En genomsnittlig svensk har vid 67 års ålder cirka 90 procent av den inkomst man hade vid 60 års ålder, visar en ny analys från Alecta.
Allt sedan 2018 har Alecta analyserat de deklarerade inkomsterna från samtliga svenskar över 55 år med utgångspunkt från grunddata från SCB.
I årets analys har Alecta fokuserat på svenskar födda 1954 och analyserat deras inkomster vid 67 års ålder jämfört det med vad de fick i plånboken när de var 60 år.
Studien visar att en en genomsnittlig 67-åring har cirka 90 procent av sin tidigare inkomst.
Alectas studie mäter inte bara pensionen, utan tar med de äldres samtliga inkomster. Alecta menar att man på så sätt kan ge en mer heltäckande bild av äldre svenskars ekonomi.
— Med den här studien kan vi konstatera två saker: att en typisk 67-åring totalt sett har cirka 90 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 års ålder, och att det stundtals negativa tonläget i pensionsdebatten kan mildras genom att se till helheten. Medan de flesta studier som gjorts bara ser till rena pensionsinkomster mäter vi i den här studien vad som totalt sett landar i pensionärernas plånböcker efter skatt. Då framträder en delvis ny bild av de äldres ekonomi, säger Staffan Ström, pensionsekonom vid Alecta, i en kommentar.
Ofta när man diskuterar pensionsnivåer ser man enbart till den allmänna pensionen. Men äldres inkomster består nästan alltid av mer än allmän pension, påpekar Alecta. Exempelvis har mer än nio av tio anställda i Sverige tjänstepension och sju av tio pensionärer får någon form av skattefinansierad förmån utöver den allmänna pensionen, som statliga tillägg, bidrag eller andra stöd. Att inte ta med dessa inkomster osynliggör en stor grupp pensionärers verkliga inkomster, menar Alecta.
— Tittar vi på hela det system som bidrar till äldres inkomster, ur låg-, mellan-, respektive höginkomsttagares perspektiv ser vi att alla inkomstgrupper får cirka 90 procent eller mer av sin tidigare inkomst vid 67 års ålder. Det som skiljer dem åt är främst hur stor del av den totala inkomsten som kommer från allmän respektive tjänstepension och från övriga inkomster, och såklart hur mycket pengar de får i plånboken. Det är stora skillnader i kronor och ören mellan de olika grupperna. Orsaken till att vissa äldre har väldigt låga inkomster finns inte i pensionssystemet utan i arbetslivet, eller snarare ”icke-arbetslivet”. Det kan exempelvis bero på långvarigt deltidsarbete eller långa perioder utan deklarerade inkomster. En annan orsak kan vara ett arbetsliv i anställningar utan tjänstepension, säger Fredrik Palm, produkt- och analyschef på Alecta, i sin kommentar.
Det här är några av de mest betydelsefulla slutsatserna av Alectas studie av äldres inkomster:
- Medelinkomsttagarens inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 90 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 års ålder.
- För den som varit låginkomsttagare i 60-årsåldern är inkomsten vid 67 års ålder hela 116 procent av inkomsten vid 60 år. Höginkomsttagare får däremot 90 procent av den tidigare lönen. Tjänstepensionen bidrar starkt till att höginkomsttagare trots relativt låg kompensationsgrad från allmän pension ändå har 90 procent av de inkomster de hade tidigare i arbetslivet.
- Siffrorna vid 67 års ålder påverkas av att vissa väljer att ta ut all sin tjänstepension under bara fem års tid, vanligtvis mellan 65 och 70. Men även efter 70 ser det bättre ut än många tror: Vid 72 års ålder har en genomsnittlig svensk 77 procent av inkomsten vid 60 år.
Alecta konstaterar också i sin analys att pensionärers inkomster har blivit rejält mycket bättre över tid; dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för tolv år sedan och varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar. Analysen visar också att det förekommer fattigdom bland äldre men att det är vanligare i andra åldersgrupper och andra kategorier än pensionärer, exempelvis bland ensamstående mammor, utrikes födda och hushåll med utrikesfödda barn.
En annan slutsats i analysen är att färre än hälften av svenskarna går i pension från en tillvaro där de försörjt sig uteslutande genom arbete. En knapp majoritet har istället åren före pensioneringen livnärt sig på olika former av bidrag och transfereringar eller en blandning av sådana inkomster och arbetsinkomster.