Etikett: Tony Haddou

V vill höja kapitalkraven för fossila investeringar

Posted on februari 11, 2021 by - Liv

I en riksdagsmotion kräver sex riksdagsledamöter från Vänsterpartiet, med den ekonomisk-politiske talespersonen Ulla Andersson i spetsen, att kapitalkravet i tjänstepensionsbolag ska öka avseende fossila investeringar. Motionärerna vill också att det ska ställas högre miljökrav på investeringar i infrastruktur som ska medför lägre krav på kapitaltäckning. 

Motionen har väckts med anledning av regeringens proposition om en översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag.

I fråga om krav på miljömässiga kriterier för infrastruktur konstaterar motionärerna att investeringar i infrastruktur ska omfattas av lägre kapitalkrav — under förutsättning att de tillhandahåller, eller ger stöd åt, en viktig offentlig tjänst.

Visserligen framgår det av propositionen att infrastrukturinvesteringar med begränsad investeringsrisk ska uppfylla grundläggande krav på miljömässig hållbarhet. Men det räcker inte, menar motionärerna:

— Vänsterpartiet välkomnar tillägget att investeringarna ska uppfylla grundläggande krav på miljömässig hållbarhet för att få klassas som godkända infrastrukturinvesteringar och därmed åtnjuta lägre kapitalkrav. Vi anser dock att den miljömässiga hållbarhetsskrivningen bör skärpas. Godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som ”infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser.”, heter det i motionen.

När det gäller frågan om högre kapitalkrav för fossila investeringar, formulerar sig motionärerna så här:

— I propositionen föreslås, som nämnts ovan, att kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar ska sänkas. För att det samlade kapitalkravet på tjänstepensionsföretagen inte ska bli för lågt och för att minska fossila investeringar bör regeringen se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar.

De riksdagsledamöter som, vid sidan av Ulla Andersson, har undertecknat motionen är Lorena Delgado Varas, Ali Esbati, Tony Haddou, Birger Lahti och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


”Inga planer på skärpt skatt på sjukvårdsförsäkringar”

Posted on februari 10, 2020 by - Sak

Nej, regeringen har inga planer på att skärpa förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringar. Det framgår indirekt av finansminister Magdalena Anderssons svar på en riksdagsfråga från den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou.

Det var i januari som den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou ställe en riksdagsfråga där han ville ha besked om finansminister Magdalena Andersson var beredd att skärpa lagstiftningen om förmånsbeskattning av privata sjukförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Han pekade i sin fråga på att försäkringsbolagen under förra året bidrog till att Skatteverket under förra året beslutade att 40 procent av försäkringarna befriades från beskattning, eftersom de avsåg tjänster som inte omfattades av förmånsbeskattningen.

— Försäkringsbolagen har därmed förhandlat bort nästan halva lagstiftningen, menar Tony Haddou, och beskrev ställningstagandet som att Skatteverket lättvindigt gått med på krav som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund.

Finansminister Magdalena Andersson har nu kommit med sitt svar på riksdagsfrågan. Av svaret kan man läsa ut att det inte finns några planer på att förändra beskattningen.

— Sjukvårdsförsäkringar innehåller ofta både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, vilket innebär att en proportionering måste göras vid beräkningen av försäkringarnas förmånsvärde. Skatteverket har, i syfte att förenkla tillämpningen av de aktuella reglerna, i ett ställningstagande utformat riktlinjer för hur denna beräkning kan göras enligt en schablon, säger Magdalena Andersson i sitt svar på riksdagsfrågan, och fortsätter:

— Målsättningen är att svenska skatteregler ska vara förutsebara och enkla att tillämpa. Riktlinjer som bidrar till detta gynnar generellt sett både skattebetalare och arbetsgivare men även Skatteverket och andra aktörer.

Av svaret framgår också att finansminister ser det som viktigt att privata sjukvårdsförsäkringar beskattas, till den del de innehåller vårdinsatser som utgör hälso- och sjukvård.

