Etikett: Proposition

Proposition gör trafikförsäkring obligatorisk för elsparkcyklar

Posted on september 6, 2023 by - Sak

Enligt en ny proposition blir det obligatorisk trafikförsäkring för de flesta elsparkcyklar.

Den 5 september lade regeringen fram en proposition med förslag till nya trafik­försäkringsregler, med utgångspunkt från ett EU-direktiv. Förslagen är tänkta att öka skyddet för dem som skadas i trafiken bland annat genom att fler får rätt till ersättning ur försäkrings­systemet.

Förslagen innebär bland annat att de flesta elsparkcyklar blir trafikförsäkringspliktiga.

— Nu inför vi en trafikförsäkringsplikt för elsparkcyklar. Antalet skador med elsparkcyklar har ökat under de senaste åren och regeringen ser därför behovet att skärpa reglerna och främja en säkrare användning. Dessutom ska personer som färdas i trafiken inte riskera att stå utan ersättning, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i en kommentar.

Dessutom garanteras personer som har skadats i trafiken ersättning även om trafikförsäkringsgivaren skulle gå i konkurs.

Det var i november 2021 som EU beslutade om ett direktiv med nya regler om den obligatoriska trafikförsäkringen inom EU. Direktivet syftar till att öka skyddet för de som skadas i trafiken, bland annat genom att fler får rätt till ersättning ur försäkringssystemet.

Det här är det huvudsakliga innehållet i det nya föreslagna regelverket:

  • Försäkra din elsparkcykel! Trafikskadelagens tillämpningsområde utvidgas så att även flertalet elspark­cyklar och vissa andra eldrivna cyklar utan pedaler omfattas av kravet på trafikförsäkring. Enligt lagförslaget ska trafikförsäkringsplikten gälla eldrivna fordon utan tramp eller vev — om det är konstruerat för en hastighet som överstiger 20 km/h, alternativt om det är konstruerat för en hastighet som överstiger 14 km/h och dessutom väger över 25 kg.
  • Skydd mot konkurs för försäkringsgivare. Ett så kallat insolvensgarantisystem införs. Personer som färdas i trafiken ska ha en heltäckande försäkring och inte riskera att stå utan ersättning. Insolvensgarantisystemet säkerställer att en person som skadats får ersättning även om hans eller hennes trafikförsäkringsgivare går i konkurs.
  • Höjda ersättningsbelopp. Det högsta ersättningsbeloppet som kan betalas från en motortävlings­försäkring höjs.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 december, förutom bestämmelserna om det nya insolvensgarantisystemet som i stället föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Riksdagen sade nej till stramare regler för sjukvårdsförsäkring

Posted on januari 27, 2023 by - Sak

Under veckan har riksdagen avslagit den förra regeringens proposition ”Ökad kontroll i hälso- och sjukvården” om bland annat innehöll krav på regionerna om att begränsa samarbeten med vårdföretag som även samarbetar med privata försäkringsbolag. 

Propositionen överlämnades den 16 juni förra året och innehöll förslag om att regionens avtal med privata vårdgivare ska innehålla information om hur det säkerställs att vårdgivarens övriga uppdrag inte påverkar de uppdrag som regionen har överlämnat till den privata vårdgivaren.

Riksdagens avslag på propositionen var inte oväntat med tanke på att socialutskottet i sitt betänkande i december beslutade att avstyrka propositionen.

Utskottsmajoriteten sade i sitt betänkande bland annat att det inte har visats att förslaget skulle utveckla och förbättra funktionssättet hos de privata sjukförsäkringarna och att den tidigare regeringen inte har kunnat styrka att det finns problem med medicinska prioriteringar, eller att privata sjukvårdsförsäkringar leder till att patienter med mindre behov går före patienter med större behov. Utskottet påpekade också att lagrådet ansåg i sitt remissyttrande att det var svårt att bedöma förslagets syften och därmed svårt att säga vad som uppnås genom förslaget.

— Beslutet var väntat efter det att M, KD, SD, L och C i höstas lämnade in motioner som föreslog att regeringens proposition om sjukvårdsförsäkringen avslås. Även lagrådet var kritiskt och ansåg bland annat att det var ”svårt att bedöma vilka syften förslaget egentligen har, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Ny proposition med några smärre ändringar i försäkringslagarna

Posted on januari 18, 2023 by - Allmänt

I går den 17 januari lade regeringen fram en proposition till riksdagen med några smärre förändringar av bland annat försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag.

