Etikett: Demoskop

Gjensidige: Nu infaller högsäsongen för stenskott på vindrutan

Posted on mars 25, 2024 by - Sak

Nu när snön smälter kommer gruset fram och de tidiga vårmånaderna innebär därmed högsäsong för stenskott, varnar Gjensidige.

Enligt en undersökning från Demoskop, på uppdrag av Gjensidige Försäkring Sverige, uppfattar nära hälften av svenskarna att den vanligaste orsaken till stenskott är undermåligt vägunderhåll eller att gruset från vintern inte sopats upp tillräckligt fort.

Undersökningen, som bygger på intervjuer med drygt 1 000 svenskar, visar också att en fjärdedel av Sveriges bilister har någon gång valt en annan väg på grund av risken för stenskott.

Gjensidiges skadestatistik visar att antalet stenskott har ökat kraftigt.

— Det finns flera skäl till att antalet stenskottsskador ökar, men det största är att det är betydligt fler bilar på vägarna nu än för några decennier sedan. Glasskadorna har blivit mer kostsamma i takt med att ny teknologi utvecklats. Idag är det vanligare att bilrutor har olika färgnyanser, sensorer och värmetrådar, säger Markus Ljungblad, skadechef på Gjensidige Försäkring, i en kommentar.

Gjensidige påpekar att det finns flera sätt att skydda bilen mot stenskott. 77 procent av bilisterna anger till exempel att de försöker undvika skador genom att anpassa sättet de kör på, exempelvis genom att hålla ett längre avstånd till bilen framför.

— Det är bra att så många har ett förebyggande tänk. Generellt är det svårt att helt gardera sig mot stenskott, men när det är möjligt och inte innebär en alltför stor omväg kan det vara smart att välja en annan väg för att skydda bilen mot stenskott. Vägar som har sandats är mer utsatta än vägar som endast har saltats till exempel, säger Markus Ljungblad.

Markus Ljungblad menar att bilden att dåligt vägunderhåll och bristande röjning av grus ligger bakom många skador av stenskott delvis är korrekt.

— Det stämmer till viss del eftersom risken ökar när snön smälter och gruset kommer fram. Men en av de allra vanligaste situationerna då man riskerar att drabbas av stenskott är just vid omkörningar eller vid påfarter till en ny väg, så där är det bra att verkligen tänka på avståndet, säger Markus Ljungblad.

Gjensidige: 31 procent har kört elsparkcykel med promille i blodet

Posted on december 27, 2023 by - Sak

31 procent av elsparkcyklisterna har använt sin elsparkcykel efter att de druckit alkohol, enligt en ny undersökning från Gjensidige. Undersökningen visar också att nära sex av tio svenskar oroas över att det inte finns någon promillegräns för elsparkcyklar. Undersökningen har utförts av Demoskop på uppdrag av Gjensidige.

Från och med den 23 december är elsparkcyklar och andra lätta elfordon trafikförsäkringspliktiga.

— Det är mycket positivt att man ser över reglerna för elsparkcyklar som har blivit ett mycket populärt transportmedel. Det går snabbt, är bekvämt och är miljövänligt jämfört med att köra bil. Däremot är den här typen av fordon kostsamma och de förekommer frekvent i skadestatistiken. Det är bra och viktigt att elsparkcyklar blir trafikförsäkringspliktiga, så att både den som framför elsparkcykeln och dennes medtrafikanter, kan känna sig trygg med att ha ett skydd om det skulle inträffa en olycka, säger Markus Ljungblad, skadechef vid Gjensidige Försäkring, i en kommentar.

Enligt statistik från Transportstyrelsen ha antalet olyckor förknippade med elsparkcyklar ökat kraftigt de senaste åren.

De nya reglerna innebär bland annat att det blir obligatoriskt med trafikförsäkring för elsparkcykel. Dock kommer det fortfarande att vara lagligt att använda en elsparkcykel om man druckit alkohol, det vill säga samma regler som gäller för vanliga cyklar.

I undersökningen anger 59 procent av svenskarna att de oroas av att det inte finns en promillegräns för elsparkcyklar.

