Det finns skäl att ifrågasätta agerandet från de inblandade parterna Söderberg & Partners, If och Trygg-Hansa, menar Konkurrensverket i sin utredning om misstankar om riggade försäkringsupphandlingar. Däremot finns inga bevis för att kontakterna mellan parterna syftade till att påverka konkurrenterna, och om den information som lämnats fick någon betydelse för upphandlingen. En fortsatt utredning skulle troligen inte tillföra ytterligare bevisning och därför saknas skäl att fortsätta att utreda ärendet, skriver Konkurrensverket i sitt beslut om att avsluta utredningen om misstankar om riggade försäkringsupphandlingar.
Den 26 februari fattade Konkurrensverket beslut om att lägga ned sin utredning om riggade försäkringsupphandlingar utan några vidare åtgärder.
Utredningen hade då pågått i drygt fyra år. Totalt omfattar ärendet över 11 000 registrerade handlingar.
Det pressmeddelande som gick ut gav en mycket kortfattad beskrivning av ärendet och bakgrunden till nedläggningen av utredningen.
Sak & Liv har nu begärt fram Konkurrensverkets formella beslut att lägga ned utredningen. Av beslutet framgår ett antal intressanta detaljer som inte tidigare har blivit kända.
Fas 1: Gryningsräder och förhör
Av beskrivningen av utredningens gång framgår att ärendet har gått igenom två olika faser.
I den första fasen genomfördes under våren och sommaren 2017 ett antal så kallade gryningsräder hos företag i försäkringsbranschen. Gryningsräderna blev mycket uppmärksammade och ledde också till omfattande rättsprocesser — som förde ända upp i Högsta domstolen.
KKV:s misstankar handlade då om att företagen avtalat, eller samordnat sig, om olika försäkringsupphandlingar där bolag inom Söderberg & Partners fungerat som försäkringsförmedlare. Utredningen omfattade till en början flera olika offentliga och privata upphandlingar. Gryningsräderna följdes upp med förhör och kompletteringar med begäran om ytterligare information från bolagen.
Fas 2: Fokus på If och Trygg-Hansa
Under 2019 och 2020 beslutade Konkurrensverket att avsluta utredningen mot flera av bolagen. De bolag som fick besked om att de avförts från utredningen var Svedea, AIG, Folksam, Länsförsäkringar och Protector.
Istället fokuserade KKV på ett enda ärende, nämligen en upphandling hösten 2016 av försäkringslösningar för kommunala energibolag. Mer specifikt handlade det om lösningar för tre kommunala energiföretag där Trygg-Hansa och If var de enda bolag som hade lämnat in anbud. De tre energibolag var Kraftringen AB, ENA Energi AB och Hässleholm Miljö AB. Bland dessa bolag var Kraftringen redan befintlig kund hos If och ENA var en tidigare kund till If. Hässleholm Miljö AB var befintlig kund hos Trygg-Hansa.
Konkurrensverkets misstanke under denna fas bestod i att Söderberg & Partners, If och Trygg-Hansa under upphandlingen skulle ha avtalat — eller samordnat sig — om att dela upp tre kontrakt mellan de två försäkringsbolagen i syfte att undvika ytterligare priskonkurrens och för att säkerställa att If och Trygg-Hansa tilldelades kontrakt med de kunder man redan hade en relation till.
KKV:s misstankar om motivet i fas 2
Konkurrensverket misstänkte alltså att det fanns skäl att tro att Söderberg & Partners förmedlat förslag om fördelning av kontrakten för de tre energibolagen mellan If och Trygg-Hansa.
Vad var då Konkurrensverkets förklaring till det misstänkta agerandet?
Här menade KKV att Söderberg & Partners hade intresse av att det skulle vara en så jämn fördelning som möjligt av kontrakt mellan anbudsgivare, för att säkerställa att anbudsgivarna skulle vilja delta även i kommande upphandlingar.
— Att S&P kan attrahera många anbudsgivare är ett argument för att upphandlande myndigheter och andra uppdragsgivare ska anlita S&P, heter det i KKV:s beskrivning av utredningen.
Kontakterna mellan förmedlaren och bolagen
Energiupphandlingen var en förhandlad upphandling, vilket innebär att det kan ske en förhandling mellan förmedlaren och bolagen om villkor och pris. Det är inget konstigt med detta, det är helt enkelt en del av den förhandlade upphandlingen.
Det är dock inte tillåtet att avslöja pris eller villkor för konkurrenterna. Konkurrensverkets utredare misstänkte dock att det var just detta som hade skett vid energiupphandlingen.
Enligt KKV:s utredning förstod Trygg-Hansa och If av kontakterna med Söderberg & Partners att de mötte konkurrens endast från varandra, när det gällde de tre energibolag som KKV-utredningen fokuserade på. De fick även information om konkurrentens ungefärliga premier. Den mejlkonversation som KKV tagit del av kunde — enligt KKV — tolkas som att Trygg-Hansa respektive If informerades om vilka kontrakt som konkurrenten var särskilt intresserade av.
Visa uppgifter till Konkurrensverket talade också för att Söderberg & Partners antytt för Trygg-Hansa att man ”fick välja” mellan kontrakten ENA och Hässleholm, och att Trygg-Hansa då valde att sänka anbudspremien på kontraktet för Hässleholm men inte för ENA. Dessa uppgifter har dock tillbakavisats från Trygg-Hansa.
Konkurrensverket skriver att inget tyder på att Trygg-Hansa och If haft direktkontakt, och att i den mån man haft tillgång till information om konkurrentens anbud och strategier så kan det antas att informationen har kommit från förmedlaren. Söderberg & Partners har å andra sidan tillbakavisat att det skulle ha skett något sådant.
KKV menar — trots detta — i sammanfattningsvis i sin utredning att det finns stöd för att hävda att de konkurrerande anbudsgivarna tagit emot information från Söderberg & Partners om varandras anbud under den pågående förhandlingen och att handlingar i ärendet kan tolkas som att förmedlaren kan ha försökt påverka anbudsgivarna att agera så att båda skulle få den tilldelning av kontrakt som de önskade.
Däremot finns det inget stöd för att dessa kontakter hade någon betydelse för hur bolagen agerade och vad som blev det slutliga resultatet av upphandlingen.
Konkurrensverkets slutliga ställningstagande
Trots att KKV i sin utredning alltså menar att det finns skäl att ifrågasätta parternas agerande, landar beslutet i att bevisningen inte är tillräckligt stark för att gå vidare med.
Så här formuleras det i KKV:s beslut:
— Det finns inte tillräcklig bevisning i utredningen för att visa att det har varit fråga om sådana indirekta kontakter mellan anbudsgivarna som, i det aktuella sammanhanget, varit ägnade att påverka konkurrentens beteende. Det är också oklart i vilken mån anbudsgivarnas beteende faktiskt har påverkats av informationen som S&P förmedlat under upphandlingen. Utredningen ger således inte tydligt stöd för att de kontakter som förevarit mellan S&P och försäkringsbolagen om konkurrenssituationen i Energiupphandlingen har inneburit att det uppkommit ett avtal eller samordnat förfarande mellan de tre aktuella företagen.
Konkurrensverket konstaterar också att en fortsatt utredning inte bedöms kunna tillföra ytterligare bevisning för att det har skett någon överträdelse av regelverket.
— Eftersom inga misstankar kvarstår mot någon annan aktör, saknas det skäl för att fortsätta utreda ärendet, skriver Konkurrensverket i sitt beslut.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela beslutet.