Nordnet och Avanza gör gemensam sak om avdragsrätt

Lars-Åke Norling, vd Nordnet (stora bilden), och Gustaf Unger, vd Avanza, gör gemensam sak.
Nordnet och Avanza gör gemensam sak och kräver i en debattartikel i DI att det ska vara avdragsrätt för räntor på lån kopplade till kapitalförsäkringar, vilket det inte är nu.
En formulering i inkomstskattelagen gör att sparare med kapitalförsäkring inte får ränteavdrag för belåning av sina investeringar – till skillnad från de som sparar i ISK eller vanlig depå. Det vill Nordnet och Avanza att regeringen rättar till.
Kravet framförs av Lars-Åke Norling, vd Nordnet, och Gustaf Unger, vd Avanza, i en debattartikel i Dagens Industri.
Bakgrunden är den lagändring som infördes vid årsskiftet i syfte att minska hushållens skuldsättning. Reglerna innebar bland annat en utfasning av ränteavdrag för lån utan säkerhet. Regeringen valde dock att behålla rätten till ränteavdrag för lån där aktier eller fonder används som säkerhet.
Enligt Lars-Åke Norling, vd på Nordnet, och Gustaf Unger, vd på Avanza, har den nuvarande lagtexten fått oavsiktliga konsekvenser för sparare med kapitalförsäkring. Eftersom säkerheten i dessa fall formellt anses vara själva försäkringen och inte de värdepapper som ligger i den, medges inget ränteavdrag vid belåning.
De skriver:
”Dessvärre är lagtexten utformad på ett sådant sätt att den får stora negativa konsekvenser för tiotusentals sparare – de som sparar i den mycket populära sparformen kapitalförsäkring. I lagtexten framgår att ränteavdrag medges för lån med finansiella instrument som säkerhet. Vid sparande i kapitalförsäkring anses dock säkerheten formellt sett utgöras enbart av själva försäkringen, och inte de finansiella instrument som förvaras där. Ränteavdrag medges därför inte för värdepappersbelåning på kapitalförsäkring…”
Skatteverket har i ett skriftligt svar till de båda bankerna bekräftat denna tolkning.
Nordnet och Avanza menar att skillnaden mellan sparformerna är orimlig eftersom investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring i övrigt behandlas likartat skattemässigt. De hänvisar också till uttalanden från flera partiers ekonomisk-politiska talespersoner – bland andra Cecilia Rönn (L), Oscar Sjöstedt (SD), Martin Ådahl (C) och Janine Alm Ericson (MP) – som uppger att det inte varit lagstiftarens avsikt att skapa olika villkor för sparformerna.
Trots det beskrev finansminister Elisabet Svantesson (M) frågan som ”komplicerad” och ”inte prioriterad” vid ett möte med representanter från bankerna tidigare i höst, enligt debattörerna.
Nordnet och Avanza har tillsammans med Bankföreningen och Svensk Värdepappersmarknad skickat in en hemställan till Finansdepartementet där de begär att reglerna ändras. Enligt dem skulle problemet kunna lösas genom ett enkelt tillägg i inkomstskattelagen.
”Det är hög tid att rätta till den oavsiktliga konsekvensen av en oprecist formulerad lagtext. Det privata sparandet ska vara förknippat med enkla och förutsägbara regler, och symmetrin mellan ISK och kapitalförsäkring bör så långt som möjligt bevaras. Elisabet Svantesson och Niklas Wykman må tycka att frågan inte är prioriterad. De tiotusentals sparare som använder belåning för att få högre utväxling på sina investeringar håller inte med”, skriver Norling och Unger i sin debattartikel.