
Löneväxling kommer fortfarande att vara mer lönsamt för höginkomsttagare än investeringar i ISK under nästa år — trots sänkt schablonskatt och skattebefrielse på belopp upp till 150 000 kronor. Den slutsatsen drar Länsförsäkringar efter en analys av förutsättningarna under nästa år.
Det är pensionsekonom Trifa Chireh som har genomfört beräkningarna som visar att höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig inkomstskatt 53 600 kronor per månad bör överväga löneväxling.
— Vår uträkning visar att löneväxling trots allt ger högre avkastning. Anledningen till det är en låg beskattning i kombination med uppskjuten skatt, vilket gör att löneväxling går vinnande ur jämförelsen. Men ISK är ändå en gynnsam sparform som passar den som inte kan löneväxla, särskild nu när ett skattefritt belopp införs och den årliga skatten sänks, säger Trifa Chireh i en kommentar.
Så här har Länsförsäkringar räknat i ett exempel:
- Ifall löneavdraget till löneväxling är 2 500 kronor i månaden, så kan det jämställas med en summa på 1 800 kronor av skattade pengar som placeras i ISK.
- Efter 16 års sparande skulle tjänstepensionsutbetalningen, efter inkomstbeskattatning med 30 procent, uppgå till 4 400 kronor i månaden under tio års tid.
- Det kan jämföras med sparandet ISK som ger 2 900 kronor per månad. Med andra ord ger löneväxlingen 1 500 kronor mer per månad under tio års tid.
En förutsättning för räkneexemplet är att arbetsgivaren skjuter till 6 procent vid löneväxling. Exemplet är beräknat med utgångspunkt från en årlig schablonskattskatt för ISK på 1,09 procent och en årlig schablonskatt för tjänstepension på 0,37 procent. Utbetalningen från löneväxling är baserad på kommunalinkomstskatt. I båda fallen antas en årlig real avkastning på 5 procent.
Enligt Länsförsäkringars beräkningar finns det i Sverige 196 552 kvinnor och 423 652 män som har möjlighet att dra nytta av möjligheten till löneväxling, enligt ovanstående exempel.