— Jag förstår den oron. Alkohol hör inte alls hemma i trafiken. Även mindre intag av alkohol försämrar reaktionsförmågan och gör att man tenderar att bli mer riskbenägen. Inget av det är lämpligt när man framför ett fordon, alldeles oavsett vilket fordon det är. Det är allvarligt att elsparkcyklar är så pass skadedrabbade, därför är det smart att vara extra försiktig genom att exempelvis att inte vara flera på samma cykel, ha hjälm på sig och att inte ta elsparkcykeln om man är berusad, säger Markus Ljungblad.

Nära en tredjedel, 31 procent, av de som har åkt elsparkcykel uppger i undersökningen att de själva använt elsparkcykelnb efter att ha druckit. Hela 73 procent i undersökningen menade att det är vanligt att folk väljer att åka elsparkcykel efter att ha druckit alkohol.

— Jag hoppas verkligen att den gissningen är grovt överskattad. Men det faktum att olyckorna med elsparkcyklar historiskt sett ofta sker under kvällstid och helger kan vara ett tecken på att det tyvärr är flera som kör elsparkscykel trots att de har druckit alkohol. Vi ställde frågan kring hur många elsparkcyklister som kört efter att de druckit i en liknande undersökning för ett år sedan och då var det ungefär en femtedel som angav att de hade gjort det, vilket redan det var illavarslande. Nu är det inte samma mätinstitut som gjort de här undersökningarna så det finns en felmarginal, men det är en ändå en anmärkningsvärd ökning. Det är farligt om den återhållsamma inställningen till alkohol i trafiken, oavsett vilket färdmedel man framför, luckras upp, säger Markus Ljungblad.

Ny SEB-undersökning: Svenskarna vill gå i pension allt tidigare

Posted on november 29, 2023 by - Pension

De senaste åren har den önskade pensionsåldern sjunkit i Sverige och ligger nu på 63 år, framgår det av en ny undersökning från SEB.  

Demoskop har på uppdrag av SEB genomfört en undersökning om synen på pensionsfrågor. Delar av undersökningen finns presenterad i en rapport; ”Rum för framtiden”.

Undersökningen visar bland annat att det finns mycket oro och osäkerhet kopplat till pensioner. Samtidigt är okunskapen stor – inte minst bland unga.

Det här är några av slutsatserna i en rapport med utgångspunkt från undersökningen:

  • Två av tre är oroliga över att pensionen inte ska räcka till när det är dags att gå i pension.
  • Varannan ung person är orolig, trots att de har flera decennier kvar till pensionen.
  • Önskad pensionsålder har sjunkit de senaste tre åren och ligger i dag i genomsnitt på 63 år.

— Oron för låga pensioner är stor och en vanlig missuppfattning är att den enskilde inte kan påverka sin framtida pension. Det finns alltså ett tydligt behov av att höja medvetenheten om allt individen faktiskt kan göra, säger Amie Berglund, privatekonomisk analytiker, i en kommentar till rapporten.

I rapporten från SEB beskrivs pensionssystemet som ett hus.

— Vi brukar prata om pensionspyramiden, men ett alternativ kan vara att prata om pensionen som ett hus. Hus finns i olika färger, former och storlekar, och behöver byggas, vårdas och anpassas – precis som vår pension. Att beskriva pensionen i sådana termer kan göra det enklare att förstå hur allting hänger ihop och på vilka sätt vi kan påverka vår pension.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten: Folk överskattar effekten av sparande

Posted on mars 9, 2023 by - Pension

Frågar man svenska folket vad som påverkar stoleken på pensionen mest, kommer privat pensionssparande överst på listan. Men enligt Pensionsmyndigheten har det privata sparandet för de flesta en relativt liten inverkan på den totala pensionen.

Undersökningen om vad svenska folket tror påverkar pensionen mest är utförd av Demoskop på uppdrag av Pensionsmyndigheten. 974 pensionssparare mellan 18 och 65 år i en slumpmässigt rekryterad webbpanel svarade på Pensionsmyndighetens frågor i oktober förra året. Närmare hälften av de tillfrågade, 46 procent, svarar att det privata sparandet påverkar pensionen mest.

— Många har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. Samtidigt är det få som vet att en av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

– För vissa är det viktigt med ett eget sparande till pension, exempelvis för företagare eller om du inte har tjänstepension från din arbetsgivare. Men för de flesta av oss påverkas pensionen mest av hela livets inkomster, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension, säger Agneta Claesson.

Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar får den som sparar 500 kronor per månad från 23 års ålder fram till 67 års ålder ett tillskott som pensionär motsvarande 10 procent av hela pensionen. Samtidigt kan ett års extra arbete efter 66 års ålder ge den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 600 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

Pensionsmyndigheten: Tre av tio planerar att jobba längre

Posted on februari 23, 2023 by - Pension

Tre av tio svenskar planerar att arbeta något eller några år extra för att få högre pension, enligt en undersökning som Demoskop har utfört för Pensionsmyndigheten.

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat 974 pensionssparare runtom i landet vad de gör eller planerar att göra för att förbättra sin ekonomi som pensionärer. Tre av tio, 29 procent, svarade att de planerar att arbeta något eller några år extra innan de går i pension. I undersökningen är det 26 procent som svarar att de planerar att arbeta samtidigt som de tar ut pension för att förbättra sin ekonomi som pensionärer. Intervjuerna genomfördes under oktober i en slumpmässigt rekryterad webbpanel bland personer mellan 18 år och 65 år.

— Att ta ut pensionen senare är ett av de viktigaste valen som vi kan göra för att höja vår egen pension. Många känner inte till hur stor betydelse det har för pensionens storlek att vänta med att ta ut den i några år, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Timbro vill att pensionen blir skattefri upp till 10 000 kr/månad

Posted on maj 27, 2022 by - Pension

Tankesmedjan Timbro presenterade på fredagen förslag på 17 olika reformer av det svenska pensionssystemet. Ett av förslagen är att pension ska vara helt skattefri upp till 10 000 kronor per månad. Förslagen presenterades dels i rapporten ”Håll respektavståndet”, dels i en debattartikel i Dagens Nyheter. 

Förslagen omfattar enligt Timbro totalt 60 miljarder i sänkt skatt och — på sikt — lika mycket i minskade bidrag.

Rapporten är författad av Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, som är kritisk både till regeringens förslag om garantitillägg och högeroppositionens förslag om höjd garantipension. Så här säger han i en kommentar:

— Valfläsket på pensionsområdet oroar. Pensionen håller på att förvandlas till ett bidrag snarare än något som man själv har tjänat in till. De borgerliga partierna har försummat idéutvecklingen på pensionsområdet. I stället har Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tagit initiativet. Min rapport kan förhoppningsvis inspirera de borgerliga partierna till att ta fram egna förslag.

Enligt en opinionsundersökning från Timbro, utförd av Demoskop, stöds förslaget av 81 procent av svenskarna.

I rapporten föreslår också halverad skatt på avsättningar till tjänstepensionen och ett inkomsttaket för pensionsavgiften.

Timbro beskriver sig som ”Nordens främsta marknadsliberala tankesmedja”. Verksamhet finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv som i sin tur finansieras av Svenskt Näringsliv.

Här hittar du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium rapporten från Timbro.

Och här hittar du debattartikeln i Dagens Nyheter.


Pensionsmyndigheten: Tre av tio vill jobba längre för högre pension

Posted on februari 11, 2022 by - Pension

Fler än tre av tio pensionssparare, 31 procent, planerar att arbeta något eller några år extra för att få högre pension. Det framgår av en Demoskopundersökning utförd på uppdrag av Pensionsmyndigheten.

Vad är bästa sättet att få en trygg pension? Att spara mer eller att jobba längre? Vad är realistiskt? Vad är önskvärt?

De frågorna har under senare tid engagerat Pensionsmyndigheten — som argumenterar för att man ska arbeta högre upp i åldrarna — och pensionsbranschen — som gärna framhåller hur mycket mer i pension ett regelbundet sparande faktiskt kan ge.

På fredagen presenterade Pensionsmyndigheten information ur en Demoskopundersökning, där man drar slutsatsen att mer än tre av tio svenskar planerar att arbeta längre för att få högre pension. I undersökningen har 1 001 pensionssparare i landet fått frågan vad de gör eller planerar att göra för att förbättra sin ekonomi som pensionärer. Tre av tio, 31 procent, svarade att de planerar att arbeta något eller några år extra innan de tar ut sin pension.

— Att ta ut pensionen senare är ett av de viktigaste val vi som individer kan göra för att höja vår egen pension. Många känner inte till hur stor betydelse det har för pensionens storlek att vänta med att ta ut pensionen i några år, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i en kommentar till undersökningen.

