Etikett: Mattias Munter

Johan Nyman lämnar Sambla för att bli Skandias kommunikationschef

Posted on april 8, 2024 by - Liv

Skandia meddelar att Johan Nyman har rekryterats till rollen som ny kommunikationschef. Han tillträder tjänsten i dag den 8 april och kommer närmast från fintechbolaget Sambla Group, där han har haft motsvarande roll.

Johan Nyman har arbetat vid Sambla sedan förra året. Tidigare har han bland annat varit Head of Communications vid Verisure och Global Head of PR and Media Relations vid Afry.

Skandia beskriver rekryteringen av en ny kommunikationschef som ett av flera steg för att ytterligare vässa Skandias kommunikation och bidrag till samhällsdebatten. Johan Nyman kommer även att ingå i ledningsgruppen för strategisk kommunikation och marknad.

— En av många aspekter av Skandias kommunikation som tilltalar mig är drivet att vara en långsiktig och konstruktiv kraft inom den svenska pensionsdebatten. Sverige har ett pensionssystem i världsklass, men det finns också utmaningar och komplexitet i frågorna. Om vi ännu bättre kan tillgängliggöra den stora kunskap och erfarenhet som finns i bolaget så tror jag att det finns stora landvinningar att göra, säger Johan Nyman i en kommentar.

Stina Liljekvist är chef för strategisk kommunikation och marknad på Skandia. Hon säger så här i sin kommentar:

— Jag är glad åt att Johan Nyman valt att ansluta sig till oss på Skandia. Hans erfarenheter och perspektiv kommer att vara ett värdefullt tillskott till Skandias strategiska kommunikationsarbete. Skandia ska fortsätta att vara en samhällsaktör som framhåller vikten av trygghet, långsiktighet och hållbara placeringar. Att Johan nu kommer på plats och kan fortsätta att utveckla och ta steg inom det området är något som jag ser fram emot.

Tidigare kommunikationschef Mattias Munter kommer enligt Skandia att fokusera på att ytterligare stärka Skandias arbete med public affairs, parallellt med sin roll som pensionsekonom och talesperson.

Skandia: God löneutveckling leder till låg kompensationsgrad

Posted on januari 24, 2024 by - Liv

Personer som har en riktigt god löneutveckling under sin karriär kan paradoxalt nog få en lägre kompensationsgrad än dem som inte gör karriär, enligt en rapport från Skandia om karriär och pension. Förklaringen är att även om löneökningar ökar pensionsinkomsten i kronor, så minskar kompensationsgraden när karriärsteget ökar — särskilt för den som blir chef.

I en ny rapport som presenterades på onsdagen, Pensioner och karriärtrappan, analyserar Skandia de framtida pensionsinkomsterna för 1990-talister som utvecklar sina karriärer inom olika yrken.

Rapporten visar att den som inte gör någon omfattande karriär utan blir kvar i sina grundjobb, kan förvänta sig en relativt låg pensionskompensation. Att utvecklas till expert inom sitt yrke kan både öka inkomsten under yrkeslivet och efter pensionen. Paradoxalt nog kan det däremot ett avancemang till att bli chef leda till lägre kompensationsgrad, det vill säga pension i förhållande till slutlön.

— Det vi ser i rapporten är att personer med en god löneutveckling under karriären har en större skillnad mellan slutlön och pension än pension än andra. För många personer kan därför ett privat pensionssparande vara en förutsättning för att inte skillnaden mellan arbete och pension ska bli allt för stor, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar.

I rapporten analyseras karriärutveckling och pension för fyra olika yrken: personaladministratör, kommunikatör, ingenjör och it-tekniker.

— Med den här rapporten vill vi bland annat visa på vikten av att löpande se över sin kommande pension, och vilka konsekvenser olika val kan få. Ju tidigare man börjar planera för tiden efter yrkeslivet ju större möjlighet har man att påverka – och bland annat ge sig själv en extra flexibilitet kring valet att pensionsålder, säger Mattias Munter.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Skandia: Förtroendet minskar för det svenska pensionssystemet

Posted on december 15, 2023 by - Liv

Skandia meddelar att en mätning från Novus pekar på att svenskarnas förtroende för pensionssystemet har minskat kraftigt under året.