Propositionen ”Några frågor om försäkring och tjänstepension” innehåller bland annat följande lagförslag:

• Ändrad regel om tillsyn av utländska försäkringsgrupper. Det föreslås en ändring av försäkringsrörelselagens bestämmelser om grupptillsyn av försäkringsbolag med moderbolag utanför EES-området. Ändringen innebär att om tillsynen av försäkringsgruppen, enligt EU-kommissionen, inte är likvärdig med tillsynen enligt Solvens II, så ska FI tillämpa de bestämmelser i FRL som gäller när tillsynen i ett tredjeland inte är likvärdig.

• Länsstyrelsen slipper informera FI om personalstiftelser. En annan förändring gäller lagen om tryggande av pensionsutfästelse och innebär att länsstyrelsen inte längre behöv er underrätta FI om anmälningar om tillsyn som görs av en personalstiftelse. Underrättelseskyldigheten ska därmed i fortsättningen endast gälla pensionsstiftelser. Det förtydligas också att begränsningar av investeringar i tillgångar som utgivits av en arbetsgivare enbart ska gälla pensionsstiftelser som tryggar en enda arbetsgivares utfästelse om pension.

• Regeringen får ändra tjänstepensionsföreskrifter om kriget kommer. I propositionen föreslås också att regeringen i händelse av krig eller krigsfara ska få meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i lagen om tjänstepensionsföretag. Redan i dag finns motsvarande regel i försäkringsrörelselagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Regeringsbeslut i dag om nya placeringsregler för AP7

Posted on juli 21, 2022 by - Pension

Regeringen meddelade på torsdagsförmiddagen att man fattat beslut beslutar om en proposition med förslag om ändringar i regleringen för Sjunde AP-fondens fondförvaltning. Förslagen innebär bland annat att fonden får större möjligheter att placera i illikvida tillgångar och att ett hållbarhetsmål införs.

Förslagen i propositionen bygger på en överenskommelse i Pensionsgruppen från december 2017.

I propositionen föreslås nu att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning ska vara att tillhandahålla ett pensions­sparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Detta innebär att målet är att pensions­kapitalet ska ge en avkastning som är högre än förändringen av inkomstindex. Allt eftersom spararen blir äldre ska också avkastningsmålet ha en minskad betydelse, till förmån för allt mer stabila och förutsägbara utbetalningar.

För att skapa bättre förutsättningar för högre avkastning förelås Sjunde AP-fondens placerings­regler justeras för att ge större möjligheter att investera i illikvida tillgångar, exempelvis fastigheter.

— Sjunde AP-fonden spelar en viktig roll i premiepensionssystemet. Fondens höga avkastning har höjt pensionen för svenska pensionärer. Nu kommer regeringen med förslag för att Sjunde AP-fonden ska ges bättre förutsättningar att stärka pensionerna, säger finansmarknadsminister Max Elger i en kommentar.

Sjunde AP-fonden får också ett hållbarhetsmål som innebär att förvaltningen ska ske på ”ett föredömligt sätt”. Ett sådant hållbarhetsmål gäller redan sedan tidigare för Första–Fjärde AP-fonderna och har nyligen införts även för Sjätte AP-fonden.

— Sjunde AP-fondens nya hållbarhetsmål bidrar till klimatomställningen. Första – Fjärde AP-fonderna, som redan i dag har motsvarande hållbarhetsmål, har varit föregångare i att kombinera hög avkastning med ansvarsfulla investeringar, säger Max Elger.

I propositionen behandlas även frågor om FI: till­syn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för upp­gifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


”Förslaget om vårdförsäkringar riskerar att leda till mindre vård”

Posted on juni 20, 2022 by - Sak

Svensk Försäkring menar att förslagen i regeringens propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården riskerar att leda till mindre vård.

I förra veckan överlämnade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården till riksdagen. Propositionen innehåller bland annat ett av de förslag som lämnades av Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar i ett betänkande hösten 2021, nämligen att regioner som tecknar avtal med privata vårdgivare ska klargöra att vårdtagare med privata sjukförsäkringar inte ska prioriteras i vården.