Hon påpekar också i sitt svar att regeringen nyligen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att beskriva riskerna med att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Detta uppdrag ska redovisas senast den 31 mars 2020.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av finansministerns svar på riksdagsfrågan om beskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.


Riksdagsledamot (V) vill skärpa skatten på vårdförsäkringar

Posted on januari 27, 2020 by - Sak

Den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou vill i en riksdagsfråga ha besked om finansminister Magdalena Andersson är skärpa lagstiftningen när det gäller förmånsbeskattning av privata sjukförsäkringar som betalas av arbetsgivaren.  

Tony Haddou menar i sin riksdagsfråga att det inte är förenligt med principen om vård efter behov och på lika villkor att det genom en sjukvårdsförsäkring är möjligt att komma före till bättre vårdkvalitet och tillgänglighet, inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Han beskriver det som att försäkringsbolagen under förra året fick Skatteverket att ändra sitt ställningstagande rörande förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar så att hela 40 procent av försäkringarna har befriats från beskattning.

— Försäkringsbolagen har därmed förhandlat bort nästan halva lagstiftningen, menar Tony Haddou, och beskriver ställningstagandet som att Skatteverket lättvindigt gått med på krav som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund

— Avser ministern att ända i lagstiftningen så att syftet med förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar återupprättas?, skriver Tony Haddou slutligen i sin riksdagsfråga till finansministern.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Tony Haddous hela skrivelse om beskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.


V vill att premiepensionen inte längre ska vara obligatorisk

Posted on april 26, 2019 by - Pension

Nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet kräver nu i en motion att premiepensionssparandet inte längre ska vara obligatoriskt. Istället bör spararna kunna välja att stå utanför premiepensionen och istället låta pengarna gå till inkomstpensionen, anser motionärerna.

Vänsterpartisterna pekar i sin motion på att det finns ett utbrett ointresset och en osäkerheten bland spararna när det gäller premiepensionssystemet. De hänvisar bland annat till att en granskning från Riksrevisionen visar att 96,9 procent av fondspararna behåller samma fond även om avgiften höjs kraftigt. Motionärerna menar också att det — förutom att premiepensionssystemet är behäftat med stora brister — är ett problem att det är stor skillnad mellan olika personers värdeutveckling av premiepensionen.

— Vänsterpartiet anser inte att premiepensionssystemet bör vara ett obligatoriskt system. Det fungerar i dag främst som en lukrativ affärsmodell för förvaltare. Det är samtidigt orättvist att premiepensionerna ger så olika utfall. Det innebär att ett misstag kan kosta en person och samhället stora pensionspengar, heter det i motionen.

Motionärerna vill nu därför att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att premiepensionssystemet upphör att vara obligatoriskt, så att det går att välja bort premiepensionssparandet till förmån för exempelvis den allmänna inkomstpensionen.

I motionen kräver Vänsterpartisterna också att regeringen bör genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av kostnadseffektiviteten och förvaltningen av premiepensionssystemet genomförs och tillkännager detta för regeringen, att fondbolagens kostnadsredovisning blir bättre och att fond-i-fond-lösningar — och liknande konstruktioner som riskerar att leda till höga kostnader på andra sätt — inte ska vara tillåtna.

Riksdagsmotionen är undertecknad av nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet: Nooshi Dadgostar, Ulla Andersson, Ali Esbati, Ida Gabrielsson, Tony Haddou, Christina Höj Larsen, Daniel Riazat, Ilona Szatmari Waldau och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela motionen.

Vänsterpartiet föreslår att Pensionsgruppen ska upplösas

Posted on april 23, 2019 by - Pension

Nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet, med Ali Esbati i spetsen, skriver i en riksdagsmotion att Pensionsgruppen bör upplösas, så att makten över pensionsfrågorna återgår till riksdagen. Dessutom vill man att rätten till tre månaders uppsägningstid bör gälla för arbetstagare som fyllt 69 när anställningsskyddet förlängs till 69 år och att det gällande regelverket om saklig grund för uppsägning och krav på skriftligt besked bibehålls. 