De senaste fem åren har Skandia låtit undersöka svenskarnas förtroende för pensionssystemet. Den första mätningen 2018 visade att anseendet var skadeskjutet på grund av skandalerna kring premiepensionsfonderna — men sedan dess har förtroendet ökat sakta men säkert.

Den senaste mätningen visar dock på ett trendbrott.

— Det som är förvånande nu är att vi får ett relativt stort tapp på kort tid. Normalt sett brukar det här vara mer trögrörliga siffror så det talar för att något större har inträffat som skadat förtroendet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

I den senaste mätningen uppger 24 procent att de har mycket eller ganska högt förtroende för det svenska pensionssystemet generellt. Cirka 39 procent har svarat att de har mycket eller ganska lågt förtroende för pensionssystemet. Vid föregående mätning hade 34 procent mycket eller ganska högt förtroende för det svenska pensionssystemet, medan 31 procent uppgav sig ha mycket eller ganska lågt förtroende.

De tillfrågade i undersökningen har även fått svara på om deras förtroende har påverkats av ”höstens medierapportering om ifrågasatta pensionsplaceringar”. Av de tillfrågade säger sig 65 procent ha tagit del av medierapporteringen och totalt 34 procent uppger att deras förtroende för pensionssystemet har påverkats negativt av detta.

— Vi ser tydligt att den här typen av händelser skadar förtroendet för pensionerna, för systemet och för branschen som sådan. I det här fallet ser vi att rapporteringen slår mot förtroendet för hela pensionssystemet, och det är inte så förvånande eftersom tjänstepensionerna är en så otroligt viktig del av individens totala pension, säger Mattias Munter.

Skandia varnar i ny rapport för tempade uttag av tjänstepensionen

Posted on september 29, 2023 by - Liv

Skandia varnar i en ny rapport för att ta ut tjänstepensionen under en begränsad period. Beräkningar i rapporten ”Pensionspusslet” visar att nivån på pensionen kan sjunka drastiskt när utbetalningstiden tar slut. 

Enligt en kartläggning från Pensionsmyndigheten tar 41 procent av pensionärerna ut sin pension under en tid av tio år eller kortare. Kartläggningen baseras på pensionärer som påbörjade uttag av sin pension under 2021, och visar också att 11 procent senare ångrade att de inte valt en längre utbetalningstid.

— Det finns idag en stor flexibilitet i hur man kan ta ut sin tjänstepension, vilket i grunden är bra. Men att helt på egen hand planera pensionsuttagen kan vara svårt och det finns fallgropar. I grunden handlar det om att planera för ett långt och aktivt liv på ett klokt sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

I dag är medellivslängden i Sverige strax över 80 år för män och nära 85 år för kvinnor. Om utvecklingen fortsätter på i samma rioktning förväntas genomsnittet bli över 90 år 2041. Den stigande medellivslängden får givetvis följdeffekter för ekonomin som pensionär.

— En anledning till att en del väljer att plocka ut tjänstepensionen på kort tid kan vara att de underskattar hur många år de ska leva livet som pensionär, hur länge pensionspengarna behöver räcka. För den som fyllt 80 år så har sannolikheten för att få fira sin 100-årsdag också ökat jämfört med när man var 65 år. Det är en viktig faktor att ha med sig när man ska lägga pensionspusslet, säger Mattias Munter.

I Skandias rapport beräknas effekten av olika uttagsval. Beräkningarna omfattar exempel för tjänstemän och arbetare i privat sektor samt kommun- och regionanställda som väljer uttag på fem år eller tio år.

Enligt Skandia kan effekten av ett temporärt uttag för en privatanställd tjänsteman bli 20 år med enbart 42 procent av slutlönen i pension.

