Etikett: Solvens II

Svensk Försäkrings tuffa kritik mot EU-kommissionens Solvens II-förslag

Posted on januari 19, 2022 by - Allmänt

Svensk Försäkring riktar i ett yttrande mycket hård kritik mot EU-kommissionens förslag till Solvens 2-regler. Sak & Liv har talat med ekonom Jonas Söderberg på Svensk Försäkring om vilka konsekvenser förslaget kan få. 

Det kritiska remissyttrandet från Svensk Försäkring har lämnats inom ramen för den pågående översynen av Solvens II, den så kallade 2020-översynen. EU-kommissionen presenterade sina förslag i september och förslagen har varit ute på ”konsultation”, det vill säga remiss, fram till förra veckan.

Det ska sägas att Svensk Försäkring inte är ensamma om att kritisera EU-kommissionens förslag. Insurance Europe har publicerat ett mycket kritiskt yttrande, som Svensk Försäkring också står bakom. Flera svenska bolag har även gått samman om ett separat yttrande för att understryka vissa aspekter på förslagen.

Men med detta sagt kan man konstatera att Svensk Försäkring är ovanligt tuff i sin kritik. Så här sammanfattar de sina remissyttrande:

”Svensk Försäkring är starkt kritiskt mot många av EU-kommissionens förslag till ändringar av solvens II-direktivet och det nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag. Om förslagen genomförs kan det innebära betydande negativa konsekvenser för försäkringsmarknaden och stora kostnader för företagen. Det har Svensk Försäkring framfört i remissvar till EU-kommissionen.”

Jonas Söderberg, du har arbetat med att skriva organisationens remissvar. Vad är de främsta orsakerna till att Svensk Försäkring riktar så pass hård kritik mot EU-kommissionens förslag? 

— En del av synpunkterna har vi framfört tidigare, bland annat våra tankar om problemet med ändringen av den symmetriska aktieriskdämparen. En hel del är med andra ord redan känt att vi inte tycker om. Men att vi nu skickar in vårt konsultationssvar till kommissionen innebär att vi även riktar kritiken mer formellt och skriftligt inom ramen för processen med Solvens II-översynen.

— En del av kritiken — som även Insurance Europe lyfter fram i sitt omfattande svar — är att man inte uppfyller vad som skulle behövas i en översyn av detta slag, exempelvis att kunna frigöra kapital så att försäkringsbranschen kan bidra till återhämtningen efter pandemin och till en grön omställning. Istället ser förslaget ut att bli mer betungande för branschen med ny rapportering, nya gruppregler, nya makrotillsynsverktyg — en helt ny tanke som förts in i samband med översynen för att begränsa eventuella stabilitetsrisker från försäkringsbranschen. Vi är starkt emot EU-kommissionens förslag med tanke på att det faktiskt varken gynnar försäkringstagare eller samhället i stort.

Går det att kvantifiera vilka negativa effekter förslaget kan få för branschen?

— Tyvärr har vi inte kunnat ta fram några kalkyler på det med tanke på att det fortfarande är mycket som är oklart — bland annat hur Solvens II-förordningen kommer att ändras. Det är först när vi ser dessa ändringar som kostnaderna går att uppskattas. Men vad jag kan säga är att flera av våra medlemsföretag konstaterar att det kommer att innebära stora kostnadsökningar för deras del. Det leder indirekt till att försäkringspremier och andra villkor måste justeras. Någonstans tar de kostnaderna vägen.

Har ni några synpunkter på att förslagen från EU-kommissionen kan innebära att europeiska bolag får en konkurrensnackdel jämfört med internationella bolag?

— Det berör kanske inte oss i Sverige så mycket, men på Insurance Europe är man bekymrade och upplever förslagen som mer konkurrenshämmande. Det påverkar kanske mer de stora bolag på kontinenten som har en mer internationell verksamhet.

Hur ligger förslaget från EU-kommissionen till? Vad är nästa steg i processen?

— Nästa steg har egentligen redan påbörjats och kommit ganska långt. Det handlar om diskussioner inom det europeiska rådet där Sverige är representerat genom finansdepartementet. Vi har förstått att förhandlingarna pågår där, och att man nu går in i en ny fas i och med det franska ordförandeskapet som har som ambition att i stort sett vara klara med förhandlingarna i rådet till sommaren.

— Även Europaparlamentet ska tycka till om detta, men deras process har inte kommit så långt ännu. De kommer förmodligen vara klara under hösten med sitt förslag. Därefter ska parlamentet, kommissionen och rådet komma fram till ett gemensamt förslag, vilket förmodligen sker under våren 2023 — faktiskt under det svenska ordförandeskapet. Sedan ska det vara klart. I kommissionens förslag sägs att när det publicerats i EU:s Officiella Journal, så ska det träda i kraft 18 månader senare. Räknar man framåt kan det innebära att förändringarna kan träda i kraft 2025, om allt går enligt plan.

Vilka förhoppningar har ni om att förslaget ska förändras i den riktning som ni önskar? 

— Det vi kan se är i alla fall att i kommissionens förslag från i höstas hade den europeiska försäkringsbranschen fått igenom en del av sina förslag, bland annat när det gäller beräkningen av riskmarginalen där kommissionen har gått branschen till mötes. Det gäller även beräkning av ränterisker för åtagande med längre löptider. Med andra ord går det att få till stånd ändringar, och vi hoppas att man ska ta hänsyn till våra synpunkter, även om det i dag är svårt att se hur omfattande justeringarna kan komma att bli.

— När det gäller nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag (IRRD), skulle vi gärna se att det inte träder i kraft alls. Där har vi i alla fall stora förhoppningar om att förslaget ska kunna justeras i den riktning som vi önskar.

Svenska försäkringsbolag står relativt starka i ett europeiskt perspektiv. Kan det innebära att det blir svårare att få gehör för synpunkterna, när vår situation skiljer sig från den i flera andra länder?

