En ny typ av psykologiska tester — kognitiv riskprofilering — kan bli en avgörande faktor för att förutsäga risk i samband med underwriting. ”Jag är övertygad om att vi närmar oss ett paradigmskifte. När kognitionsvetenskap, AI och aktuarieanalys vävs samman uppstår en ny, större helhet – en där vi kan börja förutse risk innan den hinner synas i klassisk data”, skriver Jens Näsström, arbetspsykolog och grundare av Ambitionprofile AB, i en debattartikel.
Försäkringsbranschen har i decennier förlitat sig på historisk data.
Nu visar forskning att den har missat en mycket betydelsefull parameter: individens tankemönster – det som faktiskt driver riskbeteende. Kognitiv riskprofilering kan lösa branschens gordiska knut: hur bedömer man *risk utan historik*?
Genombrott på cold start-problemet
En del människor är till sin natur väldigt skötsamma, andra väsentligt mycket mer vårdslösa – konstigare än så är det inte. Men den skillnaden kan samtidigt vara avgörande för försäkringsrisk. Det finns gott stöd inom peer reviewed forskning som bekräftar att psykometri — ett forskningsfält som använder testmetodik för att mäta mentala egenskaper och beteendemönster — verkligen kan predicera såväl skadenamälningar som bedrägliga försäkringsanmälningar.
En bilförare utan tidigare kördata är ett klassiskt exempel på en ”cold start”-situation, där dagens underwritingmodeller har begränsade möjligheter att bedöma risken. Det är här kognitiv riskprofilering kan göra verklig skillnad, med hjälp av ett kort och träffsäkert test kan man identifiera tankemönster som korrelerar med vårdslös bilkörning. Men för att fungera inom försäkring krävs en helt annan typ av psykometriska test än de som finns idag.
En ny generation psykometri
Traditionella personlighetstest kartlägger vem du är, inte hur du hanterar risk. Försäkringsbranschen behöver istället något helt annat, nämligen ”kognitiv riskprofilering” — en metod för att identifiera specifika tankemönster som predicerar risk.
Det handlar om att mäta hur individer tänker och fattar beslut med bäring på risk, exempelvis impulskontroll, planeringsförmåga, övertro. Inte breda personlighetsdrag, utan mentala mönster med direkt koppling till skadebeteende.
Med rätt frågor kan ett kort test träffsäkert fånga upp just dessa kognitiva mönster. Utmaningen ligger i utformningen: testet måste vara kortfattat, frågorna får inte vara för lätta att genomskåda, och de måste formuleras på ett sätt som varken är provocerande eller styr svaren för mycket.
Detta fungerar absolut i praktiken. Ett test som jag har utvecklat mäter kognitiva mönster kopplade till stress och utbrändhet, något som är högaktuellt när stressrelaterade sjukskrivningar ökat med över 600 procent de senaste tolv åren. Testet ”förutsäger” risk innan symtom utvecklats vilket skapar värde på två sätt: Bättre underwriting och möjlighet att förebygga kostsamma långtidssjukskrivningar.
En intressant sak är att den här typen av prediktion även öppnar för helt nya användningsområden inom försäkring. Stressrelaterad risk har till exempel bäring på flera produktområden – gruppförsäkring, inkomstförsäkring, vård- och sjukförsäkring – liksom inom captive insurance och återförsäkring där det kan bli möjligt att kalibrera kapitalbehovet med större precision. Ett svenskt universitet planerar att validera testet 2026.
Men det kanske mest spännande ligger i den exponentiella potentialen i att kombinera kognitiv riskprofilering och AI. Kognitiv riskprofilering tillför en helt ny typ av datapunkt, en parameter som fångar individens sätt att tänka och fatta beslut kopplat till risk. När denna data kombineras med traditionell historik som skadefrekvens och demografi, kan precisionen i underwriting öka markant – effekten blir större än summan av delarna (1+1=3).
Bred tillämpning inom försäkring
Inom vilka försäkringsformer kan då kognitiv riskprofilering användas utöver de exempel som jag har tagit upp? Ja, kanske inom fler än man spontant tänker sig.
Sak-, rese- och olycksfallsförsäkringar har förstås potentiellt stor potential. Pensionsförsäkring kanske inte är lika uppenbart, men även där spelar långsiktiga ekonomiska val stor roll för underwriting. Kommer individen att vara sparsam eller plocka ut så mycket som möjligt så tidigt som möjligt?
Kognitiv riskprofilering kan även predicera medicineringsföljsamhet, vilket kan vara avgörande med tanke på att hälften av alla personer med kroniska sjukdomar slarvar med sin medicinering. Detta möjliggör både bättre underwriting och riktade förebyggande insatser.
Givetvis måste varje tillämpningsområde valideras noggrant med svensk data och svenska förhållanden. En del användningsområden som ser självklara ut på papperet kan visa sig mer utmanande att implementera i praktiken. Men det vetenskapliga stödet är solitt.
Framtidens underwriting
Jag är övertygad om att vi närmar oss ett paradigmskifte. När kognitionsvetenskap, AI och aktuarieanalys vävs samman uppstår en ny, större helhet – en där vi kan börja förutse risk innan den hinner synas i klassisk data.
Frågan är inte längre om kognitiv riskprofilering kommer att förändra försäkringsbranschen, utan vilka aktörer som kommer att leda utvecklingen. De som blir först ut med att implementera denna teknik kommer att få en betydande konkurrensfördel, både genom förbättrad riskbedömning och möjligheten att erbjuda mer träffsäkra premier.
Metoden finns redan. Nu gäller det att våga använda den.
Jens Näsström
Arbetspsykolog
Grundare av Ambition Profile AB