Så påverkas pensionen av temporära uttag av pension
Uttagsperiod för tjänstepensionen Privatanställd arbetare Kommunalt anställd Regionalt anställd Privatanställd tjänsteman
Livsvarigt uttag 20 600 kronor 23 300 kronor 30 150 kronor 34 500 kronor
Helt uttag de tio första åren 25 250 kronor 29 000 kronor 39 200 kronor 45 950 kronor
Helt uttag de fem första åren 33 450 kronor 38 000 kronor 53 350 kronor 62 650 kronor
Pension per månad efter uttag av tjänstepension 18 800 kronor 18 800 kronor 19 200 kronor 20 000 kronor
Tabellen visar enligt Skandia typiskt scenario för uttag av pension. Beräkningarna har utförts för personer födda 1963 som arbetar fram till riktåldern för pension vid 67 år, och visar allmän pension och tjänstepension efter skatt.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela rapporten.


”Tjänstemän måste göra ett aktivt val för att behålla ITP i Skandia”

Posted on juli 12, 2023 by - Liv

Skandia påpekar att de kunder som vill behålla en tjänstepensionslösning som inte längre är valbar i ITP måste bekräfta detta nu under sommarmånaderna. Detta gäller exempelvis kunder som tidigare har valt Skandia som bolag för ITP.  

Tidigare i vår fattades beslut om försäkringsgivare för tjänstepension inom ITP. ITP-upphandlingen genomförs av Collectum vart femte år och berör drygt 2 miljoner privatanställda tjänstemän.

Årets upphandling innebär bland annat att de kunder som vill behålla en tjänstepensionslösning som inte längre blir valbar — bland annat Skandias ITP-kunder — måste bekräfta detta senast den 30 september. Om inget nytt val görs så flyttas kunderna i stället automatiskt till pensionsförvaltaren Alecta för framtida inbetalningar.

Enligt Skandias beräkningar har totalt 165 000 tjänstemän tidigare valt en försäkringsgivare som inte längre kan väljas för nya inbetalningar. De har dock möjlighet att behålla sitt nuvarande val, men måste då bekräfta det genom att göra ett nytt aktivt val. Den valbara perioden är mellan den 1 juli och den 30 september.

— Den som faktiskt gjort ett val och är nöjd med det behöver vara vaksam på om det nu krävs ett nytt val för att inte inbetalningarna ska flyttas till Alecta efter sommaren. Risknivån på sparandet förändras och försäkringsskyddet kan behöva anpassas till en ny familjesituation. Alla skulle behöva avsätta lite tid under semestern för att förstå vad som händer med just sin tjänstepension, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Skandia påpekar också att förändringen kan påverka bolånekostnaderna.

– Många tjänstepensionskunder kan dessutom ha bolånerabatter hos sin bank som påverkas. Skandias tjänstepensionskunder har exempelvis alltid rabatt på bolåneräntan genom Skandiabankens transparenta modell för bolån, säger Mattias Munter.

Skandia: Så mycket högre blir pensionen om du jobbar heltid

Posted on april 18, 2023 by - Liv

En yngre civilingenjör kan få över 10 000 kronor mer i pension genom att jobba heltid istället för 80 procents deltid från 39 års ålder, visar en ny rapport från Skandia.

Hur mycket lönar det sig att arbeta heltid när det gäller hur stor pensionen blir?

Den frågan har Skandia undersökt i rapporten ”Karriärfokus”.

Scenariot i rapporten utgår från valet att efter småbarnsåren — i räkneexemplet vid 39 års ålder — arbeta heltid eller gå ner i arbetad tid till 80 procent.

I rapporten utgår Skandia från den totala pensionen inklusive tjänstepensionen och studerar utfallet i pension för tre olika lönenivåer i sex olika branscher. Utfallet för respektive yrkeskategori räknas ut för tre generationer där olika pensionsavtal och lönelägen slår olika.

En slutsats är att unga civilingenjörer kan tjäna upp till 10 000 kronor per månad genom att arbeta heltid medan en äldre biblioteksassistent bara tjänar 3 000 kronor per månad på samma val.

Skandias slutsats är att de yngre generationerna tjänar mest på att välja heltid istället för deltidsarbete.