— I dag lever vi nästan tre år längre än när dagens pensionssystem infördes på 90-talet, men den genomsnittliga pensionsåldern har varit i stort sett konstant. Det innebär att den totala pensionssumman måste fördelas på fler år än tidigare, vilket ger en lägre pension per månad.

Ett års extra arbete efter 65 års ålder ger, enligt Pensionsmyndigheten, den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 400 och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. Den som väljer att ta ut sin pension vid 69 års ålder i stället för vid 65 kan få en ökning av pensionen med hela 32 procent.

Med början i mitten av februari skickas det orange kuvertet ut till landets pensionssparare med information om hur mycket som hittills har tjänats in till den allmänna pensionen, det vill säga inkomstpension och premiepension.

– Informationen i orange kuvertet visar vad du hittills har tjänat in till din allmänna pension. Genom att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida kan du få en bild av hela din kommande pension, inklusive tjänstepension, och tips om hur du påverka din pension, säger Agneta Claesson.

Kritiken mot Pensionsmyndigheten för utspelet om pensionssparande

Posted on februari 7, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten drar för snabba slutsatser av undersökningen om pensionsparandets betydelse. Istället borde man lyfta fram den betydelse som även ett privat sparande kan ha för ekonomin som pensionär. Det menar flera pensionsexperter efter Pensionsmyndighetens utspel på måndagen, där man pekade på att svenska folket har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. 

På måndagen presenterade Pensionsmyndigheten en undersökning om vilka faktorer svenska folket bedömer har störst betydelse för den framtida pensionen.

Av den Demoskopundersökning som Pensionsmyndigheten låtit genomföra framgår att privat sparande hamnar överst på listan över faktorer som pensionsspararna tror påverkar pensionen mest. Men i själva verket har privat sparande en relativt liten inverkan på den totala pensionen, skrev Pensionsmyndigheten i sin information om undersökningen. Istället ville Pensionsmyndigheten lyfta fram möjligheten att höja sin pension genom att arbeta högre upp i åldrarna.

— Många har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. Samtidigt är det få som vet att en av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre, sade pensionsspecialisten Agneta Claesson i pressinformationen från Pensionsmyndigheten.

Utspelet om att privat pensionssparande har liten betydelse för den framtida pensionen har väckt reaktioner i branschen.

SPP:s sparekonom Shoka Åhrman säger bland annat så här i en kommentar till informationen från Pensionsmyndigheten:

— Det som undersökningen visar är komplexitet och bristen på kunskap kring pensioner. De flesta vill idag ha ca 80 procent av sin lön den dagen de går i pension. En tumregel är att den allmänna pensionen och tjänstepension tillsammans blir cirka 60 procent av din lön, om du planerar att gå i pension vid 65 år och har jobbat heltid i hela ditt yrkesliv sedan 23 års ålder.

— Det vi ser är allt större ansvar förflyttas till individen idag och där är det privata pensionssparande en viktig del i det. Den delen är absolut i storleksordningen mindre än de två andra delarna men ändå mer än bara en guldkant i pensionärslivet. Den har en viktig roll för de som är egenföretagare, men också de som kommer ut i arbetslivet sent. Utlandsfödda är en annan grupp. Det privata sparande har för dessa grupper en avgörande roll för hur den slutliga pensionen blir. Vi får inte heller glömma att många gånger tillhör samma personer båda gruppen, säger Shoka Åhrman.

Shoka Åhrman påpekar att det privata sparandet ger en ökad flexibilitet — till exempel möjlighet att gå tidigare i pension — och också är en väg mot mer jämställda pensioner. Hon menar därför att det är olyckligt att förringa den effekt som privat sparande kan ha för den totala pensionen, och anser att det är viktigt att i kommunikationen förtydliga vikten av förståelse för pensionens samtliga delar för att individen ska kunna påverka sin pension.

Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring med inriktning på sjukvårdsförsäkring och pensioner, säger till Sak & Liv att Pensionsmyndigheten förmodligen har en övertro på hur intresserade människor är av att fundera på när de ska gå i pension.

— Slutsatsen från Pensionsmyndigheten är lite för snabbt dragen. Att svara att det viktigaste för pensionen är om man jobbar ett år längre är förmodligen ganska avlägset för de flesta tillfrågade. Ett pensionssparande är mer konkret, mer här och nu, så det är inte så märkligt att man svarar så i en undersökning.

