Under andra kvartalet ökade hushållens sammanlagda tillgångar med hela 808 miljarder kronor till rekordnivån 30 289 miljarder kronor. Det framgår av SEB:s sparbarometer som presenterades på onsdagen.
Nettoförmögenheten — det vill säga tillgångar minus skulder — ökade samtidigt med 764 miljarder kronor till 24 884 miljarder kronor.
— Hushållens förmögenhet når en ny toppnotering trots Trumps tullkavalkad. En sval bostadsmarknad gör dessutom att hushållens balansräkning till stor del drivs av svängningar på aktiemarknaden, vilket innebär att vi kan se en del tvära kast i kommande mätningar, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.
Samtliga tillgångsslag har ökat i värde under perioden, men aktietillgångarna var det som bidrog mest till ökningen. Även kontosparande har bidragit till tillgångsökningen, hushållens nysparande på konto nådde en ny rekordnivå. Samtidigt har nysparandet i fondandelar halverats jämfört med motsvarande period föregående år.
— Likt tidigare kriser, som exempelvis under pandemin och höginflationsåren, tenderar hushållen att minska sitt risktagande och växla upp sitt kontosparande. Under vårens turbulens och ekonomiska osäkerhet var det precis det som skedde. Hushållen byggde upp ett rekordstort nysparande på konto. Ett tydligt tecken på hushållens anpassningsförmåga men också en förklaring till varför varken konsumtion eller tillväxt tagit fart, säger Américo Fernández.
Skulderna ökade med 44 miljarder kronor till 5 404 miljarder kronor, främst drivet av bostads- och studielån. Jämfört med ett år tidigare växte bostadslånen i en mer dämpad takt, även om tillväxttakten nu har ökat sex kvartal på raken. Hushållens studielån fortsätter att växa i en historisk hög takt, samtidigt som konsumtionslånen krymper något, vilket av SEB beskrivs som ovanligt.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.