— Det kan till viss del ha betydelse, exempelvis när det gäller den symmetriska aktiedämparen som påverkar våra bolag eftersom de har ett stort aktieinnehav, på grund av sin starka finansiella ställning. På det sättet kan man säga att det slår tillbaka mot oss lite grand, i och med att alla länder kanske inte har lika stor förståelse för de argument som vi för fram.

— Man kan också se det som att vi drabbas av problem som har dykt upp på andra marknader. Det bästa exemplet på det är väl IRRD, Vi har inte haft de problemen i Sverige men åker ändå med på grund av vad som har hänt i andra länder.

— En sak i EU-kommissionens förslag om IRRD är också ett krav på att vissa försäkringsföretag ska upprätta återhämtningsplaner, för att använda i de fall de skulle börja närma sig de solvensnivåer som kan innebära problem. Detta är i sig en ganska omständlig process. Det införs också en resolutionsmyndighet som i vissa fall kräver upprättandet av resolutionsplaner, för hur man ska kunna avveckla försäkringsföretag som inte är livskraftiga.

— Båda dessa saker kräver betydande insatser i försäkringsföretagen och resolutionsmyndigheten får ett omfattande inflytande där man bland annat kan kräva att bolagen lämnar vissa verksamhetsområden. Kraven på återhämtningsplaner och resolutionsplaner gäller både inom liv och inom skadeförsäkring. Enligt förslaget ska de bolag som upprättar sådana planer omfatta minst 70 respektive 80 procent av marknaden. Vi har räknat på detta och kommit fram till att ungefär 30 svenska bolag är tvungna att göra återhämtningsplaner och ungefär 20 svenska bolag resolutionsplaner. Där hamnar vi i Sverige på ganska små företag; exempelvis vissa av de lokala Länsförsäkringsbolagen. Det här kravet på marknadstäckning måste tas bort! Det är det som vi kanske har störst problem med när det gäller återhämtnings- och resolutionsdirektivet.

EU-kommissionen har talat mycket om att man försöker se till att det tas mer hänsyn till klimatrisker. Vad tänker ni om de förslagen?

— Egentligen innehåller inte förslaget särskilt mycket på det området. Två av de saker som lyftes fram är det eventuellt ska införas särskilda kapitalkrav för de investeringar som bedöms gynnsamma för en hållbar utveckling och för investeringar som är problematiska — så kallade gröna och bruna investeringar. Men det som finns i EU-kommissionens förslag är bara att man ger i uppdrag till Eiopa att titta närmare på frågan. Detsamma gäller om kapitalkrav för naturkatastrofer ska ändras på grund av klimatförändringar. Det är inget vi har några åsikter om egentligen, utan det är väl fullt naturligt att man tar hänsyn till de förändringar som sker. Men man måste också ge försäkringsbranschen möjlighet att bidra till en grön omställning genom att inte ha kapitalkrav som är onödigt hårda, säger Jonas Söderberg.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svensk Försäkrings remissvar på EU-kommissionens förslag till förändringar av Solvens II-direktivet, och här hittar du synpunkterna från Svensk Försäkring när det gäller förslaget på nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkringsföretag, IRRD.


Eiopas kritik mot kommissionens förslag om Solvens II

Posted on oktober 12, 2021 by - Allmänt

Eiopa — den europeiska tillsynsmyndigheten för försäkring och pension — riktar kritik mot EU-kommissionens förslag om förändringar av Solvens II-regelverket. 

Visserligen skriver Eiopa att man välkomnar förslaget från EU-kommissionen och pekar på att det till stora delar reflekterar Eiopas ståndpunkter såsom de uttrycktes i ett ställningstagande från december förra året. Eiopa framhåller bland annat särskilt det positiva i att kommissionen föreslår ett särskilt direktiv om resolution av försäkringsbolag, att man förstärker proportionaliteten i Solvens II-direktivet och lyfter fram hållbarhetsfrågor.

Samtidigt kan Eiopa inte nog uttrycka sin besvikelse för att kommissionen inte har passat på att lägga fram ett förslag om en gemensam garantiordning för försäkringsbolag i Europa. Så här uttrycks det i Eiopas kommentar:

— Ur ett konsumentperspektiv beklagar Eiopa djupt att miminiharmoniseringen av ett försäkringsgarantisystem på EU-nivå inte har övervägts. Genomgången av Solvens II — och det nyligen förslagna Insurance Recovery and Resolution-direktivet — hade varit en utmärkt möjlighet att adressera den nuvarande fragmenteringen när det gäller försäkringsgarantisystem. Den nuvarande fragmenteringen innebär att försäkringstagare har olika nivåer när det gäller skydd i händelse av fallissemang i ett försäkringsbolag i EU, beroende på från vilket land som försäkringen tecknats i. I konsekvens med detta menar Eiopa även fortsättningsvis att att denna fråga behöver hanteras, eftersom det  riskerar att underminera förtroendet och funktionen på den Europeiska gemensamma marknaden.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Eiopas hela kommentar till EU-kommissionens förslag.


De viktigaste nyheterna i kommissionens Solvens II-översyn

Posted on oktober 5, 2021 by - Allmänt

Artur Ogelid, Senior Associate vid Kompass advokatbyrå, presenterar några av nyheterna i kommissionens förslag från förra veckan om arbetet med en översyn av Solvens II-direktivet, som är grundpelaren i EU:s regelverk för försäkringsföretag. Arbetet har pågått länge och kritiken mot de förslag som beretts av kommissionen har i delar varit hård.

Arbetet med översynen av Solvens II-direktivet kan sägas ha satt igång på allvar när kommissionen i februari 2019 skickade en begäran till EIOPA om synpunkter inför översynen. Under processens gång har också medlemsstaterna och andra intressenter fått tillfälle att lämna synpunkter. Översynen har försenats på grund av pandemin, men nu har kommissionen till sist presenterat sitt förslag till ändringar av direktivet. Kommissionens angivna mål med översynen är i korthet att

  • Ge incitament för försäkringsföretag att bidra till en långsiktig och hållbar finansiering av ekonomin.
  • Förbättra riskkänsligheten.
  • Minska den kortsiktiga volatiliteten i försäkringsföretagens solvensgrad (solvency positions).
  • Öka proportionaliteten i regelverket.
  • Öka kvaliteten, förutsebarheten och koordinationen av tillsynen över försäkringsföretag, i synnerhet när det gäller företagsstyrning.gränsöverskridande verksamhet och grupptillsyn.
  • Öka möjligheten att motverka systemiska risker i försäkringssektorn.
  • Förbättra beredskapen för extrema scenarion med påverkan på försäkringsföretagens solvens.

