De svenska hushållens förmögenhet ökade kraftigt under det andra kvartalet i år, visar SEB:s Sparbarometer som publicerades på onsdagen. Nysparandet uppgick till 229 miljarder kronor — den högsta nivån under ett enskilt kvartal — och hushållens nettoförmögenhet ökade totalt med hela 1 311 miljarder kronor.
Hushållens nysparande var under kvartalet 229 miljarder kronor — det högsta nysparandet under ett enskilt kvartal sedan SEB började publicera sin Sparbarometer!
Av de 229 miljarderna i nysparande hamnade 78 miljarder kronor på bankkonton, 51 miljarder kronor i tjänstepensioner, 38 miljarder kronor i direktägda aktieinnehav, 28 miljarder kronor i fondsparande, 20 miljarder kronor i premiepension, 17 miljarder kronor i privat försäkringssparande och 3 miljarder kronor i obligationer.
Ökningen av hushållens nettoförmögenhet med totalt 1 311 miljarder kronor under andra kvartalet motsvarar 6,3 procent. Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens nettoförmögenheten till 22 235 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg under kvartalet med 1 404 miljarder kronor till 27 099 miljarder kronor.
Den främsta orsaken till uppgången är kraftigt stigande fastighetstillgångar i kombination med en fortsatt positiv utveckling på de finansiella marknaderna.
– Svenska hushåll hade ett rekordstarkt kvartal. En kraftig uppgång i förmögenheten, med börs och bostadsmarknad som stöd, gjorde tillsammans med ett rekordhögt nysparande och stigande inkomster hushållen rikare än någonsin. Man ska dock komma ihåg att skillnaderna mellan olika hushåll är stora och att vinnarna först och främst är de som äger sin bostad och har ett sparande på börsen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.
Samtidigt minskade hushållens skulder under kvartalet, både i relation till inkomst och förmögenhet. Även om skulderna ökade med 92 miljarder kronor motsvarande 1,9 procent och visar på en stark uppåtgående trend, ökar både förmögenheter och disponibla inkomster snabbare.
– Låga räntor och kraftigt stigande bostadspriser har under en lång period drivit upp hushållens skulder till rekordnivåer och det andra kvartalet var inget undantag. Det som däremot är anmärkningsvärt är att både förmögenheten och de disponibla inkomsterna växte snabbare än skulderna, vilket gör att hushållens skuldkvot sjunker i dubbel bemärkelse, säger Américo Fernández.
Studielånen ökade andra kvartalet med 0,3 procent och konsumtionslånen med 3,0 procent. Övriga lån ökade med 2,4 procent och bostadslånen — som står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder — steg med 1,9 procent. Föregående kvartal ökade lånen med 1,4 procent. På årsbasis steg ökningstakten för åttonde kvartalet i rad och uppgår nu till 6,3 procent.
Här kan du ta del av SEB:s Sparbarometer, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.