Behovet av restvärderäddning blir allt större
• ”När vi kommer till en olycksplats möter vi ofta människor som genomlider den värsta stunden i sitt liv”, säger Kristoffer Wahter Silfwerbrand.
Över en femårsperiod har uppdragen för Brandskyddsföreningens verksamhet restvärderäddning, RVR, ökat med hela 78 procent. Arbetet kan variera stort, till följd av klimatförändringar och en mer utbredd organiserad brottslighet i landet så går en del restvärdeuppdrag ut på att hantera naturolyckor och sprängningar.
Brandskyddsföreningens Restvärderäddning, RVR, genomför snabba ingripanden för att hjälpa drabbade på en olycksplats, de räddar ekonomiska värden och även miljön. För tillfället åker restvärdeledarna ut på många olika typer av uppdrag, bland annat brand- och vattenskador i byggnader, trafik- och godsolyckor på Sveriges transportleder och miljöskador. Under 2022 ryckte de ut på ungefär 3400 uppdrag vilket är 69 fler jämfört med föregående år. Över en femårsperiod har uppdragen ökat med hela 78 procent.
Restvärdeledarna identifierar snabbt vilka åtgärder som bör vidtas efter att en olycka eller incident inträffat och begränsar därefter skadorna. De har ett tätt samarbete med räddningstjänsten och samhällets olika hjälpaktörer. Kristoffer Wahter Silfwerbrand är restvärdeledare och områdesansvarig för explosionsskador, han förklarar att drabbade människor alltid kommer i första hand.
– När vi kommer till en olycksplats möter vi ofta människor som genomlider den värsta stunden i sitt liv. Det kan vara personer som just kastat sig ur sitt brinnande hus och förlorat allt de äger. Då gäller det att kunna möta människan i sin svåra situation och se till att de omhändertas, menar Kristoffer Wahter Silfwerbrand.
Själva restvärderäddningen sker först efter att man gjort en omfattande riskbedömning av olycksplatsen. Utöver att stötta och hjälpa människor på plats med att ordna exempelvis ersättningsboende så koordinerar restvärdeledarna åtgärderna som behöver vidtas och ser till att entreprenörer med rätt kompetensområden utför arbetet. Det kan handla om att säkra byggnadskonstruktioner, återställa skalskydd, samla upp krossat glas eller stoppa och begränsa vattenskador.
Nya typer av uppdrag
Kristoffer berättar att många restvärdeuppdrag går ut på att ta hand om naturolyckor, som bland annat översvämningar, skyfall och skogsbränder. Vid en skogsbrand identifierar RVR risken för skador i ett tidigt läge och förhindrar att branden sprider sig till bostäder. De arbetar tillsammans med räddningstjänsten och skaffar sig lägesbilder som uppdateras och följs upp regelbundet under skadekedjan. Det kan handla om allt från elbortfall och sanering, till evakuering av människor och att informera försäkringsbolag.
Kristoffer anar att uppdragen kan komma att bli ännu bredare framöver, speciellt vid händelser där det finns behov av snabba åtgärder för att begränsa skador. Ett annat exempel på en potentiell ny arbetsuppgift är coachning.
– Vi är vana vid att hantera svåra och komplexa händelser, samt samordna olika aktörer. Jag tror att coachning för aktörer som genomför krisledning kan vara ett uppdrag för framtiden, uppger Kristoffer.
Brottslig aktivitet och skadegörelse
Under 2021 registrerades totalt 79 olagliga detonationer i Sverige och i fjol bekräftades hela 90 detonationer, enligt statistik från Polismyndigheten. Kristoffer berättar att under 2022 hanterade restvärdeledare runt om i landet 18 händelser som hade skadetypen explosion. Två exempel på uppmärksammade sprängningar som restvärdeledarna tagit hand om under åren är explosionen på Övre Husargatan i Göteborg år 2021, där 140 lägenheter och flera butiker drabbades. Också efter sprängningen i ett flerfamiljshus på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i Stockholm år 2020, där hundratals fönsterrutor krossades på flera bostadshus, var RVR på plats.
Behovet av restvärderäddning vid explosioner är stort och efterarbetet är komplicerat.
– Vid explosioner är skadeplatsen väldigt osäker och kan vara omedelbart farlig. Det kan bland annat finnas tänd- och sprängmedel som inte har exploderat och fortsatt utgör en sprängrisk, förklarar Kristoffer.
Det brukar uppstå en stor otrygghet och ett informationsbehov vid händelser som dessa. Restvärdeledarna brukar därför samla till informationsmöten tillsammans med andra aktörer på plats för att informera drabbade om vad som hänt och vilka åtgärder som kommer att vidtas.
Källa Brandskyddsföreningen