— Ju tidigare jag förstår vad som bygger pension och hur olika livsval påverkar min framtid så kan jag fatta medvetna beslut. Även om ett karriärfokus är ekonomiskt gynnsamt kanske det inte passar alla, då kan ett eget sparande vara ett relativt enkelt sätt kompensera för deltidsarbete. Att jobba längre ger också stor effekt på pensionen och blir det verktyg som återstår om jag närmar mig pensionen och inte är nöjd med prognosen, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Skandia noterar i en kommentar att sju av tio av dagens pensionärer har skattefinansierade bidrag som komplement till den egna pensionen, på grund av att deras arbetslivsinkomster inte byggt upp vad som betraktas som en tillräckligt hög pension. År 2020 var den siffran tre av tio. Förändringen har lätt till diskussioner kring de drivkrafter som finns för arbete inom pensionssystemet.

— Den senaste tidens politiska beslut har skakat om det allmänna pensionssystemet och gjort de tänkta raka rören mellan arbete och pension allt krokigare. I själva verket tjänar hela samhället på att fler jobbar mer. Det leder till att ekonomin växer, att mer skatter betalas in och att mer pengar flödar in i pensionssystemet. Det är därför viktigt att det också syns i pensionskuvertet när det är dags att leva livet som pensionär, säger Mattias Munter.

Så mycket mer pension får du om du jobbar heltid

Tabellen visar Skandias beräkning av skillnaden i utfallet i pension för en person som arbetar heltid, jämfört med att arbeta deltid på 80 procent från 39 års ålder.

Yrkeskategori 70-talist 80-talist 90-talist
Civilingenjör +16%, 7 100 kr +18%, 9 200 kr +23%, 10 650 kr
Receptarie +14%, 5 250 kr +13%, 4 700 kr +15%, 6 250 kr
Butikssäljare +14%, 4 050 kr +14%, 4 050 kr +15%, 5 250 kr
Psykiatrisjuksköterska +12%, 4 650 kr +13%, 4700 kr +15%, 6 700 kr
Studievägledare +12%, 4 100 kr +13%, 4 350 kr +15%, 6 150 kr
Biblioteksassistent +13%, 3 350 kr +15%, 3 850 kr +16%, 5 250 kr

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Skandias rapport.


Skandia: Så kan små förändringar höja din pension med tusenlappar

Posted on april 6, 2023 by - Liv

Skandia publicerade på torsdagen en rapport med titeln ”Spareffekten” där man lyfter fram att även ytligt sett små inbesparade kostnader kan få stor effekt för den kommande pensionen. Enligt Skandias beskrivning kan denna typ av besparingar ses som en mirakelkur för att maxa den framtida pensionen. 

Skandia pekar i rapporten på att många svenskar kan genomföra små förändringar, exempelvis att säga upp en streamingtjänst som inte används utan som bara står och tickar på. I rapporten lyfter Skandia fram vilka vardagliga besparingar som ger störst effekt för tre olika generationer; 60-talister, 70-talister och 80-talister.

Andra exempel på vardagsbesparingar är att fortsätta vara sparsam med sin elförbrukning, eller att ta kollektivtrafik istället för taxi.

— Genom att stå emot små impulser i vardagen idag kan du jämna ut ditt konsumtionsutrymme över livet. Smart småsparande idag kan innebära kul konsumtion och möjligheten att leva livet som pensionär i framtiden, säger pensionsekonom Mattias Munter på Skandia i en kommentar.

Beräkningarna i rapporten utgår från en sjuksköterska som jobbar från 26 års ålder fram tills riktåldern för pension, och en it-specialist som arbetar lika många år. Beräkningar genomförs för tre par, som är 30, 40, respektive 50 år under 2023. Av rapporten framgår att ett förändrat beteende lönar sig mest för de som börjar med denna typ av besparingar när de är 30 år, men det är fortfarande klart lönsamt att börja ändra sitt beteende vid 40–50 års ålder.

— Beräkningarna visar att ränta på ränta-effekten är sparandets mirakelkur. Några enkla vardagsbeslut idag kan innebära tusentals kronor mer i det framtida pensionskuvertet — helt utan att du märker någon större skillnad idag, säger Mattias Munter.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Skandia: Den ekonomiska krisen sänker pensionen med tusenlappar

Posted on februari 23, 2023 by - Liv

Effekten av den nuvarande ekonomiska krisen kan bli flera tusenlappar mindre i månaden i pension, har Skandia räknat ut. Störst påverkan har krisen enligt Skandias beräkningar på 90-talisternas kommande pensioner.

