Kostnaden i Sverige för sjukskrivningar uppgår i år till nära 65 miljarder kronor, skriver Skandia i en färsk rapport. Enligt Skandia skulle det vara möjligt att spara drygt 21 miljarder kronor av den kostnaden genom att sätta in förebyggande åtgärder som minskar risken för ohälsa.
Det är fjärde året i rad som Skandia analyserar samhällets kostnader för längre sjukskrivningar.
År 2017 när den första rapporten släpptes beräknades kostnaden för sjukskrivningar i Sverige till 59 miljarder kronor. Sedan dess har de uppskattade kostnaderna alltså stigit med närmare 6 miljarder kronor.
– Det är oroväckande att kostnaderna för sjukskrivningar ständigt ökar för varje år. Ofta sätts hjälp in för sent vilket ökar samhällskostnaderna samtidigt som de sjuka får lida ännu mer. Fokus behöver istället flyttas till förebyggande och rehabiliterande insatser för att få bukt med problemet, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström i en kommentar.
I år har sjukskrivningarna givetvis även påverkats av coronapandemin. I de flesta av landets kommuner ökade antalet sjukskrivningar i mars 2020 jämfört med mars 2019. Till och med början av september hade ansökningar om sjukpenning ökat med 29 procent jämfört med föregående år. Trots att ansökningarna om sjukpenning har ökat, visar rapporten att sjukpenningtalet på det stora hela faktiskt har minskat under coronapandemin jämfört med 2019.
– Att ansökningarna om sjukpenning gick upp i mars är troligtvis en effekt av pandemin. Det är idag svårt att få ansökningarna om sjukpenning godkända och istället skrivs många ut från Försäkringskassan vilket syns på sjukskrivningstalen, säger Kristina Hagström.
Skandias beräkningar visar att om antalet dagar med ersättning skulle minska med en tredjedel, med hjälp av förebyggande vård och rehabilitering, skulle samhällsvinsten istället bli 21,3 miljarder kronor.
– Vi har lång erfarenhet av att arbeta förebyggande med hälsa och ser konkreta resultat som visar att tidiga insatser och att agera på de första sjukdomssignalerna ger positiv effekt för individen. Med vår tjänstepension har vi en adderad kostnadsfri hälsoförsäkring, vilket har resulterat i att vi tillsammans med våra kunder har kunnat minskat sjukfrånvaron med 60 procent på 14 år, säger Kristina Hagström.
En trend har tidigare varit att den psykiska ohälsan har ökat. År 2010 berodde 30 procent av sjukskrivningarna på psykisk ohälsa, en andel som ökade till 48 procent 2019. I år syns däremot en nedgång då den psykiska ohälsan har gått ner till 41 procent.
– För många kan det ha kommit något gott ur pandemin genom att vardagslivet har blivit enklare att få ihop och därmed minskat den psykiska stressen. Samtidigt tycks pandemin ha resulterat i att kostnaderna för sjukskrivningar har förskjutits på grund av att samhället har skiftat resurser för att bemöta COVID-19 som i första hand består av att hantera det kroppsliga sjukdomsförloppet, snarare än det psykiska. Oavsett kommer vi med största sannolikhet se att den psykiska ohälsan kommer att öka på sikt med anledning av COVID-19 och därmed också öka kostnaden för sjukskrivningar ytterligare — det är bara en tidsfråga om när, säger Kristina Hagström.
Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna, som betalas av arbetsgivaren, är inte inräknade. Beräkningarna utgår från värdet av inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs. Siffran inkluderar inte kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning.
Här kan du ta del av Skandias rapport.