Ytterligare en utredning är på gång med syftet att begränsa sjukvårdsförsäkringarna; Förbud mot privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade vården. Utredningens uppdrag är att ta fram ett förslag som förhindrar privata vårdgivare att samtidigt sälja vårdtjänster både till regioner och till försäkringsbolag. Utredningen ska lämna sitt förslag den 15 juli. 

— Vi ser ett mönster i att regeringen under valår tillsätter utredningar och lämnar förslag som syftar till att begränsa sjukvårdsförsäkringar. Vanligen är bakgrunden till förslagen närmast anekdotiska och i debatten hänvisas till källor som media i stället för till regeringens egna utredningar, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Förslaget i propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården innebär att regioner som ingår avtal med en privat vårdgivare som utöver regionen har ytterligare uppdragsgivare, ska säkerställa i avtal att vårdgivarens övriga uppdrag inte negativt påverkar utförandet av de uppgifter som har lämnats över från regionen. Lagförslaget är tänkt träda i kraft i januari 2024.  

— Det är fullt tillåtet för vårdgivare att använda olika väntetider så länge som den som har det största behovet ges företräde till vården. Ingen av de utredningar och analyser som regeringen har tagit initiativ till har kunnat visa att patienter med sjukvårdsförsäkring får förtur, tränger undan patienter från den offentligfinansierade vården eller att avsteg från behovsprincipen har gjorts. Det är inte sjukvårdsförsäkringen som är orsaken till de långa köerna inom den offentligfinansierade vården, säger Eva Erlandsson.

Motionstiden för propositionen går ut den 3 oktober i år.  

Regeringen har lagt propositionen som ska bromsa vårdförsäkringar

Posted on juni 17, 2022 by - Sak

Regeringen har nu lagt fram propositionen ”Ökad kontroll i hälso- och sjukvården” som enligt regeringen är tänkt att bidra till att den som tecknat privata sjukvårdsförsäkringar inte går före kön hos vårdföretag som även har tecknat avtal med regionerna om offentligt finansierad vård.

Enligt propositionen ska det — när regioner ingår avtal med privata vårdgivare som utöver regionen har ytterligare uppdragsgivare — framgå av avtalet hur man säkrar att vårdgivarens övriga uppdrag inte negativt påverkar hur man utför de uppgifter som utförs för regionen samt hur detta följs upp.

Den som inte har fullgjort denna skyldighet kan enligt lagförslaget får ett föreläggande från IVO förenat med vite.

— Den som har störst behov ska få vård först, men i dag låter vissa vårdbolag patienter med privat sjukvårdsförsäkring gå före andra patienter med större behov av vård. Så ska det inte få vara. Nu stärker vi den demokratiska kontrollen och tar ett första steg för att komma till rätta med detta problem, sade socialminister Lena Hallengren i en kommentar när regeringen fattade beslut om propositionen tidigare i juni.

Bestämmelserna om möjligheten för IVO att besluta om föreläggande föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Övriga förslag träder i kraft den 1 januari 2024.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Proposition i dag om att bromsa privata sjukvårdsförsäkringar

Posted on juni 9, 2022 by - Sak

Regeringen beslutade på torsdagen att lägga fram propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården. I propositionen föreslås begränsningar för privata sjukförsäkringar på så vis att det i avtal mellan region och privat vårdgivare ska framgå hur det säkerställs att ingen förtur i vården ges för privata sjukvårdsförsäkringar för vårdgivare som även har vårdavtal med regionerna.

— Den som har störst behov ska få vård först, men i dag låter vissa vårdbolag patienter med privat sjukvårdsförsäkring gå före andra patienter med större behov av vård. Så ska det inte få vara. Nu stärker vi den demokratiska kontrollen och tar ett första steg för att komma till rätta med detta problem, säger socialminister Lena Hallengren i en kommentar till regeringsbeslutet.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Regeringen betonar samtidigt att det inte är nog. Ytterligare åtgärder behövs för att värna behovsprincipen i hälso- och sjukvården, menar regeringen. Den proposition som har beslutats i dag ska därför ses som ett första steg. Regeringen har bland annat tillsatt ytterligare en utredning som ska lämna sina förslag senare i år.

I skrivande stund har beslut om propositionen visserligen fattats av regeringen men propositionen har ännu inte överlämnats till riksdagen. Däremot finns den lagrådsremiss tillgänglig som propositionen bygger på. Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen.