— Sedan tror jag att Pensionsmyndigheten underskattar betydelsen av att spara och vilken effekt det ger med ränta på ränta. Om jag sparar 500 kronor i månaden i 40 år så ger det nästan 2 000 kronor efter skatt i månaden i 20 år, det vill säga i princip livet ut för de flesta. Och då är det räknat på en relativt blygsam årlig avkastning på 2 procent. Ett privat pensionssparande är således långt ifrån onödigt utan kan vara ett riktigt bra tillskott till pensionen för många.

Eva Erlandsson menar också att det faktum att många svarar att sparandet har stor betydelse för pensionen, understryker behovet av att återinföra ett statligt subventionerat privat pensionssparande.

— Svaren i undersökningen visar att folk faktiskt är medvetna om vikten av ett privat pensionssparande. Det förslag som vi har presenterat med ”matchning”, där staten skjuter till medel till privat pensionssparande som då blir bundet fram till en viss ålder, skulle kunna vara en bra lösning på behovet av att få fler att börja spara. I dag finns det en risk för att det framför allt bara är de med goda finansiella kunskaper som sparar till sin pension på något sätt, säger Eva Erlandsson.

”Svenska folket överskattar vikten av privat pensionssparande”

Posted on februari 7, 2022 by - Pension

Många svenskar lägger överdrivet stor vikt vid betydelsen av det privata pensionssparandet, skriver Pensionsmyndigheten. En undersökning från Demoskop visar att privat sparande hamnar överst på listan över faktorer som pensionsspararna tror påverkar pensionen mest. I själva verket har privat sparande en relativt liten inverkan på den totala pensionen, påpekar Pensionsmyndigheten.

Demoskop har på uppdrag av Pensionsmyndigheten frågat 1 001 pensionssparare runtom i landet vad de tror påverkar pensionen mest. En tredjedel, 33 procent, tror att privat sparande har störst påverkan. Endast en av tio pensionssparare, 11 procent, tror att tidpunkten för när de väljer att börja ta ut sin pension har störst påverkan.

— Många har en övertro på betydelsen av privat pensionssparande. Samtidigt är det få som vet att en av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

— För vissa är det extra viktigt med ett eget sparande till pension, exempelvis för företagare. Men för de flesta av oss påverkas pensionen mest av den samlade livsinkomsten, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension.

För den genomsnittlige pensionstagaren utgör privat sparande 5 procent av hela pensionen. Samtidigt kan ett års extra arbete efter 65 års ålder ge den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 400 och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. Den som väljer att gå i pension vid 69 år ålder i stället för vid 65 kan få en ökning av pensionen med hela 32 procent.

Pensionsmyndigheten varnar för robotrådgivarna

Posted on december 20, 2021 by - Pension

Robotrådgivarnas investeringsförslag är mer eller mindre standardiserade och inte särskilt anpassade efter en enskild persons behov och situation. Det finns också en risk för att ett sparande på lång sikt får för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling, visar en granskning från Pensionsmyndigheten. 

Allt fler aktörer erbjuder olika former av automatiserad digital rådgivning kring sparande i fonder och aktier, så kallad robotrådgivning. Enligt Pensionsmyndighetens undersökning använder, eller har använt, drygt en halv miljon personer robotrådgivning. Ytterligare närmare 800 000 personer kan tänka sig att använda en robotrådgivare. Hälften av dem som använder eller har använt en robotrådgivare har gjort det för att spara till pensionen.

Men Pensionsmyndigheten menar att det för de flesta enklare och billigare att själv placera i en global aktieindexfond med låg avgift, än att använda en robotrådgivare.

— Robotrådgivarna kan visserligen hjälpa sparare att begränsa sina val hur de ska placera sina pengar och sprida riskerna. Det kan vara till nytta när pensioneringen närmar sig då det är lämpligt att minska risken i sitt sparande, men i ett långsiktigt pensionssparande, är det för de flesta både enklare och billigare att själv placera sina pengar i en global aktieindexfond med en maximal avgift på 0,20 procent, säger Ann-Christin Meyerhöffer som är marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten konstaterar att det inte är gratis att använda robotrådgivare. Vanligtvis tas en kostnad för att använda robotrådgivaren och till det kommer avgifter för de fonder som sparpengarna placeras i. Även andra kostnader som till exempel courtage och växlingskostnader kan förekomma.