I rapporten kartlägger Skandia hur dagens ekonomiska kris kan påverka de framtida pensionerna för en 30-åring, en 40-åring, en 50-åring och en 60-åring.

Resultatet visar ett genomsnittligt tapp för samtliga generationer på över 2 000 kronor per månad. Allra värst drabbas enligt Skandias beräkningar den yngsta generationen 90-talister, som enligt beräkningarna kan tappa hela 3 200 kronor per månad.

— Under de fyra senaste åren har samhället, ekonomin och vi som individer påverkats av yttre faktorer i en omfattning som de flesta av oss aldrig tidigare upplevt. Konjunkturinstitutet spår som en konsekvens att vi snart kan vara tillbaka på motsvarande 2014 års lönenivåer, vilket innebär åtta, nio år av förlorad löneutveckling. Inte nog med att vi fått högre kostnader i vardagen, det gräver också hål i de framtida pensionerna vilket vår rapport visar, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

I rapporten pekar Skandia också på vilka verktyg som finns för att hantera situationen och vilken effekt det kan ge för den framtida pensionen.

— Spara mer eller jobba längre, det är alternativen som finns. Kraften i att jobba längre är enorm och kan kompensera i alla våra scenarier. Men det är samtidigt svårt att planera för så långt fram i tiden och redan nu veta om man kan, får eller orkar jobba längre om man så behöver. Jag rekommenderar därför alla att spara åtminstone lite pengar till sin pension varje månad för att på så vis ge sig själv en större flexibilitet och trygghet när pensionen närmar sig, säger Mattias Munter.

Genomsnittlig anställd privat sektor Så påverkas pensionen av den senaste ekonomiska krisen Effekten omindividen arbetar ett extra år (75 %) efter riktåldern Effekten om individen privatsparar1 600 kronor/månad med start 2023
60-talisten -850 kronor/månad (-3%) +1 900 kronor/månad -150 kronor/månad
70-talisten -1 750 kronor/månad (-4%) +1 800 kronor/månad +350 kronor/månad
80-talisten -2 300 kronor/månad (-5 %) +1 200 kronor/månad +1 800 kronor/månad
90-talisten – 3200 kronor/månad (-7 %) +/- 0 kronor/månad +3 100 kronor/månad

 

Skandia: Allt fler svenskar väljer att pensionsspara — trots dyrtider

Posted on februari 22, 2023 by - Liv

Trots inflation, höga energipriser och stigande räntekostnader fortsätter svenskarna att spara, framgår det av en undersökning från Skandia, genomförd av Novus.

Vid en undersökning tidigare i vintras uppgav fler än var tredje svensk att oron för privatekonomin påverkade deras hälsa.

Men av den nya undersökningen framgår att oron över privatekonomin inte tycks har medfört något minskat sparande. Enligt undersökningen är det fler som börjat spara mer till sin pension än som minskat sitt sparande. Den nya undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Skandia under perioden 27 januari – 1 februari bland 1 047 svenskar.

Denna vecka når elstödet de första hushållen i Sverige. Tre av tio anger att de ska använda stödet till att betala räkningar. Nästan lika många, 28 procent, uppger att elstödspengarna ska användas till någon form av sparande. Endast 6 procent av de tillfrågade planerar att använda pengarna från elstödet till utgifter kopplade till nöje, restaurangbesök, renovering samt den kommande sommarsemestern.

— Inflationstrycket innebär generellt ett större behov av sparande, både som kortsiktig buffert och långsiktigt pensionssparande. Att hålla i sitt sparande även genom tuffa tider är en av flera viktiga nycklar för att själv kunna förbättra sin framtida pension. Därför är det glädjande undersökningen också visar att hushållen fortsatt prioriterar det långsiktiga sparandet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Skandia: Omskolning kan leda till en ekonomisk pensionssmäll

Posted on december 15, 2022 by - Liv

För en del personer kan en omskolning till drömyrket innebära en ekonomisk smäll, menar Skandia i en ny rapport som visar hur en paus från arbetslivet för omskolning kan påverka pensionen.