Vid en första anblick framkommer att förslagen sannolikt kommer att öka regelbördan något för vissa företag medan särskilt mindre företag till följd av ökat genomslag för proportionalitetsprincipen kan vänta sig lättnader.

Det ska också sägas att en del av de förslag som tidigare varit på tapeten inom ramen för översynen inte kommer att förverkligas i detta skede av översynen. Kommissionen slår fast att det inte är rätt tidpunkt att gå vidare med förslagen om ett harmoniserat försäkringsgarantisystem, bland annat mot bakgrund av pandemin och dess effekter på försäkringssektorn och samhällsekonomin. Kommissionen har inte heller satt ner foten när det gäller de justeringar av Solvens II-förordningen som EIOPA tidigare har föreslagit, och som blivit föremål för kritik från bland annat Svensk Försäkring. I stället är ytterligare konsultationer med medlemsstaterna och andra intressenter att vänta innan ändringsförslag avseende den delegerade förordningen läggs fram.

Kommissionen har dock presenterat ett antal konkreta ändringsförslag av Solvens II-direktivet.

En nyhet med bäring på det första målet – att skapa incitament för försäkringsföretagen att bidra till en långsiktig och hållbar finansiering av ekonomin – är ett nytt krav på klimatförändringsanalys (climate change analysis, enligt den nya artikel 45.1 b). Det nya kravet innebär att försäkringsföretagen inom ramen för sin riskhantering ska bedöma om den är utsatt för klimatförändringsrisker i den egna risk- och solvensbedömningen. Om företaget är utsatt för sådana risker ska företagen utvärdera vilken påverkan riskerna har på rörelsen utifrån åtminstone två olika scenarion – ett där den globala uppvärmningen håller sig under två grader och ett där uppvärmningen är två grader eller högre. I det här sammanhanget förtjänar det också att nämnas att Solvens II-förordningen inom ramen för EU:s arbete med hållbar finansiering och den europeiska gröna given (”the European Green Deal”) ändrats så att försäkringsföretag ska integrera hållbarhetsrisker i sin företagsstyrning genom att beakta sådana risker i bedömningen av sitt solvensbehov, i riskhanteringsfunktionen, i riktlinjerna för riskhantering och så att hållbarhetsrisker ska beaktas inom ramen för aktsamhetsprincipen för placeringar. Dessa ändringar ska försäkringsföretagen börja tillämpa från den 2 augusti 2022. EIOPA utfärdade i april 2021 även en opinion där myndigheten uttalar att företagen bör använda sig av scenarier över klimatförändringsrisker i den egna risk- och solvensbedömningen.

En annan nyhet är introduktionen av ett helt nytt kapitel i Solvens II-direktivet med makrotillsynsverktyg för tillsynsmyndigheter (chapter VIIA, Macroprudential tools). Syftet med förslagen i denna del är att ge tillsynsmyndigheterna bättre verktyg för att hantera systemiska risker. Det nya kapitlet innehåller även krav på att försäkringsföretag ska upprätta en likviditetsriskshanteringsplan (liquidity risk management plan, artikel 144 a). Motsvarande bestämmelser införs även i fråga om grupptillsyn.

Ytterligare ett område där flera ändringar föreslås är det som gäller proportionalitet, där ambitionen från kommissionens sida är att denna princip ska få större genomslag. För det första kommer utrymmet för försäkringsföretag att helt undantas från tillämpningsområdet för Solvens II-direktivet att öka. Dagens gränsvärde om högst fem miljoner euro i årliga tecknade bruttopremieinkomster höjs till femton miljoner euro, och tröskelvärdet om högst tjugofem miljoner euro i totala försäkringstekniska avsättningar höjs till femtio miljoner euro.

Dessutom införs en helt ny kategori, low-risk profile undertakings, fritt översatt till försäkringsföretag med låg riskprofil. Kriterierna och processen för att kvalificera in i denna kategori slås fast i ett antal nya och förhållandevis detaljerade artiklar (artiklarna 29 a-29 e). Kriterierna är olika beroende på vilken rörelse som bedrivs av försäkringsföretagen. De kan förenklat sägas bero på om endast liv- respektive skadeförsäkringsrörelse eller en blandning av verksamheterna bedrivs. Kriterierna för att bedömas som ett försäkringsföretag med låg riskprofil innebär bland annat att en yttersta gräns är att de försäkringstekniska avsättningarna för företag som huvudsakligen bedriver livförsäkringsrörelse inte får överstiga en miljard euro. Gränsen för företag som huvudsakligen bedriver skadeförsäkringsrörelse är satt till en högsta årlig bruttoinkomstpremie om hundra miljoner euro. Till detta kommer ytterligare tekniska villkor. Även i avsnittet om grupptillsyn föreslås ändringar som ska göra det möjligt för grupper att klassificeras som grupper med låg riskprofil (low risk profile groups).

För de försäkringsföretag som uppfyller villkoren för att räknas som lågrisk-företag väntar lättnader i fråga om bl a rapporteringskrav, krav på offentliggöranden och översynsfrekvens av styrdokument. De kommer inte heller behöva utföra den nya riskbedömningen avseende klimatförändringar eller upprätta någon likviditetsriskshanteringsplan. Dessutom kommer det i lågrisks-företagen vara möjligt för personer att utföra arbete i flera nyckelfunktioner parallellt.

