Hälsovårdförvaltarna ser fortsatt stora möjligheter inom behandling för obesitas
Med nydanande och effektiva läkemedel mot fetma, eller obesitas, har ledande bolag inom fältet som Novo Nordisk och Eli Lilly sett sina aktiekurser rusa till rekordnivåer för att sedan falla ganska markant under hösten. Ska man tro Astrid Samuelsson och Ellinor Hult, förvaltare på HealthInvest Partners, finns det fortfarande mycket kvar att hämta då trenden talar för att efterfrågan kommer vara stark under många år framöver.
Bolag med läkemedel mot fetma eller obesitas har höjts till skyarna av investerare under senare år. Detta som ett resultat av en enorm efterfrågan som knappt kunnat mötas när tillverkningskapaciteten varit begränsad. Men i takt med att såväl Novo Nordisk, bolaget bakom succépreparaten Ozempic och Wegovy, som Eli Lilly, med sina läkemedel Mounjaro och Zepbound, har fortsatt investera i kapacitet står man nu redo att möta en stark global efterfrågan, säger Astrid Samuelsson.
”Tillverkningskapaciteten är inte ett lika stort problem längre och bristsituationen som bland annat uppstått i USA har stabiliserats. Båda bolagen kunde höja sina prognoser för 2024, vilket pekar på en mycket stark underliggande efterfrågan.”
Astrid Samuelsson säger att Eli Lillys relativt nylanserade Zepbound visar på ett särskilt starkt upptag i marknaden.
”Bolaget höjde prognoserna med 3 miljarder dollar i samband med rapporten för det andra kvartalet och vi tycker att de för närvarande ser lite vassare ut än Novo, även om det kan svänga snabbt. Novo kommer att presentera viktiga data gällande uppföljaren till Ozempic – CagriSema – i slutet på året. Det är ett läkemedel som ska erbjuda ännu kraftfullare resultat för behandling av obesitas och typ 2 diabetes.”
Enligt Ellinor Hult pågår också intressant forskning inom obesitasområdet som skulle kunna ta trenden till ytterligare en nivå. Ett spår är tablettbehandlingar, vilket skulle underlätta för alla de patienter som idag injicerar de läkemedel som finns tillgängliga på marknaden, ett annat är alternativa mekanismer mot GLP-1 som dagens läkemedel bygger på. Därutöver finns indikationer som visar på möjligheter för obesitasläkemedel att även vara effektiva mot andra relaterade sjukdomar.
”Tablettbehandlingar är ett spår där många försökt men som hittills visat på en del bakslag, både vad gäller säkerhet och effektivitet. Novo Nordisk tillkännagav under hösten svagare resultat än marknaden hoppats för en nygammal mekanism som verkar via cannbinoidreceptorn. Här ligger Eli Lilly före och väntar resultat från en fas 3 studie under nästa år”, säger Ellinor och fortsätter.
”När det gäller alternativa mekanismer mot GLP-1 så har danska Zealand Pharma presenterat mycket lovande resultat och kommer gå vidare med bredare studier. Vi tror att bolaget har ett stort avtal i sikte här och man pratar med flera stora aktörer i branschen.”
”Obesitasläkemedel har även visat sig minska risken för hjärtsjukdomar, njursvikt, hjärtsvikt, knäartros och sömnapné. Indikationer finns även på att de skulle kunna minska risken för Alzheimers där Novo har en studie som läser ut under nästa år. Det skulle kunna skapa en ännu högre efterfrågan på dessa läkemedel även om risken här är hög för bakslag längs vägen”, säger Ellinor Hult.
Sammantaget ser förvaltarna stora möjligheter för obesitasbolagen framåt.
”Antalet individer som drabbas av fetma fortsätter att öka och uppgår idag till över en miljard världen över. Prognoser gör gällande att den siffran kommer dubbleras inom en tioårsperiod. Mot bakgrund av den utvecklingen och de stora investeringar som görs i forskning inom området så tror vi att obesitastrenden bara är i sin linda. Det finns stora tillväxtmöjligheter framåt såväl för etablerade bolag som för mindre forskningsbolag inom området”, säger de.
