Svedea: Det är ofta dyrare att reparera än att köpa nytt
• ”Hållbarhet handlar inte om att alltid ha enkla svar. Det handlar om att våga se konflikterna och fatta bättre beslut trots att verkligheten är komplex. Där tror jag att försäkringsbranschen har en viktig roll”, säger Caroline Luther.
I sin hållbarhetsskrift för 2025 belyser Svedea de målkonflikter kring hållbarhet som kopplas till skadehanteringen. Bland annat är det ofta dyrare och krångligare att reparera än att köpa nytt.
Svedea har nyligen publicerat sin hållbarhetsskrift för 2025 som bland annat innehåller beskrivningar av flera av de målkonflikter som uppstår när kundbehov, klimatpåverkan och affärsmässiga villkor ska vägas mot varandra.
En av de tydligaste målkonflikterna handlar om reparation.
I många skadesituationer är det fortfarande mer rationellt att byta ut än att laga – trots att både kund, verkstad och försäkringsbolag vill minska resursanvändningen.
– Vi ser det här i praktiken varje dag. Viljan att reparera finns ofta, men systemen runt omkring är inte alltid byggda för det. Reservdelar saknas, kompetensen finns inte alltid tillgänglig och ibland blir reparationen helt enkelt dyrare än att ersätta med nytt, säger Svedeas operativa gruppchef teknik Henrik Östlin i en kommentar.
Dock håller förutsättningarna på att förändras. Nya EU-krav om bland annat möjligheten att reparera, produktpass och utökat producentansvar väntas öka pressen på företag att förlänga livslängden på produkter och använda resurserna mer effektivt.
Svedea menar att detta på sikt kommer att förändra spelplanen för flera branscher – inklusive den egna.
– Vi är på väg in i en verklighet där förmågan att reparera blir allt viktigare, inte bara för klimatet utan också affärsmässigt. Men då behöver reparationerna kunna utföras inom skälig tid, ha motsvarande kvalitet och till en rimlig kostnad. Annars kommer omställningen gå för långsamt, säger Svedeas hållbarhetschef Caroline Luther i sin kommentar.
Samtidigt finns en annan utmaning som Svedea ser växa fram: kompetensbristen. I och med att samhället under många år har rört sig mot snabbare utbyte snarare än mot mer av reparationer, har hela verkstadsbranschen påverkats. Det har också bidragit till att färre unga söker sig till yrken där hantverket står i centrum.
I hållbarhetsskriften lyfter Svedea flera exempel på målkonflikter kopplade till skadehantering:
- Oattraktivt. Begagnade reservdelar är ofta mer hållbara men kan uppfattas som mindre attraktiva av kunden.
- Dyrt. Reparation kan minska klimatpåverkan – men ibland vara dyrare eller ta längre tid.
- Slår ut mindre aktörer. Höga hållbarhetskrav på leverantörer är viktiga – men sådana krav får inte slå ut mindre aktörer som arbetar seriöst men har mindre resurser.
- Långsamt. Snabb återgång efter en skada kan vara avgörande för småföretagare, vilket i vissa fall innebär att åtgärder med kortare ledtid behöver prioriteras framför den mest klimatoptimala lösningen.
Under 2025 har Svedea bland annat fortsatt att teckna avtal med bilverkstäder med tydliga hållbarhetskriterier. Bolaget har också ökat arbetet med begagnade reservdelar – plastreparationer och plåtreparationer vid bilskador – och inlett flera samarbeten för att öka andelen delreparationer, återanvändning och cirkulära lösningar vid skador.
– Det mest hållbara är förstås att skadan aldrig uppstår. Men när den gör det behöver vi bli bättre på att ta vara på det som faktiskt går att laga. Där finns både klimatnytta, kundnytta och affärsnytta, säger Caroline Luther.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hållbarhetsskriften.
