Under förra året uppnådde Fjärde AP-fonden en avkastning på 9,6 procent. Men det går inte att förvänta sig en avkastning på runt 10 procents per år de nästkommande tio åren, menar Fjärde AP-fondens VD Niklas Ekvall i en intervju med Sak & Liv.
Sak & Liv har talat med Fjärde AP-fondens VD Niklas Ekvall om hans syn på året som gått.
Grattis till ett bra 2020! Med 9,6 procents avkastning är ni visserligen inte den bästa AP-fonden för 2020; AP3 ligger något högre med sina 9,7 procent. Däremot har ni ett bättre femårs och tiooårsgenomsnitt än någon annan AP-fond. Vad var det som fungerade bra för er del under 2020?
— Jag skulle vilja säga att vi som AP-fond har ett väldigt långsiktigt uppdrag och stora frihetsgrader som ger oss möjlighet att bära risk och lägre likviditet. Det gäller då att skapa en organisation som orkar hantera det mandatet på ett bra sätt. Förmågan att utnyttja investeringsuppdraget är avgörande, och i och med att vi är så långsiktiga tycker vi att det finns skäl att ha mycket aktier. Kombinationen av hur vi ser det på det långsiktiga uppdraget och hur vi har kunnat agera under året är det som har avgjort avkastningen för vår del.
— Överlag vill jag annars poängtera hur nöjda vi är med året som har gått. Man tappar nästan andan när man blickar tillbaka på de ras och uppgångar som har varit. Ser man bara till avkastningen på 9,6 procent så låter det kanske som att året har varit en walk in the park för oss, men man måste komma i håg att det inte har varit någon lugn resa utan istället exceptionella rörelser på kapitalmarknaderna — samtidigt som vi på kort tid har tvingats arbeta på ett helt nytt sätt.
Du nämner att ni har stora frihetsgrader. Regelverket för AP-fondernas placeringar har ju förändrats över tid och gett ökad frihet att exempelvis placera mer i onoterade tillgångar. Är det något som du skulle vilja ändra ytterligare på när det gäller regelverket?
— Som kapitalplacerare vill man ju alltid ha så få begränsningar som möjligt, men över lag tycker jag att vi i dag har en bra lagstiftning. Det har gjorts ganska stora förändringar kring onoterade tillgångar de senaste fem åren, där vi har fått ett betydligt större utrymme — både när det gäller omfattning och hur vi kan göra det. De traditionella strukturer kring placeringarna som har varit tidigare är kanske inte vad som bäst passar vår långsiktighet.
När det gäller regelverket för era placeringar infördes ganska snabbt efter pandemins utbrott särskilda regler som innebar att AP-fonderna tillfälligt fick öka sin andel placeringar i onoterade bolag — för att kunna vara med och bidra till att stötta företag som drabbats hårt av situationen under pandemin. Vad är din tanke om det nya regelverket?
— Vi är väldigt positiva till det, och tycker att det var bra av riksdag och regeringen att man kunde visa handlingskraft att snabbt ta det beslutet. Ofta dröjer det ganska länge innan förslag om ändrade placeringsregler, men här var man snabbfotade och införde mycket snart en möjlighet att vid nyemissioner investera upp till 15 procent i noterade svenska bolag fram till sommaren, mot tidigare 10 procent. Sedan har det inte som tur är blivit den dramatik där i grunden sunda bolag har drabbats väldigt hårt av pandemin. Vi har inte använt de möjligheterna i någon större utsträckning. Det har varit några få tillfällen, men inte i den omfattningen som man befarade inledningsvis.
Det framgår av er rapportering att den aktiva förvaltningen stod för en avkastning på 2,4 procentenheter under 2020. Vad kan du berätta mer om det?
— Vi har historiskt haft en väldigt god avkastning på vårt aktiva risktagande, och jobbar ganska brett med det. Det handlar om allt från långsiktiga strategiska beslut till mer taktiska investeringar. Jag skulle säga att det är tre, eller fyra, faktorer som ligger bakom att det har varit lyckosamt. För det första handlar det om hur vi långsiktigt strategiskt sätter samman vår portfölj med olika tillgångsslag. För det andra handlar det om den bredd vi har i den aktiva förvaltningen, där vi inte bara har ett ben att stå på. För det tredje är det två specifika områden som har fungerat väldigt väl; dels vår aktiva förvaltning av svenska aktier där vi har en lång tradition och varit framgångsrika, dels reala tillgångar med till exempel fastigheter som har gått bra.
Det sägs från många håll att bland annat det låga ränteläget gör det svårare för kapitalförvaltare att åstadkomma samma avkastning i dag som tidigare och att det långsiktigt riskerar att driva placeringarna mot högre risk. Men trots den typen av varningar ligger er avkastning i år bara obetydligt lägre än ert femårs- och tioårsgenomsnitt. Har de fel som talar om att det låga ränteläget pressar kapitalförvaltningen?
— Om de har fel får väl framtiden utvisa. Vi tänker väl i liknande banor när det gäller den långsiktiga utvecklingen även om enskilda år kan vara exceptionella av olika skäl. I år har det handlat om pandemin och om de oerhört stora stimulanser vi ser. Men vi delar annars uppfattningen att nästkommande tio år leder till lägre förväntad avkastning än de föregående tio åren, beroende på ränteläget och på att en del av de stimulanserna vi ser i dag måste trappas ned. Vi kan inte ha en förväntansbild att det blir 10 procents avkastning per år de nästkommande tio åren.
Återhämtningen på kapitalmarknaden under förra året blev snabbare och starkare än vad de flesta vågade hoppas på. Vad är dina tankar om utvecklingen under år 2021?
— Vi ser väl att det finns både kortsiktiga och långsiktiga risker. En risk är förstås kopplad till pandemiutvecklingen, om det blir mutationer som är svårhanterliga och vaccin som inte ger samma effekt man hoppas på. Med det sagt är vi förvånade över hur motståndskraftig ekonomin är, givet de restriktioner som har införts över hela världen. I våras stängde man i princip ned hela samhället i många länder, vilket fick förödande effekter på ekonomin. De nedstängningar vi ser nu på sistone ser annorlunda ut. Nu förhindras inte folk att arbeta och t.ex. industriproduktionen drabbas inte så hårt, utan ser man på ekonomin som helhet rullar den på förvånansvärt bra i de flesta sektorer och konsumtionen hålls uppe. Det gäller i princip ide flesta delar av ekonomin — så när som att besöksnäringen och resesektorn som är hårt drabbade. Men andra delar rullar på förvånansvärt motståndskraftigt. Vi ser också att de stimulanser som är på väg ut från inte minst USA men även i Europa kommer att vara stöttande för ekonomin.
— Sedan finns det risker förknippade med att man någon gång måste backa tillbaka stimulanserna, men just nu känner jag en rimlig optimism om hur återhämtningen sker framöver. Det kan naturligtvis finnas geopolitiska risker som kan dyka upp, men det är inget vi ser i dag. En uppsida kan också vara att om stimulanspengarna sätts i arbete exempelvis i infrastrukturprojekt så kan det vara positivt även långsiktigt, säger Niklas Ekvall till Sak & Liv.
