Svensk Försäkring riktar i ett yttrande mycket hård kritik mot EU-kommissionens förslag till Solvens 2-regler. Sak & Liv har talat med ekonom Jonas Söderberg på Svensk Försäkring om vilka konsekvenser förslaget kan få.
Det kritiska remissyttrandet från Svensk Försäkring har lämnats inom ramen för den pågående översynen av Solvens II, den så kallade 2020-översynen. EU-kommissionen presenterade sina förslag i september och förslagen har varit ute på ”konsultation”, det vill säga remiss, fram till förra veckan.
Det ska sägas att Svensk Försäkring inte är ensamma om att kritisera EU-kommissionens förslag. Insurance Europe har publicerat ett mycket kritiskt yttrande, som Svensk Försäkring också står bakom. Flera svenska bolag har även gått samman om ett separat yttrande för att understryka vissa aspekter på förslagen.
Men med detta sagt kan man konstatera att Svensk Försäkring är ovanligt tuff i sin kritik. Så här sammanfattar de sina remissyttrande:
”Svensk Försäkring är starkt kritiskt mot många av EU-kommissionens förslag till ändringar av solvens II-direktivet och det nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag. Om förslagen genomförs kan det innebära betydande negativa konsekvenser för försäkringsmarknaden och stora kostnader för företagen. Det har Svensk Försäkring framfört i remissvar till EU-kommissionen.”
Jonas Söderberg, du har arbetat med att skriva organisationens remissvar. Vad är de främsta orsakerna till att Svensk Försäkring riktar så pass hård kritik mot EU-kommissionens förslag?
— En del av synpunkterna har vi framfört tidigare, bland annat våra tankar om problemet med ändringen av den symmetriska aktieriskdämparen. En hel del är med andra ord redan känt att vi inte tycker om. Men att vi nu skickar in vårt konsultationssvar till kommissionen innebär att vi även riktar kritiken mer formellt och skriftligt inom ramen för processen med Solvens II-översynen.
— En del av kritiken — som även Insurance Europe lyfter fram i sitt omfattande svar — är att man inte uppfyller vad som skulle behövas i en översyn av detta slag, exempelvis att kunna frigöra kapital så att försäkringsbranschen kan bidra till återhämtningen efter pandemin och till en grön omställning. Istället ser förslaget ut att bli mer betungande för branschen med ny rapportering, nya gruppregler, nya makrotillsynsverktyg — en helt ny tanke som förts in i samband med översynen för att begränsa eventuella stabilitetsrisker från försäkringsbranschen. Vi är starkt emot EU-kommissionens förslag med tanke på att det faktiskt varken gynnar försäkringstagare eller samhället i stort.
Går det att kvantifiera vilka negativa effekter förslaget kan få för branschen?
— Tyvärr har vi inte kunnat ta fram några kalkyler på det med tanke på att det fortfarande är mycket som är oklart — bland annat hur Solvens II-förordningen kommer att ändras. Det är först när vi ser dessa ändringar som kostnaderna går att uppskattas. Men vad jag kan säga är att flera av våra medlemsföretag konstaterar att det kommer att innebära stora kostnadsökningar för deras del. Det leder indirekt till att försäkringspremier och andra villkor måste justeras. Någonstans tar de kostnaderna vägen.
Har ni några synpunkter på att förslagen från EU-kommissionen kan innebära att europeiska bolag får en konkurrensnackdel jämfört med internationella bolag?
— Det berör kanske inte oss i Sverige så mycket, men på Insurance Europe är man bekymrade och upplever förslagen som mer konkurrenshämmande. Det påverkar kanske mer de stora bolag på kontinenten som har en mer internationell verksamhet.
Hur ligger förslaget från EU-kommissionen till? Vad är nästa steg i processen?
— Nästa steg har egentligen redan påbörjats och kommit ganska långt. Det handlar om diskussioner inom det europeiska rådet där Sverige är representerat genom finansdepartementet. Vi har förstått att förhandlingarna pågår där, och att man nu går in i en ny fas i och med det franska ordförandeskapet som har som ambition att i stort sett vara klara med förhandlingarna i rådet till sommaren.
— Även Europaparlamentet ska tycka till om detta, men deras process har inte kommit så långt ännu. De kommer förmodligen vara klara under hösten med sitt förslag. Därefter ska parlamentet, kommissionen och rådet komma fram till ett gemensamt förslag, vilket förmodligen sker under våren 2023 — faktiskt under det svenska ordförandeskapet. Sedan ska det vara klart. I kommissionens förslag sägs att när det publicerats i EU:s Officiella Journal, så ska det träda i kraft 18 månader senare. Räknar man framåt kan det innebära att förändringarna kan träda i kraft 2025, om allt går enligt plan.
