Den fallande inflationen och de stigande börskurserna är två av de faktorer som påverkar försäkringsbranschen allra mest, konstaterar Jonas Söderberg i en kommentar till Svensk Försäkrings rapport om omvärldstrender som presenteras vid ett seminarium på tisdagen.
Jonas Söderberg är ekonom vid Svensk Försäkring och har tidigare bland annat arbetat vid Riksbanken.
I årets upplaga av Svensk Försäkrings rapport om omvärldstrender har han skrivit ett avsnitt om hur den ekonomiska och politiska utvecklingen påverkar försäkring- och tjänstepensionsföretagen. I kapitlet berör han bland annat effekterna av inflationen, räntenivåerna och börsutvecklingen.
Vad skulle du säga är de allra viktigaste ekonomiska och politiska förändringarna som påverkar branschen?
— Det finns förstås flera olika aspekter på det och beror också på vilken typ av bolag det rör sig om. För skadeförsäkring skulle jag säga att den fallande inflationen är den viktigaste händelsen, även om åren med hög inflation fortsätter att påverka bolagen eftersom förändringstakten på skadeersättningarna fortfarande är hög. Detta då inflationseffekterna dröjer sig kvar. För liv- och tjänstepensionsföretagen är det utvecklingen på aktiemarknaderna i synnerhet som är viktig. Den har varit god det senaste året, det har inneburit att avkastningen har varit hög. I båda fallen handlar det ju om hur den ekonomiska utvecklingen ser ut överlag.
I rapporten lyfter du fram är att inflationen de senaste åren har varit högre än ökningarna av premienivån. Innebär det att det finns ett latent behov av premiehöjningar i branschen och i så fall inom vilka områden.
— Den analysen har vi inte gjort, och jag kan inte riktigt säga om det finns något sådant behov. Jag får vara lite tråkig och säga att vi mer konstaterar vad som sker, snarare än vad som kan förväntas att ske framöver. Men det bör nämnas att förutom inflationen så påverkas försäkringsbolagen också mycket av klimatförändringarna och de ökade kostnaderna som de för med sig, det är också intressant att hålla ögonen på.
Du pekar också på att de stigande börskurserna kan leda till ett ökat försäkringssparande framöver, tillsammans med det fribelopp för sparande i k-försäkring och ISK som införs vid årsskiftet. Går det att säga något om hur stor den effekten kan komma att bli?
— Vi förväntar oss en ökning, men exakt hur kraftig den blir är svårt att säga. Vi såg en kraftig ökning under pandemin när det gäller k-försäkring, vilket då berodde på att hushållen sparade mer när det inte fanns möjlighet at konsumera på exempelvis resor och restaurangbesök. En fullt så stor ökning förväntar vi oss inte just nu, men vi ser att det ökar.
Du pekar också på att efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar kan komma att öka på grund av politiska beslut om att bromsa för privata vårdgivare, vilket riskerar att leda till längre vårdköer. Vad kan du berätta mer om det?
— Vi ser att det finns politiska initiativ som kan leda till ökat intresse för sjukvårdsförsäkringar. Samtidigt är vi oroliga för att vissa vårdgivare kan välja att lägga ned verksamheten helt. Eftersom de även hanterar sjukvårdsförsäkringar gör det oss lite bekymrade, där kan utvecklingen vara negativ för marknaden. Vi får helt enkelt se hur privata vårdgivare väljer att agera.
Något som händer inom EU är att vi nästa år kan förvänta oss en lansering av en sparande- och investeringsunion. På vilket sätt kan den påverka den svenska försäkringsbranschen?
— Ja, det är en bra fråga. Det finns mycket osäkerhet i dag om vad den kommer att inrymma. Vi har förhoppningar om att det ska leda till att regleringsbördan minskar, inklusive de omfattande kraven på rapportering till bland annat tillsynsmyndigheterna, och att det därmed är något positivt för branschen. Samtidigt är det svårt att gissa exakt vad den kommer att innehålla. Vi har lärt oss sedan tidigare av kapitalmarknadsunionen att det inte nödvändigtvis kommer enbart positiva förslag för branschen genom denna typ av satsningar. En av de saker som diskuteras just nu är introduktionen av nya pensionssparandeprodukter som kan attrahera hushåll att spara mer, men den typen av produkter har vi egentligen inget behov av i Sverige i dag.
Slutligen — vilka svarta svanar kan man skönja? Vilka är de oväntade händelser som kan komma att påverka oss under 2025?
— Där har vi ett stort osäkerhetsmoment i Donald Trump — det går inte att komma ifrån. Det finns många olika scenarior som kan bli problematiska. En sådan sak är att han har indikerat höjda tullar. Det finns risk att andra svarar med samma medel och att vi hamnar i ett handelskrig där också inflationen tar fart igen. Det är en bekymmersam ska om vi skulle hamna i ett sådant läge, och det tendenserna finns i Europa och Kina också. Så den mest uppenbara risken som får stora konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen är ett handelskrig. Detta är egentligen ingen svart svan, eftersom Donald Trump redan hotat med att införa höga tullar när han tillträder som president i januari.
— Sedan är det förstås också vad vi får för konsekvenser av Donald Trump när det gäller kriget i Ukraina. En annan risk för den ekonomiska utvecklingen som vi lyfter i rapporten, och även har lyft tidigare, är Kinas förhållande till Taiwan, inte minst med tanke på Taiwans vikt för produktionen av halvledare. Det är en risk som skulle få mycket stora konsekvenser för världsekonomin och aktiemarknaderna och även leda till inflation, säger Jonas Söderberg.
