Etikett: Mattias Munter

Skandia meddelar att en mätning från Novus pekar på att svenskarnas förtroende för pensionssystemet har minskat kraftigt under året.

De senaste fem åren har Skandia låtit undersöka svenskarnas förtroende för pensionssystemet. Den första mätningen 2018 visade att anseendet var skadeskjutet på grund av skandalerna kring premiepensionsfonderna — men sedan dess har förtroendet ökat sakta men säkert.

Den senaste mätningen visar dock på ett trendbrott.

— Det som är förvånande nu är att vi får ett relativt stort tapp på kort tid. Normalt sett brukar det här vara mer trögrörliga siffror så det talar för att något större har inträffat som skadat förtroendet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

I den senaste mätningen uppger 24 procent att de har mycket eller ganska högt förtroende för det svenska pensionssystemet generellt. Cirka 39 procent har svarat att de har mycket eller ganska lågt förtroende för pensionssystemet. Vid föregående mätning hade 34 procent mycket eller ganska högt förtroende för det svenska pensionssystemet, medan 31 procent uppgav sig ha mycket eller ganska lågt förtroende.

De tillfrågade i undersökningen har även fått svara på om deras förtroende har påverkats av ”höstens medierapportering om ifrågasatta pensionsplaceringar”. Av de tillfrågade säger sig 65 procent ha tagit del av medierapporteringen och totalt 34 procent uppger att deras förtroende för pensionssystemet har påverkats negativt av detta.

— Vi ser tydligt att den här typen av händelser skadar förtroendet för pensionerna, för systemet och för branschen som sådan. I det här fallet ser vi att rapporteringen slår mot förtroendet för hela pensionssystemet, och det är inte så förvånande eftersom tjänstepensionerna är en så otroligt viktig del av individens totala pension, säger Mattias Munter.

Trots inflation, höga energipriser och stigande räntekostnader fortsätter svenskarna att spara, framgår det av en undersökning från Skandia, genomförd av Novus.

Vid en undersökning tidigare i vintras uppgav fler än var tredje svensk att oron för privatekonomin påverkade deras hälsa.

Men av den nya undersökningen framgår att oron över privatekonomin inte tycks har medfört något minskat sparande. Enligt undersökningen är det fler som börjat spara mer till sin pension än som minskat sitt sparande. Den nya undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Skandia under perioden 27 januari – 1 februari bland 1 047 svenskar.

Denna vecka når elstödet de första hushållen i Sverige. Tre av tio anger att de ska använda stödet till att betala räkningar. Nästan lika många, 28 procent, uppger att elstödspengarna ska användas till någon form av sparande. Endast 6 procent av de tillfrågade planerar att använda pengarna från elstödet till utgifter kopplade till nöje, restaurangbesök, renovering samt den kommande sommarsemestern.

— Inflationstrycket innebär generellt ett större behov av sparande, både som kortsiktig buffert och långsiktigt pensionssparande. Att hålla i sitt sparande även genom tuffa tider är en av flera viktiga nycklar för att själv kunna förbättra sin framtida pension. Därför är det glädjande undersökningen också visar att hushållen fortsatt prioriterar det långsiktiga sparandet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Allt fler svenskar anger att de privat sparar regelbundet till sin pension. Men av de som sparar är det många som väljer sparformer som inte är de som bäst lämpar sig för pensionssparande, enligt en ny undersökning från Novus på uppdrag av Skandia.

Bland de som sparar är investeringssparkonto den klart vanligaste sparformen, framför allt bland yngre sparare. Andra populära sparformer är kapitalförsäkring, sparkonto samt att man ser sin bostad som sitt primära pensionskapital.

Hela 19 procent av de tillfrågade uppger att de sparar till sin pension på ett sparkonto, något som egentligen inte lämpar sig för långsiktigt sparande. Skandia menar också att det inte är optimalt att se en investering i sin bostad som ett sparande till pensionen.

— Det är beklagligt att vi idag inte har någon renodlad sparform för eget pensionssparande. Vi ser i undersökningen att många väljer sparformer för sina pensionspengar som är direkt olämpliga, som spar- eller bankkonto. Att amortera på sin bostad för att få låga boendekostnader som pensionär är en klok strategi för att få pensionen att räcka längre. Men att se bostaden som ett sparkapital att leva livet för som pensionär är inget jag rekommenderar. Det är oerhört svårt att på 20-30 års sikt spekulera i möjligheterna och viljan att sälja sin bostad och flytta till något billigare eller för den delen beviljas nya bostadslån som pensionär, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.