Beskattning av kryptovalutor – vad du behöver veta

Kryptovalutor är något som under det senaste decenniet har börjat locka allt fler investerare. Men vad gäller egentligen rent skattemässigt? För dig som vill handla med bitcoin, ethereum eller någon annan digital valuta är det oundvikligt att behöva hantera beskattningen. I den här artikeln presenteras ett antal viktiga saker att tänka på. Läs mer om skatt på kryptovalutor hos kryptobull.se om du vill ha mer tips på hur du ska göra för att följa reglerna.
Avyttring – ett grundläggande koncept
Begreppet ”avyttring” är grundläggande när det gäller beskattning av kryptovalutor. Skatteverket ser det som en försäljning när en kryptotillgång byter ägare, oavsett hur transaktionen faktiskt går till. Det tydligaste exemplet är en försäljning, där kryptovalutan växlas till så kallad fiatvaluta, som svenska kronor eller euro. Men avyttringar kan även ske på andra sätt.
Även ett byte mellan två kryptovalutor, exempelvis bitcoin och ether, klassas som en avyttring. Här är det marknadsvärdet på den mottagna valutan som styr beskattningen, oavsett om någon fiatvaluta är inblandad. Att använda kryptovaluta som betalning för en tjänst eller en vara leder också till en avyttring. Värdet på det man erhåller – om det så är en kopp kaffe eller en avancerad konsulttjänst – ska rapporteras som en del av skatteunderlaget.
Så räknar du ut vinst och förlust
Att beräkna vinst och förlust vid kryptohandel kräver att du är noggrann. Utgångspunkten är skillnaden mellan det du betalat och det du fått tillbaka vid en avyttring. Det finns dock detaljer som gör det hela lite mer komplicerat.
Ett viktigt begrepp att förstå är “genomsnittligt omkostnadsbelopp”. I princip är omkostnadsbeloppet det genomsnittliga priset du betalat för dina kryptovalutor, oavsett hur många köp du gjort. För varje försäljning multiplicerar du detta belopp med antalet avyttrade enheter. Den erhållna summan dras sedan från försäljningspriset för att få fram vinsten eller förlusten.
Ta ett exempel: om du köpt 0,5 bitcoin för totalt 200 000 kronor så är omkostnadsbeloppet 400 000 kronor per bitcoin. Om du sedan säljer 0,1 bitcoin för 50 000 kronor, är vinsten 10 000 kronor – försäljningspriset minus det beräknade omkostnadsbeloppet. Det här är en princip som gäller för varenda transaktion du gör.
Så deklarerar du kryptohandel
Deklaration av kryptohandel sker huvudsakligen på bilaga K4, under avsnitt D. Här redovisas vinster och förluster från all avyttring, oavsett om det handlar om försäljning, byte eller betalning med kryptovaluta. För att komma igång behöver du samla all relevant information: datum för transaktionerna, mängden krypto, priset i svenska kronor samt eventuella avgifter.
Börja med att summera samtliga transaktioner för varje typ av kryptovaluta. Vinster och förluster måste nämligen redovisas separat för varje typ, eftersom de inte kan kvittas mot varandra. Fyll sedan i försäljningspris, genomsnittligt omkostnadsbelopp och den beräknade vinsten eller förlusten för varje enskild avyttring.
Ränteintäkter och staking
Ränteintäkter från kryptovalutor uppstår ofta genom så kallad staking eller utlåning. Dessa intäkter ses som kapitalinkomster och ska således redovisas under punkt 7.2 i deklarationens huvudblankett. Här ska du ange det sammanlagda marknadsvärdet av alla räntebetalningar du fått under året, oavsett vilken valuta det handlar om.
Vid staking, som innebär att en kryptovaluta låses för att stödja blockkedjan, får du vanligtvis en belöning i form av just kryptovaluta. Det räknas som ränteinkomst och det du har fått ska värderas till det marknadspris som rådde när det blev tillgängligt. Samma sak gäller om du lånar ut krypto – via en decentraliserad plattform eller en centraliserad aktör – skatten för alla räntebetalningar ska räknas ut för den tidpunkt då den erhållits.
Hobby- eller näringsverksamhet?
Gränsen mellan hobby och näringsverksamhet har stora skattemässiga konsekvenser. Om din handel med kryptovalutor sker sporadiskt och utan något direkt vinstsyfte, klassas den oftast som en hobby. I så fall ska dina inkomster redovisas på bilaga T2 och dina intäkter ska deklareras efter avdrag för dina utgifter.
Om det däremot finns ett tydligt vinstsyfte, som vid systematisk eller mer omfattande handel, kan det istället bedömas som näringsverksamhet. Då är regelverket strängare. Du är då skyldig att bokföra alla transaktioner och skatta enligt reglerna för näringsverksamhet. Inkomsterna deklareras på en NE-bilaga och det kan bli aktuellt med bolagsskatt.
En person som handlar regelbundet och i stora volymer kan hamna under granskning, även om denne själv anser att handeln bara är en hobbyverksamhet. Det handlar inte bara om hur mycket man handlar för utan också om kontinuitet och struktur. Att veta var gränsen går är viktigt för att undvika otrevliga överraskningar.