Det är dock inte bara de försäkringsföretag som räknas som lågrisk-företag som kan få lättnader. Även andra försäkringsföretag kan ansöka om att undantas från vissa av direktivets krav och i en ny artikel anges vilka regellättnader som det kan bli aktuellt att bli undantagen ifrån med hänvisning till proportionalitet (artikel 29 d). Ändrings­förslaget introducerar i denna del ett ansökningsförfarande som innebär att försäkringsföretag ansöker hos tillsynsmyndigheten om att befrias från bl a kravet på att en person inte får utföra arbeta i flera nyckelfunktioner, årlig egen risk- och solvensbedömning (inklusive den nya klimatförändringsriskbedömningen). Förfarandet innebär något förenklat att företagen måste ange vilka bestämmelser som man vill undantas ifrån och varför det är rimligt att företaget undantas från kraven.

Kommissionens förslag ska nu hanteras av Europaparlamentet och rådet. Efter ikraftträdandet föreslås medlemsstaterna få 18 månader på sig att genomföra ändringsdirektivet. Det är svårt att bedöma när ett färdigt ändringsdirektiv kommer publiceras och nedräkningen för det svenska genomförandet startar. Kanske är en tänkbar deadline för juristerna på Finansdepartementet att jobba mot den 1 juli 2023?

Artur Ogelid
Senior Associate vid Kompass advokatbyrå

Framtidens försäkringlagar! Här är EU:s översyn av Solvens II

Posted on september 23, 2021 by - Allmänt

I går den 22 september fattade EU-kommissionen beslut om hur man vill ändra i dagens Solvens II-direktiv som styr regelverket för försäkringsbolag i Europa. Dessutom föreslås ett helt nytt direktiv om hanteringen av försäkringsbolag i kris. 

EU-kommissionen beskriver förslaget som en genomgripande översyn som ska göra det möjligt för försäkringsbolag att öka sina långsiktiga investeringar och på så vis stötta Europas återhämtning från covid-19-pandemin.

— Syftet med den aktuella översynen är att göra det möjligt för de europeiska försäkringsbolagen att bidra mer till finansieringen av återhämtningen, att gå vidare med kapitalmarknadsunionen och att slussa medel till den europeiska gröna given. På kort sikt skulle detta kunna få loss betydande resurser på omkring 90 miljarder euro i EU, vilket innebär att försäkrings- och återförsäkringsbolag skulle kunna öka sitt bidrag som privata investerare till Europas återhämtning från covid-19-krisen, heter det i informationen från EU-kommissionen.

Ett annat mål med översynen är, enligt kommissionen, att göra försäkringsbranschen och återförsäkringsbolagen mer motståndskraftiga så att de ska klara framtida kriser och kunna erbjuda försäkringstagarna ett bättre skydd. Det införs vissa förenklingar och vad som beskrivs som ”mer proportionerliga regler” för vissa mindre försäkringsbolag.

Översynen består av tre olika delar:

  • Ett lagstiftningsförslag om ändringar av Solvens II-direktivet.
  • Ett meddelande från EU-kommissionen om översynen.
  • Ett lagstiftningsförslag om ett nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkringsbolag.

Ändringarna av direktivet ska enligt planerna i ett senare skede kompletteras med delegerade akter, något som beskrivs i kommissionens meddelande.

Det här är några av punkterna i de förslag som kommissionen har antagit:

  • Försäkringstagare får mer offentlig information om försäkringsbolags finansiella ställning.
  • Samarbetet ska öka mellan tillsynsmyndigheter för försäkringssektorn i olika EU-länder.
  • Försäkringsbolagens finansiella styrka ska ta bättre hänsyn till vissa risker, bland annat klimatrisker.

Det nya planerade direktivet om återhämtning och resolution av försäkringsbolag syftar enligt kommissionen till att försäkringsbolag och myndigheter i EU ska vara bättre rustade för finansiella kriser. Det föreslås en ny process som ska skydda försäkringstagarna om försäkringsbolag får solvensproblem. Direktivförslaget bygger på det tidigare resolutionsdirektivet för banksektorn i EU. EU-kommissionens direktivförslag innehåller — till skillnad från förslaget från Eiopa — inget påbud om fonderade garantisystem för att täcka upp kostnaderna för eventuella fallissemang i försäkringsbranschen.

— Genom inrättandet av resolutionskollegier kommer berörda tillsynsmyndigheter och resolutionsmyndigheter att utan dröjsmål kunna vidta samordnade och kraftfulla åtgärder för att angripa problem som uppstår inom gränsöverskridande försäkrings- och återförsäkringskoncerner samt säkerställa att utfallet blir det bästa möjliga för såväl försäkringstagare som ekonomin i stort.

Förslagen bygger i stor utsträckning på råd från den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa och är enligt EU-kommissionen också anpassade till internationella regelverk samtidigt som man tar hänsyn till europeiska särdrag.

Så här uttalar sig Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för en ekonomi för människor, om de nya förslagen:

– Europa behöver en stark och livskraftig försäkringssektor som kan investera i vår ekonomi och hjälpa oss hantera de risker vi är exponerade för. Försäkringssektorn kan genom sin dubbla roll som beskyddare och investerare bidra till den gröna given och kapitalmarknadsunionen. Dagens förslag säkerställer att våra regler förblir ändamålsenliga genom att de blir mer proportionerliga.

Mairead McGuinness, kommissionär med ansvar för finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen, säger så här i sin kommentar:

– Dagens förslag kommer att hjälpa försäkringssektorn att ta ett kliv framåt och göra sitt för att stötta ekonomin. Vi gör det möjligt att investera i återhämtningen och tiden därefter. Och vi gör det lättare för försäkringsbolagen att delta på EU:s kapitalmarknader och tillhandahålla de långsiktiga investeringar som är så viktiga för en hållbar framtid. Vår framväxande kapitalmarknadsunion spelar en mycket viktig roll för vår gröna och digitala framtid. Vi lägger samtidigt stor vikt vid konsumentperspektivet. Försäkringstagarna kan känna sig säkra på att de kommer att vara bättre skyddade i framtiden om deras försäkringsbolag skulle hamna i trångmål.

