”Ska skadereglering för kriminella ses som ett lagbrott?”

Förslaget om ett nytt samröresbrott kan påverka försäkringsföretagens verksamhet och arbetet mot bedrägerier. Detta bland annat eftersom det är oklart om skadereglering för kriminella personer ska bli straffbar med den föreslagna nya lagstiftningen, skriver Svensk Försäkring i ett kritiskt remissvar på betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar. 

I utredningen föreslås att det ska bli straffbart både att delta i och ha samröre med kriminella grupper. Det nya samröresbrottet ska bland annat enligt förslaget omfatta personer som ger juridisk, ekonomisk eller teknisk rådgivning, ifall syftet är att informationen ska användas i kriminell verksamhet.

Svensk Försäkring håller med om att det behövs bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet, men menar att förslaget är otydligt och behöver förklaras bättre.

– Ur försäkringsbranschens perspektiv har det nya samröresbrottet betydande gränsdragningsproblem som utredaren över huvud taget inte har berört, säger Svensk Försäkrings jurist Ronja Wildenstam i en kommentar.

Försäkringsbolag har många kontakter med kunder, både när nya försäkringar tecknas och vid skadereglering, och Svensk Försäkring menar att den typen av kontakter kan riskera att räknas som brott, med den lagstiftning som föreslås i betänkandet.

Svensk Försäkring pekar också på att det är svårt att veta vad som kommer att vara brottsligt i praktiken. Kan exempelvis en korrekt skadereglering bli straffbar i efterhand, om det visar sig att kunden har kopplingar till kriminella? Svensk Försäkring ställer också frågan om sådana kunder helt ska förlora rätten till ersättning – och därmed också till ett försäkringsskydd.

– Det är inte rimligt att avtals- och lagenlig skadereglering ska kunna bedömas som ett samröresbrott, oavsett om det senare visar sig att den försäkrade har kopplingar till kriminella sammanslutningar, säger Ronja Wildenstam.

Svensk Försäkring menar att ytterligare vägledning måste ges innan lagförslaget införs som lag. Utan ett sådant förtydligande finns en risk att försäkringsföretag och anställda, i stället för att kontrollera kunder, av rädsla för att göra något olagligt avstår från nödvändiga kontroller. En sådan utveckling skulle vara ytterst olycklig, menar organisationen.