Den tidigare Folksamanställda fick två år och åtta månaders fängelse
• Två år och åtta månaders fängelse. Helsingborgs tingsrätt dömer den tidigare skadehandläggaren vid Folksam för trolöshet mot huvudman för 77 försäkringsbedrägerier. Hon döms även för bidragsfusk genom att ha anmält att hon varit arbetslös trots att hon arbetat heltid.
En tidigare anställd skadereglerare vid Folksam i Helsingborg har dömt för 77 fall av försäkringsbedrägerier. Hon döms också för bidragsbrott mot Finans- och Försäkringsbranschens a-kassa eftersom hon anmält att hon varit arbetslös trots att hon samtidigt fått en heltidslön från en anställning. Påföljden enligt domen är två år och åtta månaders fängelse.
Huvudförhandlingarna i rättegången ägde rum i december och nu i dag meddelade Helsingborgs tingsrätt dom i målet.
Åtalet avsåg grov trolöshet mot huvudman, genom att hon arrangerat 77 försäkringsbedrägerier på sammanlagt 2,8 miljoner kronor. Bedrägerierna skedde genom falska skadeanmälningar under perioden november 2020 till mars 2021, det vill säga ett drygt halvår under pandemin då hon framförallt arbetade hemifrån. Folksam upptäckte och polisanmälde bedrägerierna i mars 2021 och i samband med detta avslutades även hennes anställning.
Folksam reagerade enligt polisutredningen bland annat på att hon hade ovanligt många skadeärenden med skadebelopp som översteg 30 000 kronor, och valde då att genomföra en fördjupad undersökning. 33-åringen hade över 40 ärenden där skadebeloppet översteg 30 000 kronor vilket kan jämföras med ett fåtal sådana ärenden för andra handläggare med motsvarande arbetsuppgifter. Folksam uppmärksammade också att hennes ärenden med höga ersättningsnivåer var koncentrerade till södra Sverige trots att de ärenden hon hanterade kom från hela landet.
Tillvägagångssättet har varit att anlita utomstående personer för att inkomma med falska skadeanmälningar. Skaderegleraren har betalat ut pengar och de utomstående har fått behålla en viss andel av skadeersättningen medan resten har betalats till skaderegleraren. Att det har rört sig om falska skadeanmälningar framgår bland annat av att det inte har funnits några inkommande telefonsamtal om de anmälda skadorna som motsvarar skadereglerarens noteringar i skadeärendena.
Av utredningsmaterialet framgick också att någon — sannolikt en extern medhjälpare till handläggaren — år 2021 lade upp en story på Snapchat med lydelsen: ”Någon med Folksam hemförsäkring som vill tjäna 8-12 tusen kronor riskfritt? Skriv i chatten vid intresse. (en vän jobbar inom folksam)”.
Till huvudförhandlingen kallade åklagaren bland annat vittnen från Folksam för att intyga att de 77 upprättade skadeanmälningarna är falska. Även ett antal personer som tidigare dömts för att ha genomfört bedrägerierna i maskopi med 33-åringen kallades att vittna.
Tingsrätten går nu i sin dom helt på åklagarens linje. Så här heter det bland annat i domen när det gäller de märkliga omständigheterna kring skadeanmälningarna:
— Enligt tingsrättens bedömning finns det inte någon annan rimlig förklaring än att NN uppsåtligen upprättat falska skadeanmälningarna hos Folksam eftersom dessa upprättats av henne utan att försäkringstagarna eller någon annan ringt in och anmält skadorna. Brottet har förutsatt att någon av Folksams handläggare varit införstådd med upplägget. Det har inte framkommit att någon annan handläggare än NN varit involverad i aktuella skaderegleringar. Utredningen är entydig. NN har därmed uppsåtligen missbrukat sin förtroendeställning hos Folksam när beslut om utbetalning för falska skadeanmälning skett genom direktreglering om totalt 2,8 mkr. NN agerande har medfört motsvarande skada för Folksam.
En enig tingsrätt konstaterar att brottet trolöshet mot huvudman ska bedömas som grovt eftersom det avsett ett betydande värde och har skett systematiskt genom ett utstuderat tillvägagångssätt. Rätten ser heller inga förmildrande omständigheter i målet.
En annan åtalspunkt som den tidigare Folksamhandläggaren åtalats för är att hon vid nio tillfällen har anmält till Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa att hon varit arbetslös under tid då hon i själva verket varit heltidsanställd. På så vis har hon fått bidrag som inte hade rätt till. Tingsrätten bedömer att åtalet är styrkt mot henne även för denna åtalspunkt.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av dokumentationen.