EU-kommissionens förslag till förändringar av regelverket kommer nu att behandlas av EU-parlamentet och ministerrådet.

Solvens II-direktivet trädde i kraft den 1 januari 2016. I februari 2019 begärde kommissionen tekniska råd från Eiopa inför en översyn av Solvens II-direktivet. Eiopas råd offentliggjordes i december förra året.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av EU-kommissionens förslag på förändringar av Solvens II-direktivet. Och här hittar du kommissionens förslag på ett helt nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkringsbolag.


Prop om Solvens II-ändringar som ska stärka informationsutbytet i EU

Posted on mars 24, 2021 by - Allmänt

I går den 24 mars lade regeringen fram propositionen ”Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet” för att genomföra de ändringar i Solvens II-direktivet beslutades i EU i december 2019. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni. 

I propositionen finns också ändringar med utgångspunkt från Eiopas uppdaterade Solvens II-förordning från december 2019.

Ändringarna handlar i första hand om en översyn av EU:s finansiella tillsyn, där förslagen syftar till att stärka informationsutbytet och samarbetet inom försäkringsområdet mellan FI andra tillsynsmyndigheter och Eiopa.

Bland annat föreslås att Finansinspektionen ska få möjlighet att inrätta en samarbetsplattform med berörda tillsynsmyndigheter när ett försäkringsföretag driver verksamhet i mer än ett land inom EES. FI föreslås också få utökade skyldigheter när det gäller tillsynen av försäkringsföretag från andra länder som driver verksamhet i Sverige.

Propositionen innehåller förslag till lagändringar som är tänkta att komplettera och förtydliga den befintliga Solvens II-lagstiftningen.

Här kan du ta del av propositionen under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Svensk Försäkring: Så kan ändrade Solvens II-regler slå mot Sverige

Posted on mars 22, 2021 by - Allmänt

De ändringar av Solvens II-reglerna som föreslås av Eiopa kan få stor negativ påverkan för den svenska försäkringsbranschen, menar Svensk Försäkring. Bland annat riskerar nya placeringsregler, enligt Svensk Försäkring, att få till konsekvens att svenska försäkringsbolag tvingas sälja ut aktieinnehav.  

Just nu genomför EU en översyn av Solvens II-regelverket.

Inom ramen för detta har EU-kommissionen bett Eiopa — den europeiska tillsynsmyndigheten för försäkring och tjänstepension — om tekniska råd på 19 olika områden. I slutet av förra året lämnade Eiopa sitt yttrande med förslag på ändringar.

Insurance Europe, den europiska branschorganisationen, skickade i mitten av mars sina synpunkter på Eiopas förslag till EU-kommissionen. Nu har även Svensk Försäkring skickat ett antal kompletterande synpunkter., för att belysa konsekvenserna ur ett svenskt perspektiv.

Svensk Försäkrings bedömning är nämligen att Eiopas förslag kan drabba svenska försäkringsbolag betydligt hårdare än företag i andra länder i Europa. En förklaring är att svenska bolag ofta har en större andel aktier bland sina placeringstillgångar än bolag i andra länder.

– Många av EIOPAs förslag kan få större konsekvenser för svenska försäkringsföretag än för andra länders företag. Det gäller i synnerhet EIOPAs förslag på att ändra utformningen av den så kallade symmetriska aktieriskdämparen. Det beror på att svenska företag har större andel aktier än vad som är vanligt i andra länder. Denna ändring skulle i slutändan kunna leda till att svenska företag kommer att minska sina aktieinnehav. Dessa konsekvenser har Svensk Försäkring uppmärksammat EU-kommissionen på, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar i ett pressmeddelande på måndagen.

Ett annat förslag som kan påverka svenska försäkringsföretag är förslaget på ändringar av den riskfria räntan som används för att värdera företagens åtaganden. Den föreslagna ändringen skulle kunna kan innebära att den riskfria räntan i Sverige minskar med runt 20 räntepunkter, det vill säga 0,2 procentenheter. Dessutom föreslås en ny typ av känslighetsanalys — som innebär att räntan ska minskas med ytterligare 100 räntepunkter i Sverige!

– Vi ser inte något behov av ändringen av den riskfria räntan för svensk del. Dessutom har EIOPA inte gjort någon konsekvensanalys för svenska försäkringsföretag, vilket är anmärkningsvärt, säger Jonas Söderberg i sin kommentar.

Och som om det inte räcker med dessa förslag, ser Svensk Försäkring ytterligare negativa konsekvenser för svenska försäkringsbolag av Eiopas förslag. Ett förslag innebär en kraftig skärpning av beräkningen av ränterisken, särskilt vid negativa räntor. Ett annat förslag handlar om nya ”makrotillsynsverktyg” som skulle ge Eiopa och tillsynsmyndigheterna mycket långtgående befogenheter, exempelvis att besluta om ökade kapitalkrav för försäkringsföretag . Svensk Försäkring kritiserar också att många försäkringsföretag framöver kan tvingas att upprätta kostsamma återhämtnings- och resolutionsplaner och att det ska inrättas en helt ny resolutionsmyndighet för försäkringsföretag. Eiopa menar även att alla länder i Europa bör införa ett försäkringsgarantisystem, något som Svensk Försäkring kraftigt motsätter sig eftersom det kan innebära ansenliga kostnader för bolagen och försäkringstagarna. Svensk Försäkring noterar också att vissa ändringar av försäkringsföretagens rapportering som föreslås riskerar att sammantaget medföra betydande extrakostnader.

Det slutliga förslaget till ändringar av Solvens II-regelverket väntas presenteras av EU-kommissionen under det tredje kvartalet i år. När de föreslagna ändringarna sedan kan träda i kraft är inte helt klart; förslagen ska först behandlas av EU:s ministerråd och av EU-parlamentet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svensk Försäkrings yttrande till EU-kommissionen. Här hittar du Insurance Europes yttrande, och här ser du förslaget från Eiopa till EU-kommissionen.


