”Försäkringsbranschen har inte kommit särskilt långt inom AI”
• ”Det finns väldigt mycket som går att göra med AI i försäkringsbranschen — riskbedömningar, skadereglering, personalisering där varje kund kan få betydligt mycket mer personaliserad information, compliance kan blir bättre, processer kan förenklas betydligt, det går att upptäcka bedrägerier och penningtvätt enklare”, menar Göran Lindsjö.
Försäkringsbranschen är en av de branscher som har störst potential när det gäller att använda sig av AI, bland annat mot bakgrund av de omfattande data som finns om kunder och skador, Men i dag utmärker sig inte försäkring som en av de branscher som ligger långt framme i AI-utvecklingen menar AI-experten Göran Lindsjö.
Göran Lindsjö är Senior Advisor bland annat vid AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI med över 100 partners inom offentlig och privat sektor, och är rådgivare i AI-frågor till företagsledningar i Europa och Nordamerika. Han har tidigare lång erfarenhet som serieentreprenör inom AI och har tidigare bland annat arbetat vid regeringskansliet.
Han är nu en av talarna på Insurance Evolutions nätverksmöte den 27 september, som fokuserar på utvecklingen inom AI och försäkring. Vi fick en intervju med honom inför mötet.
Du har tidigare noterat att Sverige och Europa ligger efter Nordamerika när det gäller AI-utveckling. Vad skulle du säga att det beror på?
— En orsak är att det finns betydligt större investeringskapacitet och större dynamik bland investerare i Nordamerika och Asien än i Europa. En annan faktor är att det i Europa finns en vilja att vara snabba med regleringar — redan innan det finns någon innovation inom ett område. Först reglerna, sedan innovation. Det låter kanske sunt och bra, men det är väldigt svårt att genomföra i praktiken. Jag brukar ge som exempel att det är svårt att uppfinna ett säkerhetsbälte innan det finns en bil. I Nordamerika är attityden till regleringar annorlunda; där är det väldigt tajt mellan innovation och reglering — det är inte så att man låter reglerna komma först innan det finns någon innovation.
— Sedan kan man säga att ett extra problem i Sverige är att vi här ser AI som en delmängd av digitaliseringen. Det innebär att AI tenderar att bli mer av en teknisk fråga som delegeras till it-avdelningen snarare än att man ser det som en verkligt betydelsefull lednings- och affärsfråga.
Vilka konsekvenser skulle du säga att det kan få inför framtiden att Sverige och Europa ligger efter?
— Jag ser konsekvenserna som väldigt stora, i första hand när det gäller konkurrenskraften för det europeiska näringslivet som kan bli lidande — både när det gäller export från Europa och vem som vinner affärerna i Europa. Exempelvis utvecklas i dag inte sjukvård på samma snabba sätt som i Nordamerika där man använder sig mer av AI-tekniker. Med tanke på att den äldre befolkningen växer kraftigt är det illavarslande att vi står handfallna när det gäller lösningar som påverkar välfärden i framtiden. Om vi inte i Europa utnyttjar de möjligheter som finns med AI kommer det att betyda att ekonomin blir mer ansträngd.
Så vad kan då göras för att vi i Europa och Sverige ska kunna komma ikapp på ett bättre sätt?
— Det finns inget Alexanderhugg som innebär att det plötsligt finns en lösning på allting, utan troligen krävs det en mängd olika åtgärder. Bland annat skulle vi behöva stimulera innovation på en rad olika sätt. Det gäller att stödja snarare än att stjälpa både innovativa storföretag och entreprenörskapet inom området. Jag tror inte så mycket på storskaliga projekt som exempelvis EU-kommissionen drar igång. Det storskaliga är inte lösningen, det är inte på så sätt som det sker utveckling.
Något som du har framfört tidigare är att det i dag saknas kompetens och medvetenhet om AI hos många företagsledningar och styrelser. Är det fortfarande din allmänna bild av läget?
