”Öppna för privat finansiering av svensk VA-infrastruktur”
• ”När investeringsbehoven är betydande och rör kritisk samhällsinfrastruktur finns det skäl att komplettera dagens modell med fler finansieringsalternativ”, skriver Magnus Vesterlund och Gerda Kinell i debattartikeln i Dagens Industri.
Öppna för privat finansiering av svensk VA-infrastruktur! Det föreslår Svensk Försäkrings chefsekonom Magnus Vesterlund och ansvarig för hållbara investeringar Gerda Kinell i en debattartikel i Dagens Industri i dag.
I artikeln i Dagens Industri pekar författarna på att Sverige står inför en omfattande utmaning på grund av att stora delar av den befintliga infrastrukturen för vatten och avlopp är ålderstigen och i behov av förnyelse, något som beräknas kosta cirka 560 miljarder kronor till år 2040. Samtidigt förvaltas tusentals miljarder kronor i pensionskapital som söker hållbara investeringar. Förslaget i artikeln är därför att kommande regering bör öppna för privat finansiering av svensk VA-infrastruktur.
– Att dessa två behov inte möts är inte ett marknadsmisslyckande – det är ett politiskt misslyckande, skriver heter det i artikeln.
Artikelförfattarna pekar på att det under 2024 inträffade över 19 000 naturorsakade försäkringsskador i Sverige till en kostnad på drygt 1 miljard kronor, och att ungefär hälften av dessa utgjordes av översvämnings- och vattenskador, och att problemet är att dagens finansieringsmodell för VA_infrastruktur inte är utformad för de investeringsnivåer som krävs.
– VA-verksamheten är kommunal och avgiftsfinansierad, via VA-taxan och självkostnadsprincipen. Enligt lag om allmänna vattentjänster får VA-kollektiven inte gå med vinst. Möjligheterna att bygga upp eget kapital för framtida investeringar är därför starkt begränsade. I praktiken återstår därför främst lånefinansiering via Kommuninvest, skriver Magnus Vesterlund och Gerda Kinell i artikeln.
Förslaget i artikeln är att regeringen ska utreda hur regelverket kan moderniseras för att skapa förutsättningar för nödvändiga investeringar.
– Sverige har tidigare visat att det går att kombinera privat kapital med stark samhällskontroll inom annan infrastruktur. Erfarenheter från elnätsregleringen visar att det är möjligt att skapa långsiktiga investeringsincitament samtidigt som verksamheten omfattas av tydlig tillsyn och reglerade vinstuttag. Nu krävs samma nytänkande för vatten- och avloppssektorn, skriver artikelförfattarna.