Ny lagrådsremiss om informationen mellan tillsynsmyndigheter i Europa

Posted on februari 12, 2021 by - Allmänt

Regeringen lämnade den 11 februari en lagrådsremiss med förslag till lagstiftningsåtgärder med anledning av vissa ändringar i Solvens II-direktivet som antogs i december 2019. Förslagen i lagrådsremissen syftar till att stärka informationsutbytet och samarbetet inom försäkringsområdet mellan Eiopa och europeiska nationella tillsynsmyndigheter, som Finansinspektionen. 

Det föreslås bland annat att Finansinspektionen ska få möjlighet att inrätta en samarbetsplattform med berörda tillsynsmyndigheter när ett försäkringsföretag driver verksamhet i mer än ett land inom EES-området. Finansinspektionen föreslås också få utökade skyldigheter när det gäller underrättelser och uppgiftslämnande vid tillsynen över försäkringsföretag från EES-området som driver verksamhet i Sverige.

I lagrådsremissen lämnas även förslag till lagändringar med anledning av ändringar i Eiopa-förordningen som också de antogs i december 2019, och några punkter som kompletterar och förtydligar tidigare genomförande i svensk rätt av Solvens II-direktivet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2021.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen.


Så vill Eiopa ändra det nuvarande Solvens II-regelverket

Posted on december 18, 2020 by - Allmänt

Den europeiska tillsynsmyndigheten för försäkrings- och tjänstepensioner, Eiopa, har publicerat sitt förslag över vilka förändringar som bör genomföras av det nuvarande Solvens II-regelverket för försäkringsbolag. 

Förslaget har lämnats till EU-kommissionen som ett led i den pågående översynen av Solvens II.

Enligt Finansinspektionen, som har deltagit i arbetet med att ta fram förslaget, är avsikten att regelverket ska hållas aktuellt genom att introducera en balanserad uppdatering. Detta för att bättre spegla de nuvarande ekonomiska förhållandena och för att komplettera de befintliga redskapen för tillsyn.

FI konstaterar i en kommentar att Eiopa inte ser något behov av fundamentala förändringar av regelverket. Däremot menar Eiopa att vissa justeringar behöver göras för att säkerställa att regelverket fortsätter vara lämpligt även i framtiden.

Bland annat vill Eiopa ha en ny metod för att beräkna den riskfria räntan, genomföra vissa förändringar av bolagens solvensrapportering och specificera kraven när det gäller grupptillsyn.

I sin genomgång understryker Eiopa också att man önskar att ett europeiskt garantisystem för försäkring genomförs som innebär att försäkringstagarnas tillgångar i försäkringsbolag garanteras.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Eiopas ståndpunkter när det gäller förändringarna av Solvens II-regelverket.


Svensk Försäkring varnar för nya regelkrav från EU efter pandemin

Posted on november 24, 2020 by - Allmänt

I omvärldsrapporten, som publicerades i dag på morgonen, konstaterar Svensk Försäkring att den svenska försäkringsbranschen har klarat pandemin väl och står stabil i en turbulent tid. Enligt rapporten har försäkrings­företagen upprätthållit verksamheten och fullgjort sina åtaganden gentemot försäkringstagarna. Företagen i branschen uppvisar också en fortsatt god finansiell ställning, trots pandemin.

– Att svenska försäkringsföretag har klarat sig bra beror bland annat på att den finansiella ställningen var god i branschen innan pandemin tog fart, säger Magnus Vesterlund, chefsekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Ytterligare en faktor som lyfts fram i rapporten är att Svenska försäkringsföretag har gynnats av att de, relativt sett, har kommit långt med digitaliseringen av verksamheten exempelvis när det gäller försäljning och skadereglering. I branschen finns också utarbetade rutiner för krishantering vilket har bidragit till att begränsa konsekvenserna av pandemin på företagens verksamhet.

Svensk Försäkring menar att de gällande regelverken har bidragit till att försäkringsföretagen står finansiellt starka och upprätthåller ett högt konsumentskydd och påpekar att det varken på EU-nivå eller nationellt har identifierats något behov av ny reglering till följd av pandemin.

Men samtidigt varnar Svensk Försäkring för att det finns utmaningar när det gäller EU:s pågående översynen av Solvens II-regelverket:

– Översynen riskerar medföra nya krav på företagen med hänvisning till effekter av pandemin, säger Magnus Vesterlund.

— Vi anser att översynen istället bör fokusera på att minska de hinder som finns för att försäkringsföretagen ska kunna vara en stark kraft i en grön ekonomisk återhämtning efter covid-19.

Ytterligare en slutsats i omvärldsrapporten är att det framöver kan bli en fördjupad diskussion om försäkringsbranschens uppgift vid samhällskriser, inte minst om vilka risker som är försäkringsbara. Beroende på hur långvarig pandemin blir kan den också leda till långsiktigt förändrade beteenden hos individer, hushåll och företag, som i sin tur förändrar deras behov och efterfrågan på försäkring.

Här kan du ta del av hela omvärldsrapporten från Svensk Försäkring.

Nej till ombildning! Skandia fortsätter som Solvens II-bolag

Posted on oktober 29, 2020 by - Liv

Skandia har fattat beslut om att inte genomföra någon ombildning till tjänstepensionsbolag. Istället kommer all verksamhet i koncernen framöver att följa Solvens II-regelverket. Enligt Skandia har man en tillräckligt stark finansiell position för att detta beslut inte ska påverka möjligheterna till god avkastning. 

Beslutet i Skandias styrelse innebär att tjänstepensionsverksamheten inte kommer att separeras. Därmed blir det inte heller något nytt tjänstepensionsföretag som kan följa den nya tjänstepensionsregleringen, TPL, som baseras på EU:s IORP II-direktiv.

Skandia kommer därför att tillämpa Solvens II-regelverket för hela sin verksamhet när nuvarande övergångsreglering upphör vid utgången av 2022.

Skandia VD och koncernchef Frans Lindelöw kommenterar beslutet så här:

— Skandia har en mycket stark finansiell position vilket möjliggör för oss att följa Solvens 2, som är en reglering med ett starkare kundskydd och väsentligt mer omfattande krav på transparens, med bedömningen att det inte kommer att påverka vår möjlighet till effektiv kapitalförvaltning och därmed avkastningspotential.