Flyktingar ska inte få räkna tid i hemlandet vid beräkning av pension

Posted on april 13, 2022 by - Pension

Regeringen har beslutat att lägga fram en proposition om att ändra beräkningen av bosättningstid i Sverige när det gäller försäkringstid för pensioner, så att flyktingar och andra skyddsbehövande inte ska få räkna med bosättningstid i sitt tidigare hemland vid beräkning av pensionen. På så vis blir regelverket mer enhetligt, argumenterar regeringen. 

Det nuvarande regelverket för tillgodoräknande av hemlandstid infördes när svenska lagar anpassades till Sveriges medlemskap i EU.

Enligt dagens regelverk är det endast de som har fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller skyddsbehövande som kan räkna med att få bosättningstiden från det tidigare hemlandet som en del av underlaget för garantipension. Övriga personer som har invandrat till Sverige har med andra ord inte möjlighet att räkna med bosättningstid i ett annat land.

Regeringen konstaterar att dagens regelverk därmed innebär att personer som har kommit till Sverige på olika sätt behandlas olika. Enligt regeringen syftar lagförslaget till att regelverket nu ska bli mer enhetligt.

— Därför föreslår regeringen att regeln om att kunna tillgodoräkna sig bosättningstid i ett tidigare hemland vid beräkningen om försäkringstid för garantipension och för garantipension till omställningspension tas bort, heter det i regeringens information om propositionen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 2 december 2022 och tillämpas första gången från och med 1 januari 2023.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Regeringsbeslut i dag om trygghetspension för utslitna

Posted on april 7, 2022 by - Pension

Regeringen meddelar att man i dag har fattat beslut om att lägga fram propositionen om att införa en trygghetspension — inom ramen för sjukersättningen — för äldre personer som inte längre förmår att arbeta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2022.

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att ge en ökad ekonomisk trygghet för personer som har slitit ut sig under arbetslivet och inte kan arbeta längre, och som i dag ofta tar ut ålderspensionen i förtid. Detta innebär samtidigt en livsvarigt lägre pension.

— Trygga pensioner är en grundbult i det svenska välfärdssamhället. Nu tar vi ett viktigt steg för ökad trygghet för dem som slitit ut sig i arbetslivet och inte orkar till pensionen, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

Det gällande regelverket för sjukersättning tar ingen hänsyn till åldern Det innebär att en 64-åring bedöms på samma sätt som en 34-åring, något som betyder att många  som får avslag på sin ansökan om sjukersättning i stället tar ut ålderspensionen i förtid.

I propositionen föreslås nu särskilda regler för personer som har max fem år kvar till den ålder då de inte längre kan få sjukersättning. Lagförslaget baseras på förslaget från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. Arbetsförmågan hos försäkrade som har erfarenhet av sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska enligt förslaget bedömas i förhållande till dessa arbeten, eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt.

Förslaget om trygghetspensionen är delvis en parallell till det som i Danmark har kallats för ”Arne-pension”.

Propositionen har ännu inte publicerats av regeringen.

Nya krav på ansvarsförsäkring i ny bostadsrättslagstiftning

Posted on mars 24, 2022 by - Sak

Regeringen lade under veckan fram propositionen ”Tryggare bostadsrätt” med förslag avsedda att stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostads­rätt. Lagförslaget innehåller bland annat krav på att intygsgivare ska vara skyldiga att ha en ansvarsförsäkring. 

Lagförslagen i propositionen motiveras med att trygg­heten för den som vill köpa en nyprodu­cerad bostads­rätt i dag har flera brister. Bland annat har det uppmärksammats problem för de som har tecknat sig för ett förhandsavtal, när bygget skjuts upp och köparna trots detta är tvungna att stå fast vid sitt köp. Även trygg­heten för de som är med­lemmar i en bostads­rätts­förening behöver stärkas, menar regeringen i propositionen.

Det här är några av nyheterna i den föreslagna bostadsrättslagstiftningen:

  • En förhands­tecknare ska få bättre infor­mation om ett förhands­avtal och riskerna som är för­knippade med det. En betänke­tid om minst sju dagar ska också gälla för denna typ av erbju­dande.
  • Den beräk­nade tiden för upp­låtelse av en lägen­het med bostads­rätt som anges i ett förhands­avtal ska inte få omfatta ett tids­intervall om mer än tre månader.
  • Ett upplåtelse­avtal som innebär att bostads­rätts­havaren inte får tillträde till lägen­heten i sam­band med upplåtel­sen ska inne­hålla ett bestämt datum för tillträde.
  • Kraven på den ekono­miska planen — och på de intygs­givare som granskar planen — ska skärpas.
  • En medlem i en bostadsrätts­förening ska inte kunna ha mer än en röst på förenings­stämman.

