hansa gav sig inte.

Först överklagade man tingsrättens beslut till Svea hovrätt. När hovrätten avslog överklagandet gick man vidare till Högsta domstolen.

Och nu har HD alltså gett Trygg-Hansa rätt. Enligt HD:s beslut den 31 oktober är Trygg-Hansa visst en penninginrättning som kan jämföras med bank, enligt bestämmelserna om ställande av säkerhet i utsökningsbalken. Och alltså går det att besluta om kvarstad för den stulna Breitlingklockan, som enligt försäkringsvillkoren övergått i Trygg-Hansas ägo efter det att försäkringersättning betalats ut.

— Tryg Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring filial bedriver verksamhet i Sverige som regleras av 1998 års lag och är en med bank jämförbar penninginrättning i den mening som avses i 2 kap. 25 § andra stycket utsökningsbalken. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen ska godtas, heter det bland annat i beslutet från HD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta domstolen.


Inget PT för Zurich, HDI Global och Swiss Re i miljontvisten om Slussen

Posted on oktober 24, 2022 by - Sak

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i tvisten mellan Stockholms stad och försäkringsbolagen HDI Global, Swiss Re och Zurich rörande ersättning under bolagens projektförsäkring i samband med att hyresgäster blivit störda vid ombyggnaden av Slussenområdet i Stockholm, 

Ombyggnaden av Slussen i Stockholm är omfattande. Bygget påbörjades 2016 och är tänkt att pågå åtminstone fram till åtminstone 2025.

Inte helt överraskande har ett så pass omfattande bygge inneburit vissa störningar. Mint sju olika företag har framställt anspråk mot staden på grund av problem man drabbats av. Ett av de drabbade företagen är restaurang Gondolen vid Slussen som redan 2016 framförde krav mot Stockholms stad.

Stockholms stad tecknade år 2015 en omfattande projektförsäkring för hela Slussenprojektet med Zurich, Swiss Re och HDI Global som försäkringsgivare. Efter Gondolens påstötningar med krav på ersättning tog staden kontakt med försäkringsbolagen.

Men vid ett möte år 2017 meddelade Zurich att man avböjde ersättning ur försäkringen med anledning av Gondolens krav. Motiveringen var att projektförsäkringen endast gäller ovissa och oförutsebara skador, ett villkor som inte ansågs vara uppfyllt här. Försäkringsbolagen menade också att det var Stockholms stad som själv framkallat försäkringsfallet genom sitt beslut att genomföra Slussenprojektet. Dessutom menade försäkringsbolagen att försäkringsfallet inte inträffat inom den tid som omfattas av projektförsäkringen.

Stockholms stad hade en annan syn på försäkringens omfattning och vände sig till domstol för att få klarlagt huruvida försäkringsbolagen kunde vara skyldiga att betala ut försäkringsersättning under ansvarsmomentet i samband med restaurang Gondolens krav på ersättning.

Tingsrätten gick i en dom den i mars 2020 helt på Stockholms stads linje. Domen överklagades till Svea hovrätt som fastställde tingsrättens dom.

— Hovrätten ansluter sig helt till tingsrättens överväganden och slutsatser i fråga om att kravet från Eriks Restaurang Saltsjön AB omfattas av försäkringen och att de relevanta störningarna både har orsakats och inträffat under försäkringstiden liksom att Försäkringsgivarna inte har visat att staden har framkallat försäkringsfallet, hette det bland annat i hovrättens domskäl.

Hovrättsdomen överklagades av försäkringsbolagen till Högsta domstolen. HD har nu fattat beslut om att inte meddela prövningstillstånd, vilket alltså innebär att hovrättens dom om att försäkringsbolagen ska ersätta staden står fast.

— För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Därutöver får prövningstillstånd meddelas i undantagsfall, nämligen när det finns synnerliga skäl för en prövning i Högsta domstolen. Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd, heter det i HD-beslutet.

Parallellt med detta tvistemål mellan försäkringsbolagen oich Stockholms stad har också tvisten mellan Gondolen och Stockholms stad nått vägs ände.

I mars fattade Högsta domstolen beslut om att inte ta upp tvisten mellan Stockholms stad och Eriks Restaurang Saltsjön AB — det vill säga restaurang Gondolen — till prövning. Det innebär att domen från lägre instans står sig där Stockholms stad befanns vara skyldig att ersätta Gondolen med sammanlagt 18,6 miljoner kronor för de störningar restaurangen drabbats av under bygget.

Av allt att döma blir därmed försäkringsbolagen skyldiga att betala ut detta belopp i försäkringsersättning till Stockholm stad.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. Här kan du ta del av Svea hovrätts dom från förra året. Här hittar du Mark- och miljööverdomstolens dom från den 18 januari i det mål där restaurang Gondolen stämt Stockholms stad.


HD prövar inte dom om penningtvätt via kapitalförsäkring i Skandia

Posted on oktober 14, 2022 by - Liv

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd för ett mål där en person dömts för grov penningtvätt kopplat till en kapitalförsäkring i Skandia. 

Bakgrunden är att en man hemmahörande i Örkelljunga år 2016 lurat Skandia att betala ut pengar från en kapitalförsäkring med hjälp av förfalskade id-handlingar.

Han åtalades och dömdes under förra året i Kalmar tingsrätt till villkorlig dom för grovt penningtvättsbrott.

Tingsrättten beslutade också om att den dömde skulle betala ett skadestånd till Skandia på 158 000 kronor.

Domen överklagades till hovrätten, som fastställde tingsrättens dom för 30-åringen. En medåtalad person frikändes dock av hovrätten.

Hovrättens dom överklagades vidare till Högsta domstolen, som nu har beslutat att avvisa målet.

— Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd, heter det bland annat i HD:s beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HD:s beslut om att inte meddela prövningstillstånd. Här hittar du domen från tingsrätten.