— Skandia har inget stort behov av de kapitalkravslättnader som tjänstepensionsregleringen skulle medföra och vi väljer därför att hålla ihop bolaget för att bevara stordriftsfördelar och en enklare bolagsstyrning

Skandia konstaterar att det nuvarande ställningstagandet på sikt kan komma att omprövas, ifall läget förändras av omvärldsfaktorer och interna strategiska överväganden.

Nya lagar ska stärka tillsynen av internationella försäkringsbolag

Posted on oktober 7, 2020 by - Allmänt

Nu ska det bli enklare för FI med tillsyn över bolag med verksamhet i flera länder i Europa! Enligt en promemoria, som publicerades i går, ska FI kunna inrätta samarbetsplattformer med tillsynsmyndigheter i andra länder för att få bättre koll på de örsäkringsbolag som är verksamma på flera olika europeiska marknader. 

Promemorians förslag utgår från ändringar av Solvens II-direktivet som antogs i EU i december förra året. Dessutom finns lagförslag med anledning av ändringar förra året i en förordning om Eiopa, den europeiska tillsynsmyndigheten för försäkringar och pensioner.

Dessutom finns det i promemorian några kompletteringar och förtydliganden den nuvarande Solvens II-lagstiftningen.

De flesta lagändringar som föreslås i promemorian är ett led i en översyn av finansiell tillsyn i Europa, den så kallade ESA-översynen. Tanken är att förslagen ska stärka informationsutbytet och samarbetet inom försäkring mellan Finansinspektionen, andra nationella tillsynsmyndigheter och Eiopa.

Bland annat föreslås att FI ska få möjlighet att inrätta en samarbetsplattform med andra berörda tillsynsmyndigheter, när det gäller försäkringsföretag som driver verksamhet i flera länder i Europa. FI får enligt förslaget också utökade skyldigheter att lämna information till andra länder om försäkringsföretag som driver verksamhet i Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni nästa år.

Promemorian skickades ut på remiss under gårdagen. Remissvaren ska lämnas senast den 22 december.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


Svensk Försäkring vill lätta på kapitalkrav och rapportering

Posted on oktober 6, 2020 by - Allmänt

Krymp de omotiverat höga riskmarginalerna och minska bördan av försäkringsbolagens tillsynsrapportering! Det kräver Svensk Försäkring i anslutning till det pågående arbetet med en översyn av Solvens II-regelverket, som är en del av EU-kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen.

Svensk Försäkring skriver i en kommentar till EU-kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen — som även omfattar Solvens II-översynen — att handlingsplanen är central för att återstarta ekonomierna efter den pågående corona-pandemin.

Översynen av Solvens II-regelverket — ”2020-översynen” — har försenats något av pandemin. EU-kommissionen har meddelat att förslaget kan väntas under det tredje kvartalet 2021, istället för under 2020 som tidigare sagts. Svensk Försäkring säger i sin kommentar att det behövs förändringar när det gäller Solvens II-regelverket:

— 2020-översynen behandlar många viktiga frågor för den svenska och europeiska försäkringsbranschen, exempelvis att minska den omotiverat stora riskmarginalen, minska bördan av tillsynsrapportering och få proportionalitetsbedömningarna att fungera bättre, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.

EU-kommissionens handlingsplan omfattar totalt åtgärder på 14 olika områden. Ett annat område gäller en kommande översyn av regelverket för information vid distribution av försäkringar, IDD-direktivet.

En av punkterna i denna översyn är att regelverket för försäkringsdistribution och regelverket för värdepappersmarknaden, MiFID II, bör bli mer lika.

Svensk Försäkring uttrycker sin skepsis mot den tanken:

— Det är mycket positivt att EU-kommissionen ser över regler för provisionsersättningar och upplysningskrav. Det är viktigt att konsumenterna får adekvata råd samt information som är enkel och tydlig. Däremot krävs stor försiktighet när det handlar om att strömlinjeforma de två regelverken IDD och MiFID II, säger Anna Hall, jurist på Svensk Försäkring, i sin kommentar.

Svensk Försäkring påpekar att försäkringsprodukter skiljer sig i många avseenden från andra finansiella produkter och IDD tar om hand de särskilda konsumentbehov som finns vid distribution av försäkringsprodukter.

— Det går därför inte att slentrianmässigt låta reglerna i MiFID II vara utgångspunkt för motsvarande regler i IDD, heter det i kommentaren från Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring betonar också att försäkringsbranschen vill bidra till en grön återstart genom sin roll som stora investerare. Svensk Försäkring säger sig också se positivt på ambitionen att konsumentinformation ska vara tydlig och enkel.

— Försäkringsbranschen bidrar i sin roll som stora investerare till en nödvändig grön ekonomisk återhämtning efter Covid-19. Det är nu viktigt att utfallet av kapitalmarknadsunionen blir åtgärder som underlättar för försäkringsföretagen att i större utsträckning kunna bidra till denna återstart, säger Magnus Vesterlund, chefsekonom på Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring är medlem i den europeiska branschorganisationen Insurance Europe, som nyligen lämnade in sitt yttrande över Solvens II-översynen till EU-kommissionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av yttrandet från Insurance Europe över EU:s Solvens II-översyn.


FI: 22 bolag väntas ombildas till tjänstepensionsföretag

Posted on april 6, 2020 by - Liv

På Finansinspektionen förväntar man sig i dag att totalt 22 livförsäkringsföretag kommer att ansöka om att ombildas helt eller delvis till tjänstepensionsföretag — 16 livbolag och sex pensionskassor. 

Nu under april ska de pensionskassor som vill fortsätta med verksamheten ansöka hos Finansinspektionen om ombildning — annars kommer de att likvideras. Hittills har FI fått in två ansökningar om ombildning — från PP Pension och från Kyrkans Pensionskassa — men på FI räknar man med att ytterligare fyra ansökningar om ombildning till tjänstepensionsföreningar och två som ombildar sig till försäkringsföreningar som följer Solvens 2.