Ett av de krav som nu föreslås införas i lagstiftningen är att intygsgivare ska ha en ansvarsförsäkring.

— Enligt utredningen är skadeståndstvister mot intygsgivare ovanliga. Intygsgivare har dock ett personligt tioårigt ansvar och i de flesta fall är en ansvarsförsäkring en förutsättning för att intygsgivaren över huvud taget ska ha möjlighet att ersätta den skadelidande den ofta omfattande skada som en vårdslös intygsgivning kan resultera i, heter det bland annat i propositionen.

Enligt lagförslaget ska de centrala villkor som försäkringen ska uppfylla anges på förordningsnivå, bland annat det försäkringsbelopp som försäkringen ska omfatta som lägst.

Huvuddelen av lagändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2023. De delar av lagstiftningen som gäller den ekonomiska planen och intygsgivarna föreslås dock träda i kraft först den 1 januari 2024.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Oj, vilken flod av pensionspropositioner till riksdagen!

Posted on mars 23, 2022 by - Pension

Under veckan har det inkommit en veritabel flod av propositioner till riksdagen med koppling till pensioner och försäkringar. 

Regeringen fattade beslut om att lägga fram propositionerna under regeringssammanträdet den 17 mars.

Den 22 och 23 mars överlämnades de till riksdagen.

Det handlar om följande propositioner:

  • Ett bättre premiepensionssystem (proposition 2021/22:179). Propositionen handlar om införandet av ett upphandlat fondtorg.
  • Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2021/22:180). I denna propositionen föreslås att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer per månad ska höjas med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, i enlighet med överenskommelse i Pensionsgruppen. Det handlar med andra ord inte om den höjning med upp till 1 000 kronor per månad som förhandlats fram mellan S, V och MP.
  • Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (proposition 2021/22:181) I propositionen föreslås att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem ska höjas år 2023.
  • Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (proposition 2021/22:176). Denna proposition berör införandet av det nya huvudavtalet på arbetsmarknaden, kopplingen till pensioner och försäkringar är med andra ord mer indirekt.
  • Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd (proposition 2021/22:154). Förslaget innebär att försäkringsbolag under andra halvåret i år kan överlåta delbestånd av tjänstepensioner till annat bolag utan skattekonsekvenser.
  • Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet (proposition 2021/22:146). I propositionen föreslås att det införs ytterligare ett mål för placeringsverksamheten, nämligen att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionerna: Premiepensionen, bostadstillägget, åldersgränserna,det nya huvudavtalet, delbeståndsöverlåtelser, AP6 placeringsmål. 


Regeringsbeslut i dag om reform av premiepension och pensionsåldrar

Posted on mars 17, 2022 by - Pension

Regeringen beslutade på torsdagen att man beslutat att överlämna två tunga propositioner om det allmänna pensionssystemet till riksdagen. Det handlar dels om reformeringen av premiepensionen, dels om ändrade pensionsåldrar. Reformerna tar sin utgångspunkt i de överenskommelser som ingåtts 2017 och 2021 i Pensionsgruppen av S, M, C, KD, L och MP.

I propositionen Ett bättre premiepensionssystem föreslås ett mål för premiepensionssystemet för att säkerställa en hög kvalitet som ger en trygg pension, och en ny uppbyggnad av fondtorget för att vägleda pensionsspararna.

Lagstiftningen berör också inrättandet av den nya myndigheten, Fondtorgsnämnden, som ska handla upp fonder till fondtorget. Vidare föreslås ett nytt regelverk för upphandlingen av fonder. Det framgår bland annat att fonderna som handlas ska ska vara lämpliga för premiepensionssystemet och att det ska finnas en stor bredd av fonder att välja emellan — samtidigt som staten tar ansvar för att de fonder som upphandlas är kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. Vid bedömningen av hur många fonder som ska upphandlas ska Fondtorgsnämnden beakta att fondförvaltarna och fonderna ska kunna granskas löpande på ett säkert och effektivt sätt och att kostnaderna för granskningen är rimlig.

Bakgrunden till förslagen i propositionen är de missförhållanden som upptäckts på fondtorget. Regeringen menar att fondtorget i dag också är svårt att överblicka, vilket bidrar till att det är svårt att upprätthålla tillsynen och stoppa missbruk samt hjälpa till med välinformerade och rationella val.

Förutom Pensionsgruppens överenskommelser från 2017 och 2021 bygger förslagen i propositionen på betänkandet Ett bättre premiepensionssystem från 2019. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni.

Den andra tunga pensionspropositionen — Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system —innebär de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem förslås att justeras upp med ett år under 2023. Från år 2026 ska åldersgränserna knytas till riktåldern för pension. Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension och ta ut garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Enligt propositionen ska även åldersgränserna för andra socialförsäkringar — exempelvis sjukersättning och arbetslöshetsförsäkring — justeras upp år 2023 och följa riktåldern från år 2026. Tanken är att riktåldern framöver ska anpassas automatiskt när medellivslängden förändras, så att pensionerna inte riskerar att urholkas.

Propositionen innehåller även förslag på att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet justeras upp med ett år 2023, för att och från och med år 2026 motsvara riktåldern för pension.

Rätten att stanna kvar i anställning — den så kallade LAS-åldern — höjdes år 2020 från 67 till 68 år. Åldersgränsen för rätten att stanna kvar i anställning ska nästa år höjas från 68 till 69 år.

På torsdagen fattade regeringen även beslut om en proposition med förslag på förändringar i efterlevandestödet, för att göra det mer likt underhållsstödet, och en proposition med förslag på ytterligare höjning av bostadstillägget till pensionärer.

När detta skrevs hade regeringen ännu inte offentliggjort någon av de aktuella pensionspropositionerna.

Proposition om reformeringen av premiepensionen väntas i mars

Posted on januari 11, 2022 by - Pension

Den 22 mars planerar regeringen att lägga fram sin proposition om det reformerade premiepensionssystemet. Det framgår av regeringens förteckning av planerade propositioner under våren. 

En lagrådsremiss om reformerna av premiepensionssystemet presenterades den 22 december. Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen.

Av regeringens förteckning framgår också att även en proposition om ”Justerade pensionsåldrar steg 2” kan presenteras den 22 mars, liksom en proposition om ”Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen”. 

Den 22 mars kan vi också förvänta oss en proposition om ”Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd”, som behandlar möjligheten till överlåtelse av delbestånd utan skattekonsekvenser i samband med omvandling till tjänstepensionsbolag.

I maj kan det komma en proposition om ”Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar”, med utgångspunkt från den utredning som presenterades i höstas.

I juni kan vi förvänta oss en proposition om förvalet i premiepensionssystemet samt en proposition om PEPP — den paneuropeisk privata pensionsprodukten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela förteckningen över planerade propositioner.


Proposition i dag om den utvidgade flytträtten

Posted on december 20, 2021 by - Liv

På måndagen lade regeringen fram propositionen om utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år. 

Propositionen innehåller förslag på ändrad lagstiftning för att utvidga rätten till återköp och flytt av individuella fond- och depåförsäkringar.

Det föreslås att rätten till återköp och flytt ska gälla oavsett när ett fond- och depåförsäkringsavtal har ingåtts, och att taket för flyttavgifter på cirka 600 kronor ska gälla även för försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 juli 2007.

— Nu får fler konsumenter möjlighet att återköpa eller att flytta sina äldre fond- och depåförsäkringar. Förändringarna berör omkring en halv miljon försäkringar. Det här är ett viktigt steg för att stärka konsumenters inflytande över sitt sparande, säger finansmarknadsminister Max Elger i sin kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Här är regeringens prop om riskskatt för kreditinstitut

Posted on oktober 28, 2021 by - Allmänt

På torsdagen lade regeringen fram sin proposition om att en särskild riskskatt ska införas för större kreditinstitut i Sverige. 

Förslaget i propositionen är att beskattningen av större kreditinstitut ska öka. Motiveringen sägs vara att dessa institut vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället.

Riskskatten ska betalas om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde, som för 2022 föreslås uppgå till 150 miljarder kronor. Därefter ska gränsvärdet indexeras. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige räknas.

För 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. År 2023 föreslås skatten höjas till 0,06 procent.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor nästa år, och ytterligare 1 miljard kronor från och med år 2023. Enligt regeringen ska intäkterna från den nya skatten finansiera ökade försvarsanslag.

Här kan du ta del av propositionen, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.