”Svenskarna luras på miljarder – men vem stoppar bedragarna?”
• ”Är vi redo att ta det ansvaret – innan det är för sent?”, skriver Christer Hernestig i sin debattartikel om den cyberbrottslighet som drabbar många svenskar varje år.
Varje år utsätts svenskar för miljardbedrägerier på internet. Försäkringsbranschen har en möjlighet att vara en del av lösningen – genom att arbeta mer skadeförebyggande istället för att enbart hantera skador i efterhand, skriver Christer Hernestig, medgrundare av Defentry.
Jag tänkte inte särskilt mycket på cybersäkerhet – förrän min egen identitet blev stulen.
Det började som en mindre irritation men förvandlades snabbt till en mardröm av lån och köp i mitt namn, hackade konton, ekonomisk osäkerhet, försämrad kreditscoring och hundratals timmar av arbete för att återta kontrollen över min digitala identitet. Då insåg jag den hårda sanningen: miljontals människor och företag faller offer för digitala bedrägerier varje år – ofta utan att inse det förrän det är för sent.
Och det värsta? Jag är långt ifrån ensam.
Sverige – ett paradis för bedragare?
Flera faktorer gör svenskar särskilt utsatta:
✅ Offentlighetsprincipen ger bedragarna fritt spelrum
Sverige är ett av få länder där personlig information – som adresser, fastighetsinnehav och bolagsengagemang – är offentliga och lättillgängliga. Bedragare kan snabbt samla in information och använda den för att skräddarsy trovärdiga bedrägeriförsök.
✅ Naivitet och godtrogenhet gör oss lätta att lura
Vi litar på myndigheter, banker och företag. När någon utger sig för att vara från banken eller polisen ifrågasätter många det inte. Vi är hjälpsamma snarare än misstänksamma – något bedragarna utnyttjar till fullo.
✅ Den digitala transformationens baksida
Vi älskar snabba, smidiga digitala lösningar, men säkerheten halkar efter. De flesta har hundratals olika konton, men återanvänder ofta samma lösenord. En enda dataläcka kan ge bedragare tillgång till allt från sociala medier och mejl till bankkonton och företagssystem.
Denna kombination av tillgänglig information, godtrogenhet och svag digital säkerhet skapar en perfekt storm för bedragare.
Ett växande problem med enorma kostnader
Under 2023 anmäldes över 300 000 bedrägeribrott i Sverige – men mörkertalet är stort. Polisen uppskattar att de faktiska brottsvinsterna kan uppgå till mellan 15,3 och 21,4 miljarder kronor årligen.
Svenskt Näringsliv rapporterar att brott mot företag kostade cirka 43 miljarder kronor under det senaste året, där cyberbrott var det näst mest kostsamma brottet.
Ännu mer oroande är att 41 procent av företagen aldrig polisanmäler brott, då de anser att en anmälan sällan leder till någon åtgärd.
Sportadmin-läckan – 1 miljon svenskar exponerade på darknet
Den 14 mars 2025 läckte hackergruppen Ransomhub över 1 miljon svenskars personuppgifter på darknet efter att ha attackerat Sportadmin – en tjänst som används av många idrottsföreningar och föräldrar.
Läckan inkluderar namn, personnummer och kontaktuppgifter, vilket innebär en förhöjd risk för nätfiskeattacker, ID-kapningar och ekonomiska bedrägerier.
Detta visar på en farlig trend – det räcker inte längre att bara skydda sig själv, vi måste också kunna lita på att företag hanterar våra uppgifter säkert.
BankID-bedrägerier – när offret får skulden
En av de snabbast växande formerna av bedrägeri är BankID-bedrägerier, där bedragare genom social manipulation lurar offer att godkänna transaktioner.
✅ Bankerna tar oftast inte ansvar: Förluster ersätts inte automatiskt. Banken avgör om kunden varit ”grovt oaktsam”eller ”särskilt klandervärd”, och om så är fallet får offret stå för hela förlusten själv.
✅ Svårt att få ersättning: Många drabbade nekas ersättning då bankerna anser att de borde ha förstått att det var en bluff.
✅ ARN har begränsad makt: Även om Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ger kunden rätt, är banken inte juridiskt bunden att följa beslutet.
✅ Pengarna försvinner snabbt: Bedragare tvättar pengarna via mellanhand (”målvakt”), vilket gör dem svåra att spåra.
Bankerna har stort inflytande över bedömningen, vilket leder till att många offer skuldbeläggs snarare än skyddas.
Försäkringsbranschen måste bli mer proaktiv
När samhället misslyckas med att skydda företag och privatpersoner från bedrägerier, blir det de drabbade som får ta smällen.
Idag är det ytterst oklart vilka bedrägerifall som täcks av försäkringen. Många får avslag med motiveringen att de agerat oaktsamt eller att skadan inte omfattas av försäkringsvillkoren.
Samtidigt har försäkringsbolagen, näringslivet och samhället i stort en unik möjlighet att vara en del av lösningen– genom att arbeta mer skadeförebyggande istället för att enbart hantera skador i efterhand. Vi måste sluta vara reaktiva och börja agera proaktivt innan fler drabbas.
Så kan försäkringsbolag arbeta skadeförebyggande
✅ Proaktivt skydd: Genom samarbete med cybersäkerhetsföretag kan försäkringsbolag erbjuda moderna identitetsskydd, realtids varningar vid misstänkta bedrägeriförsök och snabb spärrtjänst på personnummer.
✅ Utbildning och medvetenhet: Informera kunder om vanliga bedrägeri metoder och hur de kan skydda sig.
✅ Automatiserad riskanalys: AI kan analysera transaktionsmönster och beteenden i realtid för att flagga misstänkta bedrägeriförsök, exempelvis ovanliga köp eller inloggningar från oväntade platser.
✅ Bättre samarbete: Försäkringsbolag, polis, näringsliv och digitala bedrägeri experter måste samarbeta för att försvåra för bedragarna.
Dags att ta ansvar – vem skyddar oss mot bedrägerier?
Svenska företag och privatpersoner kan inte längre räkna med att samhället ensamt ska skydda dem. Polisens resurser räcker inte till, och rättsväsendet är inte rustat för den snabba teknikutvecklingen som bedrägeribrottsligheten drivs av.
Försäkringsbranschen har en unik möjlighet att vara en del av lösningen – genom att arbeta mer skadeförebyggande istället för att enbart hantera skador i efterhand.
Den viktiga frågan är: Är vi redo att ta det ansvaret – innan det är för sent?
Christer Hernestig
Medgrundare av Defentry
och passionerad förespråkare för personlig cybersäkerhet