AI Pension och Prometheus har redan valt att avveckla sin verksamhet. De är på god väg att överlåta sina bestånd till Skandia respektive SPP, och kommer därefter att likvideras.

De pensionskassor som väntas omvandlas till tjänstepensionsföreningar är — förutom PP Pension och Kyrkans Pensionskassa — FPK, Kåpan, Postnord och SPK. Processen med ombildning har påverkats av coronakrisen, eftersom det normalt krävs två efterföljande stämmobeslut för att genomföra en denna typ av ombildning.

Vid sidan av dessa sex pensionskassor, som väntas omvandlas till tjänstepensionsföretag, räknar man på Finansinspektionen med att fem livbolag kommer att ansöka om ombildning till tjänstepensionsbolag. Det handlar om Alecta, AMF, Folksam LO-Pension, KPA Pension och St Erik Liv, som alla redan i dag har en verksamhet som är renodlad mot tjänstepension.

På FI förväntar man sig också att sju livbolag som i dag har blandad verksamhet kommer att följa övergångsregleringen, kommer att välja att ombilda sin tjänstepensionsdel till tjänstepensionsföretag. Fyra livbolag som i dag följer Solvens 2 kan också komma att ombilda sin tjänstepensionsverksamhet. Men livbolagen har — till skillnad från  tjänstepensionskassorna — egentligen ingen brådska. De kan om de vill vänta med ansökan om ombildning tills slutet av 2022.

I slutet av mars skickade FI ut förslag på nya föreskrifter för tjänstepensionsföretag på remiss. Remisstiden pågår fram till den 15 maj. Totalt kan det med andra ord handla om 16 livbolag och sex tjänstepensionskassor som kommer att beröras av de nya föreskrifterna.

EU-möte i mars berör frågan om system för försäkringsgaranti

Posted on mars 10, 2020 by - Allmänt

En av punkterna på dagordningen vid EU:s Ekofinmöte den 17 mars gäller en revidering av dagens Solvens II-regler. Av dagordningen framgår att frågan om ett försäkringsgarantisystem är en av de frågor som kan komma att beröras av Solvens II-översynen.

På Ekofinmötet den 17 mars deltar finansministrarna från EU-länderna.

Punkt 5 på dagordningen är en diskussionspunkt om den översyn av Solvens II-regelverket som planeras.

En översyn av Solvens II-direktivet är planerad till senast 1 januari 2021. Då ska man bland annat se över tillämpningen av proportionalitetsprincipen, tekniska parametrar i kapitalkravsberäkningen och regler som rör gränsöverskridande verksamhet och gruppregler.

EU-kommissionen har dessutom bett den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa att analysera om det finns ett behov av reglering på nya områden. De områden som Eiopa ska ta ställning till gäller införandet av ett försäkringsgarantisystem, krishanteringsregler och makrotillsynsverktyg. Ifall Eiopa tycker att det finns behov av detta, ska man också komplettera sin analys med förslag på hur dessa regler skulle kunna utformas.

Andra frågor som behandlas i översynen är hur försäkringssektorn kan bidra i omställningen till ett hållbart samhälle, och dess roll som investerare i realekonomin.

Inför diskussionen vid Ekofinmötet har ordförandeskapet presenterat en not med några av de frågor som behandlas i översynen, bland annat om regelverket bör anpassas till den rådande lågräntemiljön, vilken roll försäkringssektorn har i andra politiska initiativ, frågor kring den inre marknaden och hur man ytterligare kan stärka konsumentskyddet.

Regeringen skriver i sin kommentar till dagordningen att man ser Solvens II som ett överlag välfungerande regelverk som har bidragit till att stärka konsumentskyddet i försäkringssektorn. Regeringen välkomnar också — på ett övergripande plan — den kommande översynen av direktivet för att se över eventuella anpassningar för att stärka konsumentskyddet ytterligare, samt att medlemsstaterna involveras tidigt i lagstiftningsprocessen. Regeringen framhåller också att man har som utgångspunkt att eventuella merkostnader till följd av översynen — antingen på nationell nivå eller på EU- nivå — ska rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Regeringen kommenterar inte tankarna om ett europeiskt försäkringsgarantisystem.  Däremot skriver regeringen i sin kommentar att frågan om Solvens II-översynen ännu inte har behandlats vare sig i EU-nämnden eller i finansutskottet.

Ingen av punkterna på dagordningen berör utbrottet av coronaviruset, men det är inte otänkbart — för att inte säga sannolikt — att frågan kommer upp när EU:s finans- och ekonomiministrar möts i nästa vecka.

Här kan du ta del av regeringens kommenterade dagordningen inför Ekofin-mötet den 17 mars, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Lagrådsremiss med nytt regelverk för tillsyn av pensionsstiftelser

Posted on februari 24, 2020 by - Pension

På måndagen informerade regeringen om att man lagt fram en lagrådsremiss med rubriken ”Vissa frågor om försäkring och tjänstepension”. I lagrådsremissen föreslås bland annat ett nytt regelverk för tillsyn av pensionsstiftelser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

De lagändringar som föreslås i lagrådsremissen handlar i huvudsak om genomförandet av EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, gemenligen kallat IORP II.

I lagen om tjänstepensionsföretag, som antogs av riksdagen i november, genomfördes en stor del av de planerade lagändringarna. Nu kompletteras regelverket med ett antal punikter som i huvudsak rör pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Bland annat föreslås att pensionsstiftelser ska offentliggöra information om sin ersättningspolicy och att pensionsstiftelser ska omfattas av vissa tillsynsbestämmelser i EU:s andra tjänstepensionsdirektiv — något som flera remissinstanser i branschen motsatt sig.

I lagrådsremissen föreslås också vissa ändringar i försäkringsrörelselagen som delvis är föranledda av Solvens II-direktivet. Genom de lagändringarna kompletteras och förtydligas genomförandet på några punkter, liksom den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen.