Etikett: sjukskrivningar

Skandia: Här är listan över Sveriges sjukaste yrken!

Posted on november 16, 2021 by - Liv

Skandia ha tagit fram en rapport där man lyfter fram de branscher som har högst respektive lägst sjuktal; ”Sveriges sjukaste yrke”. Av rapporten framgår bland annat att psykisk ohälsa är mer vanligt förekommande på arbetsplatser med hög status och goda lönevillkor. 

Enligt rapporten är mönstret tydligt när det gäller sjuktal; yrken med låga sjuktal är mer välbetalda, har högre status och kräver en högre utbildning. Bland yrken med höga sjuktal är betalningen sämre och utbildningsnivån lägre. För både män och kvinnor är det branschen ”Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga servicearbetare” som har högst sjuktal. Även transport- och maskinföraryrken har höga sjuktal både för män och kvinnor. För kvinnor ligger också omsorgsyrken bland tre i topp när det gäller höga sjuktal, medan hantverksyrken inom livsmedel ligger på andra plats för män när det gäller högst sjuktal.

Men när det gäller psykiska ohälsa blir dock mönstret det omvända. Här är det välutbildade yrkeskategorier och skrivbordsjobb som dominerar. Exempelvis löper en kommunikatör tre gånger så stor risk att råka ut för en längre sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än en jordbrukare. En jurist löper dubbel risk i jämförelse med en byggnadsarbetare när det gäller sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

— Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom. Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia, i en kommentar.

Några av de ”friskfaktorer” som Skandia noterar — det vill säga faktorer som har en förebyggande och främjande effekt på den psykiska hälsan och välbefinnandet bland arbetstagare — är ett gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet.

Enligt Skandia ger dessa friskfaktorer en delförklaring till att graden av psykisk ohälsa skiljer sig mellan yrkeskategorierna.

— Det är inte bristen på fruktkorgar som gör att vården har så höga sjuktal för psykiska besvär. Här har vi en komplex styrning som inte tar tillräcklig hänsyn till arbetsbelastningen – vilket resulterar i att medarbetare slits ut. Personal inom sjukvården vittnar ofta om att de känner moralisk och etisk stress när de inte kan leva upp till vad yrkeshedern kräver, säger Jenny Wiener.

Andel sjukfall i yrkesgrupper som beror på psykisk ohälsa

Andel nystartade sjukfall som beror på psykisk ohälsa
Jordbruk, skogsbruk och fiske 14%
Byggindustri 18%
Tillverkningsindustri, gruvor och mineraler 22%
Transport och magasinering 23%
Energi och miljö 26%
Hotell och restaurang 26%
Fastighet 27%
Handel och serviceverkstäder 28%
Personliga och kulturella tjänster 31%
Vård och omsorg 32%
Kreditinstitut och försäkringsbolag 36%
Utbildning 36%
Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster 37%
Information och kommunikation 41%

• Tabellen visar andelen av nystartade sjukfall — snitt för delbranscherna i yrket — som beror på psykisk ohälsa. Tabellen baseras på data från 2019.

Här kan du ta del av Skandias rapport ”Sveriges sjukaste yrke”.

Ny Alecta-rapport: Äldre, kvinnor och lågavlönade sjukskrivs mest

Posted on maj 26, 2021 by - Liv

Kvinnor, äldre och lågavlönade är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar. Det visar en omfattande analys från Alecta av sjukskrivningar mellan år 2009 och 2020. Analysen visar också att andelen sjukpensionärer har minskat kraftigt under perioden, från 4,0 till 2,4 procent. 

Alecta har genomfört en omfattande analys av sjukskrivningar längre än 90 dagar för perioden 2009–2020 bland de cirka en miljon privatanställda tjänstemän med sjukförsäkring i Alecta via ITP.

Analysen visar på stora skillnader i andelen sjukfall inom gruppen. Andelen sjukfall är högre bland kvinnor än män, bland äldre än yngre, och bland de med lägre lön än högre lön.

En annan slutsats av analysen är att andelen försäkrade inom den kollektivavtalade tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän, ITP som uppbär någon form av sjukpension från Alecta under perioden 2009–2020 har sjunkit kraftigt — från cirka 4 procent till 2,4 procent. Minskningen finns huvudsakligen i åldersgrupperna 50–59 respektive 60–64 år. Minskningen beror på att andelen försäkrade som uppbär sjukersättning från Försäkringskassan har gått ned mycket kraftigt i dessa åldersgrupper under perioden.