Riksdagsmotionen läggs fram med anledning av proposition 2018/2019:91 om att förlänga anställningsskyddet tills arbetstagaren fyller 69 år.

I propositionen föreslås att arbetstagares anställningsskydd ska förlängas genom ändringar i lagen om anställningsskydd, så att åldern för rätten att kvarstå i anställning höjs till 69 år.

När åldern 69 år har uppnåtts ska arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund. Uppsägningen ska ske genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse den 14 december 2017. Ändringarna föreslås ske i två omgångar; Den 1 januari 2020 ska förändringarna av äldre arbetstagares anställningsskydd träda i kraft och åldersgränserna höjas till 68 år och den 1 januari 2023 ska åldersgränserna höjas till 69 år.

I motionen kritiserar vänsterpartisterna till att börja med att pensionsfrågorna hanteras i en sluten grupp som Pensionsgruppen.

— Det är inte rimligt att pensionsfrågorna ska vara undantagna från de normala demokratiska beslutsvägarna. Vänsterpartiet anser därför att Pensionsgruppen bör upplösas och att riksdagen bör återfå sin makt och sitt inflytande över pensionsfrågorna, heter det i motionen.

Utöver den kritiken har motionärerna ett antal synpunkter på innehållet i lagförslaget.

Visserligen menar man att det är positivt på att människor jobbar längre om de kan. Samtidigt påpekar motionärerna att många, främst LO-medlemmar, inte ens orkar jobba till dagens LAS-åldersgräns på 67 år. Därför kräver man i motionen omfattande förändringar i arbetslivet som kraftiga satsningar på förbättrad arbetsmiljö, tryggare anställningsformer och en generell arbetstidsförkortning. Att först höja LAS-åldern utan att vidta dessa åtgärder är att börja i fel ände, menar motionärerna.

Med detta sagt, kritiserar man också lagförslagen som handlar om att när en arbetstagare har fyllt 69 år ska kravet på saklig grund för arbetsgivarens uppsägning inte gälla och att anställningen inte längre ska kunna avslutas genom ett skriftligt besked i samband med att åldersgränsen uppnås.

— Vänsterpartiet ser ingen anledning till att förändra anställningsskyddet för äldre arbetstagare på det sätt regeringen föreslår. Förslaget är dessutom onödigt komplicerat. Det vore därför enklare och tydligare att behålla gällande regelverk, skriver motionärerna och föreslår att gällande regelverk kring saklig grund och skriftligt besked bör behållas vid en höjning av åldersgränsen i LAS.

Vänsterpartisterna bakom motionen menar också att kravet på uppsägningstid för en arbetstagare som fyllt 69 år bör vara tre månader och inte en månad som föreslås i propositionen. Så här uttrycks det i motionen:

— Vänsterpartiet anser, i likhet med de fackliga centralorganisationerna, att en månads uppsägningstid är för kort i förhållande till hur lång tid det kan förväntas ta att få till stånd pensionsutbetalningar och annat innan anställningen upphör. Enligt Pensionsmyndigheten bör man ansöka om pension tre månader innan man har tänkt sluta arbeta, vilket gör det närmast nödvändigt att anpassa denna regel till uppsägningstiden. Samma villkor – 3 månader – gäller också ofta för tjänstepension. Det finns alltså en uppenbar risk att såväl den allmänna pensionen som tjänstepensionen i vissa fall inte hinner utbetalas med så kort varsel som en månad, varför individen kan riskera att hamna utan försörjning i ett övergångsskede. En längre planeringshorisont än en månad borde heller inte vålla arbetsgivaren problem, då bestämmelsen är hänförlig till arbetstagarens ålder, vilken, av naturliga skäl, är en väl känd faktor för arbetsgivaren.

Undertecknarna av motionen är Ali Esbati, Ulla Andersson, Nooshi Dadgostar, Ida Gabrielsson, Tony Haddou, Christina Höj Larsen, Daniel Riazat, Ilona Szatmari Waldau och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela motionen.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av Proposition 2018/19:91 ”Anställningsskyddet förlängs till arbetstagaren fyllt 69 år”