Vilka förhoppningar har ni om att förslaget ska förändras i den riktning som ni önskar?
— Det vi kan se är i alla fall att i kommissionens förslag från i höstas hade den europeiska försäkringsbranschen fått igenom en del av sina förslag, bland annat när det gäller beräkningen av riskmarginalen där kommissionen har gått branschen till mötes. Det gäller även beräkning av ränterisker för åtagande med längre löptider. Med andra ord går det att få till stånd ändringar, och vi hoppas att man ska ta hänsyn till våra synpunkter, även om det i dag är svårt att se hur omfattande justeringarna kan komma att bli.
— När det gäller nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag (IRRD), skulle vi gärna se att det inte träder i kraft alls. Där har vi i alla fall stora förhoppningar om att förslaget ska kunna justeras i den riktning som vi önskar.
Svenska försäkringsbolag står relativt starka i ett europeiskt perspektiv. Kan det innebära att det blir svårare att få gehör för synpunkterna, när vår situation skiljer sig från den i flera andra länder?
— Det kan till viss del ha betydelse, exempelvis när det gäller den symmetriska aktiedämparen som påverkar våra bolag eftersom de har ett stort aktieinnehav, på grund av sin starka finansiella ställning. På det sättet kan man säga att det slår tillbaka mot oss lite grand, i och med att alla länder kanske inte har lika stor förståelse för de argument som vi för fram.
— Man kan också se det som att vi drabbas av problem som har dykt upp på andra marknader. Det bästa exemplet på det är väl IRRD, Vi har inte haft de problemen i Sverige men åker ändå med på grund av vad som har hänt i andra länder.
— En sak i EU-kommissionens förslag om IRRD är också ett krav på att vissa försäkringsföretag ska upprätta återhämtningsplaner, för att använda i de fall de skulle börja närma sig de solvensnivåer som kan innebära problem. Detta är i sig en ganska omständlig process. Det införs också en resolutionsmyndighet som i vissa fall kräver upprättandet av resolutionsplaner, för hur man ska kunna avveckla försäkringsföretag som inte är livskraftiga.
— Båda dessa saker kräver betydande insatser i försäkringsföretagen och resolutionsmyndigheten får ett omfattande inflytande där man bland annat kan kräva att bolagen lämnar vissa verksamhetsområden. Kraven på återhämtningsplaner och resolutionsplaner gäller både inom liv och inom skadeförsäkring. Enligt förslaget ska de bolag som upprättar sådana planer omfatta minst 70 respektive 80 procent av marknaden. Vi har räknat på detta och kommit fram till att ungefär 30 svenska bolag är tvungna att göra återhämtningsplaner och ungefär 20 svenska bolag resolutionsplaner. Där hamnar vi i Sverige på ganska små företag; exempelvis vissa av de lokala Länsförsäkringsbolagen. Det här kravet på marknadstäckning måste tas bort! Det är det som vi kanske har störst problem med när det gäller återhämtnings- och resolutionsdirektivet.
EU-kommissionen har talat mycket om att man försöker se till att det tas mer hänsyn till klimatrisker. Vad tänker ni om de förslagen?
— Egentligen innehåller inte förslaget särskilt mycket på det området. Två av de saker som lyftes fram är det eventuellt ska införas särskilda kapitalkrav för de investeringar som bedöms gynnsamma för en hållbar utveckling och för investeringar som är problematiska — så kallade gröna och bruna investeringar. Men det som finns i EU-kommissionens förslag är bara att man ger i uppdrag till Eiopa att titta närmare på frågan. Detsamma gäller om kapitalkrav för naturkatastrofer ska ändras på grund av klimatförändringar. Det är inget vi har några åsikter om egentligen, utan det är väl fullt naturligt att man tar hänsyn till de förändringar som sker. Men man måste också ge försäkringsbranschen möjlighet att bidra till en grön omställning genom att inte ha kapitalkrav som är onödigt hårda, säger Jonas Söderberg.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svensk Försäkrings remissvar på EU-kommissionens förslag till förändringar av Solvens II-direktivet, och här hittar du synpunkterna från Svensk Försäkring när det gäller förslaget på nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkringsföretag, IRRD.