Från nästa år är det möjligt att ansöka om ett omställningsstudiestöd som ger ett högre studiebidrag de första 44 studieveckorna. Skandia menar att den satsningen förmodligen gör det mer lockande att byta bransch eller vidareutbilda. Men hur påverkas pensionen för den som omskolar sig? I en ny rapport — Pensionseffekten med omskolning — kartlägger Skandia effekterna som omskolning har på pensionen.

— Vi vill att det ska bli enklare att förstå hur olika karriärsbeslut också påverkar pensionen. Det kan exempelvis finnas en pensionsvinst med omskolning om det leder till högre lön eller bättre förutsättningar att arbeta längre. Men för en del kan omskolning till drömyrket innebära en ekonomisk smäll, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

I rapporten studeras  pensionseffekten för tre olika typfall; olika yrken och olika anledningar till omskolning.

De tre typfallen är:

  • en sjuksköterska som vidareutbildar sig till intensivsjuksköterska
  • en målare som blir yrkeslärare
  • en kommunikatör som bestämmer sig för att helt byta bana till inredare

Rapporten åskådliggör även i vilken mån den allmänna pensionen och tjänstepensionen räcker för att nå upp till ambitionen om en pension som motsvarar 75 procent av lönen före pensionen.

— Tjänstepension är den viktigaste pusselbiten för en bra pension efter karriären. Men för de flesta krävs också ett eget sparande för att nå upp till en pension som motsvarar deras förväntningar, säger Mattias Munter.

Enligt Skandia kan ett eget sparande också ha andra viktiga roller för den framtida pensionen.

— Under ett långt yrkesliv kan mycket hända och att ha ett eget pensionssparande utöver tjänstepensionen är ett bra sätt att skapa extra trygghet. En trygghet som exempelvis kan bidra till att en omskolning inte sätter djupa spår i pensionen. Eller så blir det egna sparandet vad som ger en flexibilitet och frihet kring när man har råd att gå i pension, säger Mattias Munter.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Skandias rapport.


Skandia: Valrörelsen kan minska oro och okunskap om pensioner

Posted on juli 26, 2022 by - Liv

Valrörelsens diskussion om pensionerna kan förhoppningsvis bidra till en minskning av okunskapen och oron kring pensioner, menar Skandia i en kommentar till en ny undersökning om svenska folkets syn på pensionsfrågorna. 

”Oro” och ”okunskap” är de ord som flest svenskar förknippar med sin pension, enligt en undersökning från Skandia. Störst oro känner kvinnor och de som närmar sig pensionering. Yngre personer anger istället okunskap som det ord som man förknippar mest med pension.

— Det är naturligtvis väldigt tråkigt att så pass många känner oro inför sin pension. Jag tror att oro och okunskap om pension till stor del följer varandra åt. Ju mer insatt man är i sin pension desto större egenmakt skapar man sig över dess utveckling vilket ger mer trygghet. Det säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Dock kan den pågående politiska turbulensen kring pensionerna paradoxalt nog bidra till en vändning, menar Skandia.

— Pensionsfrågan har av tradition inte fått så stor uppmärksamhet i de senaste valrörelserna, mycket på grund av att det funnits en samsyn bland en majoritet i riksdagen som sagt sig stå bakom grundprinciperna i pensionssystemet. Nu när borgfreden om pensioner brutits ökar möjligheten för de enskilda partierna att positionera sig i pensionsfrågan. Samtidigt hoppas jag att politikerna själva inser att pensionsfrågan inte lämpar sig för en snabbrörlig och högljudd valrörelse, säger Mattias Munter.

Diagram: Skandia

Skandia: Allt fler sparar till pensionen — men många på fel sätt!

Posted on juli 13, 2022 by - Liv

Allt fler svenskar anger att de privat sparar regelbundet till sin pension. Men av de som sparar är det många som väljer sparformer som inte är de som bäst lämpar sig för pensionssparande, enligt en ny undersökning från Novus på uppdrag av Skandia.