— Sjukpension i ITP kompletterar den ersättning som betalas ut av Försäkringskassan vid sjukdom. Regelförändringar påverkar utvecklingen av sjukfall, vilket nedgången i andelen försäkrade med sjukersättning är ett tydligt exempel på, säger Fredrik Palm, analyschef på Alecta.

Den del av sjukfallen som avser sjukpenning har däremot totalt sett ökat under perioden.

Det här är några av slutsatserna i Alectas rapport:

  • I åldersgruppen 20–29 år har andelen kvinnor med sjukpenning ökat under perioden inom samtliga lönelägen. Samma markanta ökning syns inte bland män.
  • I åldersgrupperna 30–39 och 40–49 år har andelen sjukpenningfall ökat betydligt mer i det lägsta inkomstintervallet än i övriga inkomstintervall.
  • För kvinnor 40–49 år har andelen sjukpenningfall ökat från 1,5 till 4,3 procent i den lägsta inkomstgruppen.
  • För män 40–49 år har andelen sjukpenningfall ökat från 1,1 till 2,4 procent i den lägsta inkomstgruppen.
  • Totalt är det 2,5 gånger högre andel kvinnor än män som uppbär sjukpenning. Skillnaden är som störst bland de med de högsta inkomsterna.
  • Andelen sjukpenningfall är betydligt högre inom vård och utbildning än övriga näringsgrenar. Den skillnaden verkar dock försvinna om skillnader i kön och lön beaktas.

— Analysarbetet har inte bara gett oss svar, utan även insikten att mer analys och mer forskning behövs om tjänstemännens sjukfrånvaro. Det är i särskilt viktigt eftersom tjänstemannakollektivet växer. Antalet tjänstemän med ITP har vuxit med 30 procent de senaste 11 åren, och ökningen finns inom alla näringsgrenar, säger Fredrik Palm.

För att ytterligare öka kunskapen på området har Alecta beslutat att finansiera ett forskningsprojekt under 2021 om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän. Projektet bedrivs av Kristin Farrants och Kristina Alexandersson, på Avdelningen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv premium ta del av Alectas rapport.


Skandia: 64 miljarder kr per år — kostnaden för sjukskrivningarna!

Posted on november 26, 2019 by - Sak

Förra året förlorade Sverige 64 miljarder kronor på sjukskrivningar, enligt beräkningar från Skandia. Enligt en ny rapport beror i princip varannan sjukskrivning numera på psykisk ohälsa.

Det är i den nya rapporten Samhällsförlusten av sjukskrivningar som Skandia beräknar att kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till hela 64 miljarder kronor 2018. Det innebär att kostnaden är 10 miljarder kronor högre än vad Sverige betalade för försvar och krisberedskap sammantaget under samma år.

— Det är uppenbart att dagens vård som fokuserar på insatser som sätts in när det redan är för sent inte räcker. Nu behövs en offensiv från våra politiker för att våga investera och satsa på det förebyggande hälsoarbetet, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström i en kommentar.

Rappporten visar också att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har stigit markant i Sverige de senaste åren, från 30 procent 2010 till 48 procent 2019. Siffrorna avser första kvartalet för båda åren.

Den största ökningen har skett i Gotlands län där psykisk ohälsa har gått från att vara diagnosen bakom 23 procent av alla sjukskrivningar första kvartalet 2010 till 48 procent motsvarande kvartal 2019.

Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa uppskattas till totalt 30,7 miljarder kronor för hela landet 2018. Om den kostnaden sjönk med en tredjedel skulle samhället med andra ord kunna spara mer än 10 miljarder kronor per år vilket motsvarar löner för fler än 25 000 sjuksköterskor.

— Trösklarna till samtalsterapi för de som är på väg in i psykisk ohälsa måste sänkas och tillgängligheten måste kraftigt förbättras. Vi ser också att det behövs fler hälsovägledare som kan se till att individer inte hamnar mellan stolarna, säger Kristina Hagström i sin presskommentar.

Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar till dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade.

Beräkningarna uppskattar värdet av inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar däremot inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning. Uträkningen för samhällsförlusten av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa baseras på antagandet att psykisk ohälsa står för lika stor andel av samhällsförlusten med sjukskrivningar som andelen av Försäkringskassans registrerade sjukskrivningsepisoder.

Här kan du ta del av Skandias rapport.