— Än så länge är både förståelsen och kompetensnivån låg över hela världen när det gäller AI och utveckling, även i många organisationer i Nordamerika. Det baseras på flera saker. Företagsledningar och styrelseledamöter är kloka, det är inte där det brister. Istället handlar det om att man i dag underskattar möjligheterna med AI, och av hur konkurrenssituationen i branschen kommer att se ut framöver. Det finns en bild av AI som att det handlar om ”ännu en teknisk möjlighet”. Man betraktar AI som de små stegens förbättringar, snarare än den större förändring som vi ser komma. Jag menar att det finns ett stort antal områden där man ännu inte har förstått vidden av den förändring som pågår. Man förstår inte dimensionen av det hela och inser inte hur mycket det påverkar den egna branschen.
Just nu har entusiasmen inför AI-utvecklingen avsatt spår i börsutvecklingen. Har du någon tanke om den senaste tidens börsoptimism kring AI?
— Jag tror att det handlar om att den generativa AI:n ända sedan december har diskuterats brett, tagits upp i media, i företagsledningar, på släktmiddagar och så vidare, och förståelsen av värdet har ökat. Det skulle också kunna vara så att internationella influenser påverkar utvecklingen mellan olika länder. Det har funnits en medvetenhet ett tag om möjligheterna med AI, och nu har investerarna börjat ta till sig storleken av förändringarna.
Försäkringsbranschen har pekats ut som en av de branscher som har störst förbättringspotential när det gäller att utnyttja AI, vid sidan av vårdsektorn och byggbranschen. Vad kan du berätta mer om det?
— Ja, det är min kompilerade bild av vad andra redan har bedömt och av att jag träffar företag i flera andra branscher. Det baseras på att det finns väldigt mycket som går att göra med AI i försäkringsbranschen — riskbedömningar, skadereglering, personalisering där varje kund kan få betydligt mycket mer personaliserad information, compliance kan blir bättre, processer kan förenklas betydligt, det går att upptäcka bedrägerier och penningtvätt enklare. Med andra ord finns det tillämpningar som är lågt hängande frukter i försäkringsbranschen. Dessutom har man data tillgänglig, vilket är en förutsättning för AI. Så jämfört med andra branscher har man det förspänt inom försäkring.
— Men den andra delen är hur långt man har kommit nu, och försäkringsbranschen utmärker sig inte i dag genom att ha kommit särskilt långt. Framöver kommer det utvecklingen att se olika ut inom sak och inom liv. Jag kan tänka mig att det blir mer konvulsioner inom livförsäkring, om ska frångå något slags solidarisk princip genom att exempelvis göra mer detaljerade riskurval.
Du har talat med ledningen för flera olika svenska försäkringsbolag om AI-utvecklingen. Kan du ge en bild av hur förutsättningarna för AI ser ut i de försäkringsbolag som du har varit i kontakt med? Ser du en ökad insikt och intresse, eller har vi en lång väg kvar att vandra?
— Svaret är ja på båda frågorna. Ja det finns en ökad insikt, ja det är en lång väg kvar att vandra. En svårighet är att faktiskt alla i en styrelse behöver ha en rudimentär kunskap om möjligheter och konsekvenser med AI, det räcker inte att ha en stjärna i styrelsen som kan frågorna. Man måste bevaka AI-området aktivt. Sedan tro jag inte det krävs en djupare teknisk kunskap, utan mer av en basic kunskap.
Om du skulle ge ett enda råd till ledare för svenska försäkringsbolag när det gäller AI, vad skulle det vara?
— Tyvärr är det just det som vi redan har tjatat om, att få in kunskapen brett i organisationen. Vi har jätteduktiga företagsledningar, jätteduktiga personer i styrelserna. Får de bara börja fundera på detta kommer de på betydligt mycket smartare AI-lösningar än vad jag kan göra. De kan se i organisationen vilka områden det går att ge sig på. Vissa insatser ger ingen effekt alls — medan andra dramatiskt kan förändra spelplanen. Det kan inte konsulter åstadkomma — utan det krävs att styrelser och företagsledningar som är operativa i bolaget har förståelsen och arbetar aktivt med att utnyttja möjligheterna, säger Göran Lindsjö.
Fotnot: Intervjun har tidigare publicerats på Insurance Evolutions webbplats och Linkedin. Bakom Insurance Evolution står Sak & Liv tillsammans med Försäkringsplatsen.