Bland de som sparar är investeringssparkonto den klart vanligaste sparformen, framför allt bland yngre sparare. Andra populära sparformer är kapitalförsäkring, sparkonto samt att man ser sin bostad som sitt primära pensionskapital.

Hela 19 procent av de tillfrågade uppger att de sparar till sin pension på ett sparkonto, något som egentligen inte lämpar sig för långsiktigt sparande. Skandia menar också att det inte är optimalt att se en investering i sin bostad som ett sparande till pensionen.

— Det är beklagligt att vi idag inte har någon renodlad sparform för eget pensionssparande. Vi ser i undersökningen att många väljer sparformer för sina pensionspengar som är direkt olämpliga, som spar- eller bankkonto. Att amortera på sin bostad för att få låga boendekostnader som pensionär är en klok strategi för att få pensionen att räcka längre. Men att se bostaden som ett sparkapital att leva livet för som pensionär är inget jag rekommenderar. Det är oerhört svårt att på 20-30 års sikt spekulera i möjligheterna och viljan att sälja sin bostad och flytta till något billigare eller för den delen beviljas nya bostadslån som pensionär, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Skandia: Pension vid 65 år sänker pensionen 3 000-4 000 kr per månad

Posted on maj 19, 2022 by - Liv

Den som går i pension vid 65 års ålder, istället för vid riktåldern 67 år, minskar pensionen med mellan 3 000 kronor och 4 000 kronor per månad för normala inkomstlägen. Det framgår av en ny rapport från Skandia om hur en tidig pension slår mot inkomsten.

Rapporten Pensionsåldersdilemmat tar sin utgångspunkt i de nya riktåldrarna för pension som införs för att höja pensionsåldern i Sverige. Fokus i rapporten ligger på hur de nya pensionsåldrarna påverkar 60-talisterna. Dilemmat för den enskilde handlar om valet mellan en tidigare pensionering med en lägre pension eller att några års extra arbete för att få en högre pension.

Undersökningar har visat att majoriteten av svenska folket vill gå i pension vid 65 års ålder eller tidigare, det gäller även 60-talisterna. Skandias nya rapport visar hur hårt ett sådant val slår på pensionerna.

De scenarier som undersöks i rapporten är:

  • Tidig pension vid 65 års ålder – två år innan riktålder​n.
  • Pension vid riktålder​n 67 år
  • Sen pension vid 69 års ålder – två år efter riktåldern för en person som jobbar 75 procent näst sista året och 50 procent sista året​

— Den här rapporten visar hur viktigt det är att arbeta för att få en bra pension samt kraften i att jobba längre. Att jobba till riktåldern har en tveklöst positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre också förändras, säger  Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Rapporten visar också att det kan innebära en kraftig förbättring i pensionskuvertet att jobba deltid något år efter 67 år; pensionen höjs i Skandias exempel med mellan 3 600 och 4 500 kr.

En undersökning av Novus på uppdrag av Skandia visar att en majoritet av svenska folket vill att politikerna ska fokusera på att fler unga ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare. Nästan sex av tio svarar att detta är viktigast medan enbart en av tio vill att politikerna fokuserar på att fler ska arbeta längre.

— Att bara höja pensionsåldern så som politikerna gjort är ett för ensidigt fokus. Politikerna behöver också prioritera att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare och därtill göra det lättare för fler att själva spara till sin pension, säger Mattias Munter.

Här kan du ta del av Skandias rapport.


Skandia: Nu ökar förtroendet för det svenska pensionssystemet

Posted on maj 12, 2022 by - Liv

En mätning från Novus på uppdrag av Skandia visar att svenska folkets förtroende för pensionssystemet ökar. Andelen som uppger att de har högt förtroende för det svenska pensionssystemet har ökat med hela 11 procentenheter sedan 2018.  

Andelen som uppger att de har högt förtroende för det svenska pensionssystemet generellt har successivt ökat sedan 2018. Då angav endast 21 procent uppgav att de hade ganska eller mycket högt förtroende. Den siffran har i dag ökat till 32 procent. Samtidigt har andelen som uppger att de har lågt förtroende för pensionssystemet sjunkit. Sedan 2020 är minskningen 3 procentenheter.

