Länsförsäkringar: Svensk ekonomi är starkare än väntat
Den svenska ekonomi krympte med 0,2 procent förra året. Samtidigt verkar svensk ekonomi i dag vara starkare än många trott, konstaterar Länsförsäkringar.
Mycket tyder på att lågkonjunkturen håller på att bottna ur, enligt Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg:
— Vi kan beskriva de senaste två åren som en stagnation – inte en kollaps. Nog för att det har inneburit påfrestningar – antalet konkurser har ökat och särskilt byggsektorn har haft det riktigt tufft. Men givet förutsättningarna har ekonomin i sin helhet klarat sig bra, säger Alexandra Stråberg.
En viktig förklaring till motståndskraften i ekonomin är att arbetsmarknaden hittills har stått pall. Antalet varsel har ökat men sysselsättningsgraden har bara haft en försiktig minskning. En annan förklaring är att svenska folkets sparande ökade under pandemin, vilket i dag mildrar påverkan på konsumtionen.
— Vi gick in i den här miljön med rekordstort personalbehov och välfyllda plånböcker. Båda dessa faktorer har fungerat som krockkuddar i ekonomin. Företagen fortsatte att anställa trots att efterfrågan svalnade och hushållen drog ned på sitt höga sparande, säger Alexandra Stråberg.
Och enligt Länsförsäkringars prognoser kan det värsta vara över redan när det gäller lågkonjunkturen.
— I takt med att inflationen minskar börjar reallönerna nu öka. Det betyder att hushållens köpkraft kommer att börja förbättras under våren. Det, i kombination med gradvis lägre räntor, pekar mot att ekonomin börjar återhämta sig under våren. När reallönerna ökar, stiger konsumtionen igen och det borgar för att sysselsättningen tar ny fart lite senare under året, säger Alexandra Stråberg.
Länsförsäkringar pekar samtidigt på att även om det finns fog för viss optimism, såkvarstår samtidigt risker — inte minst kopplade till en komplex geopolitisk verklighet. Men läget när det gäller inflationen och räntorna är helt annorlunda i dag än för ett år sedan.
— Kampen mot inflationen kan förvisso dra ut på tiden, men vi kommer inte komma tillbaka till de nivåer vi hade i fjol. Bakslag för inflationen skulle kunna fördröja räntesänkningarna, men risken att räntorna skulle stiga ytterligare är minimal. Detta handlar i första hand om att återhämtningen kan försenas – inte att den blir inställd, säger Alexandra Stråberg.