Pensionsmyndighetens undersökning visar att tre av fyra inte vet vad de betalar för roboten.

– Avgifterna har en stor betydelse för hur sparandet utvecklas över tid. Det är därför viktigt att kontrollera vilka avgifter som tas ut när man låter robotrådgivaren ge placeringsförslag och förvalta sitt sparkapital, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall.

Pensionsmyndigheten påpekar även att vid robotrådgivning saknas möjligheten att ha en dialog kring familjesituation, ekonomisk situation, annat befintligt sparande och vilken risk spararen är beredd att ta. Robotrådgivaren riskerar därmed att försätta användaren i ett sparande med en risknivå som inte är den optimala för spararen. När det gäller ett sparande på lång sikt kan en sparare lätt hamna i ett sparande med för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling.

Enkäten om robotrådgivning genomfördes 3–11 november på uppdrag av Pensionsmyndigheten, via Demoskop och inom ramen för Norstats webbpanel med ett riksrepresentativt urval av 18 år och äldre. Totalt gjordes 1 005 intervjuer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.


AMF: Låg kunskapsnivå om olika sparformer för tjänstepension

Posted on mars 18, 2021 by - Liv

Det råder stor okunskap om tjänstepensionen och de olika sparformerna traditionell försäkring och fondförsäkring. Det konstaterar AMF som har genomfört en undersökning om tjänstepension och svenska folkets kunskapsnivå. 

Undersökningen genomfördes under november—december via Demoskops webbenkät till 1 731 yrkesverksamma personer i åldersgruppen 25—68 år.

Enligt undersökningen är den upplevda kunskapsnivån låg både om tradförsäkring och fondförsäkring, även om kunskapen om fondförsäkring är något högre.

I undersökningen säger 32 procent av de tillfrågade att man inte vet vilken sparform som är dyrast. Nästan lika många, 31 procent, tror att fondförsäkring är dyrast. Ungefär var fjärde, 26 procent, tror att traditionell försäkring är dyrast medan 12 procent menar att det inte är någon skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring.

Undersökningen visar också att det råder låg kunskap om vilken sparform som bäst möjliggör investeringar i alternativa tillgångar som skog, infrastruktur och vindkraft.

– Tjänstepensionen är hushållens största ekonomiska tillgång efter bostaden. Låga avgifter är otroligt viktigt för ett långsiktigt sparande som tjänstepensionen eftersom höga avgifter gröper ur sparandet år efter år. Därför är det olyckligt att många tror att traditionell försäkring är dyrare än fondförsäkring, när förhållandet oftast är det omvända. Med stigande ålder ökar dock vetskapen om att fondförsäkringar tenderar att ha högre avgifter än traditionell försäkring, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, i en kommentar.

– Dessutom finns det vissa oklarheter kring vilka investeringsmöjligheter pensionsförvaltarna har inom de olika sparformerna. Att tjänstepensionen ofta placeras i aktier, räntebärande papper och fastigheter har nog de flesta koll på. Men många tror att en fondförsäkring innebär bättre möjligheter att investera långsiktigt i till exempel vindkraft, skog och infrastruktur. I själva verket är det inom traditionell försäkring som det går enklast att investera i illikvida tillgångar.

Undersökningen visar också att en majoritet – 65 procent – vill ha en tjänstepension som inte kräver egna placeringsval utan där pensionsförvaltaren sköter förvaltningen. Intresset för att göra egna val gällande för tjänstepensionen varierar inom alla åldersgrupper. Lägst är intresset inom offentlig sektor och störst bland privatanställda tjänstemän. Låg- och medelinkomsttagare är mer benägna att välja traditionell försäkring medan höginkomsttagare hellre vill ha fondförsäkring.

– Intresset för att göra egna placeringsval för pensionen har sjunkit på senare år. En automatisk anpassning av risknivån i sin tjänstepension efter ålder, vare sig den sker i traditionell försäkring eller i fondförsäkring, är nog den lösning som passar de flesta. Ju närmare pensionen man är desto större blir önskemålet om en traditionell försäkring med garanterade pensionsbelopp som ger stabilitet vid utbetalning, säger Dan Adolphson Björck.

Här kan du ta del av AMF:s rapport.