Samtidigt som förtroendet ökar för pensionssystemet har pensionerna för första gången på länge seglat upp som en viktig valfråga inför höstens riksdagsval med stora satsningar på pensionärerna från både regering och opposition.

— Siffrorna visar på att det finns en otakt mellan politikernas iver att höja pensionerna och svenska folkets förtroende i frågan. Svenska folket blir mer och mer nöjda med pensionerna och pensionssystemet och förtroendet ökar stadigt, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar.

Undersökningen visar även att de som pensionssparar aktivt och regelbundet i högre grad än andra svarar att de har förtroende för det svenska pensionssystemet.

— Politikerna har ett väldigt tydligt fokus på dagens pensionärer. Men det finns en inneboende utmaning i att fokusera på kortsiktiga förslag. Vi har ett system som är konstruerat för att hålla till nästa istid, men de dagsaktuella förslagen riskerar att bli en rejäl värmebölja. Både dagens och morgondagens pensionärer gynnas av långsiktighet med stabila spelregler – där kortsiktighet istället riskerar att utmana både förtroendet och statens finanser på sikt, säger Mattias Munter.

Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Undersökningen genomfördes i februari med totalt 1 078 intervjuer.

Skandia: Här är fällorna som kan minska pensionen med upp till 31%

Posted on april 6, 2022 by - Liv

Skandia presenterade på onsdagen en rapport där man kartlagt hur vanliga livshändelser påverkar pensionen; ”Pensionsfällorna i livet”. Enligt rapporten exempel kan deltidsarbete under småbarnsåren, tidig pension och sen etablering på arbetsmarknaden sänka pensionen med 24—31 procent.

Enligt rapporten kan kvinnor — som statistiskt sett drabbas av fällorna i större utsträckning än män — riskerar att gå miste om flera miljoner kronor i pensionskapital.

I rapporten har Skandia räknat på pensionsförmånerna för två fiktiva personer; en manlig företagsekonom och en kvinnlig intensivvårdssjuksköterska. De gör olika livsval och drabbas av olika livshändelser som är statistiskt representativa.

Skandia utgår i rapporten från att de båda har tjänstepension i sin anställning och beräknar den pensionskostnad som olika pensionsfällor för med sig. Skandia har också räknat på vilket sparande som behövs för att kompensera för effekten av pensionsfällorna.

— Livet och karriären är sällan en perfekt och enkel raksträcka. Mycket kan hända under ett arbetsliv och det är inte alltid så lätt att se de långsiktiga effekterna – inte minst på den framtida pensionen. Det viktiga är att det finns en kunskap om hur händelser i livet kan påverka den egna pensionen. Med rapporten vill vi hjälpa människor att planera för det oförutsedda, för att på så vis skapa utrymme för ett arbetsliv som ibland tar lite krokiga vägar, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

I exemplen i rapporten drabbas intensivsjuksköterskan av samtliga tänkbara pensionsfällor och får därmed en pension som är 31 procent lägre än vad som annars hade varit fallet. För den manliga företagsekonomen i rapporten är motsvarande siffra 24 procent.

Skandia pekar på att en period med utbrändhet mitt i karriären kan innebära nästan 2 000 kronor i månaden mindre i pensionskuvertet. Att vara den som går ner i tid under småbarnsåren kan innebära drygt 1 700 kronor mindre i pension.

— Vi vet att det idag är vanligare att kvinnor drabbas av pensionsfällor än män. Medan vissa pensionsfällor såsom sjukskrivning och arbetslöshet kan vara svårare att planera för, är andra såsom frivilligt deltidsarbete under småbarnsåren enklare att kompensera för. Exempelvis genom att den som arbetar mer eller har högre inkomst för över premiepensionsrätter eller sparar extra till den med lägre inkomst, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Skandia kommer i dag den 6 april — som av Skandia har utropats till ”Pensionens dag” att genomföra ett seminarium om pensionsfällor. Vid seminariet medverkar bland andra journalisterna Ebba Kleberg von Sydow och Marianne Rundström, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, och socialförsäkringsutskottets ordförande Maria Malmer Stenergard. 

Här kan du ta del av Skandias rapport om pensionsfällorna, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.