På grund av att den privat finansierade vården är av så liten omfattning jämfört med den offentligt finansierade vården, är det svårt att svara på hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar vården i stort. Den slutsatsen dras i en färsk rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Svensk Försäkring säger i en kommentar att man ställer sig positiv till analysen.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport om möjliga risker och nyttor med privata sjukvårdsförsäkringar. Myndigheten har kartlagt och analyserat vilka möjliga konsekvenser de kan få för enskilda personer, på systemnivå, för hälso- och sjukvården och för samhället i stort. Projektledare har varit utredaren Ida Nyström.
Uppdraget kom från socialminister Lena Hallengren, som ville få en beskrivning av de möjliga riskerna med att patienter med privat sjukvårdsförsäkring ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Utredarna har bland annat genomfört intervjuer och samtal med ett 50-tal personer med olika kunskap i och perspektiv på frågan, och sammanställt uppgifter om väntetider för patienter i den offentligt finansierade vården och jämfört dem med de väntetidsgarantier som gäller för patienter med sjukvårdsförsäkringar.
En av slutsatserna i rapporten är att patienter med privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare än patienter med offentlig finansiering. Det är kanske heller inte så förvånande; de flesta som väljer att teckna en privat vårdförsäkring gör det förmodligen för att de vill vara säkra på att få vård snabbt om det skulle behövas. För planerad specialiserad vård får i patienter med privat sjukvårdsförsäkring ett första besök inom 3–7 dagar och en behandling inom 14–21 dagar.
Samtidigt konstateras att det är svårt att ge ett entydigt svar på hur patienterna i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården påverkas av detta. Detta beror bland annat på att privata sjukvårdsförsäkringar står för en så liten del av den totala vård som ges.
I rapporten sägs också att skillnaderna i väntetider behöver sättas i en större kontext: Det är inte bara mellan patienter med och utan privat sjukvårdsförsäkring som väntetiderna skiljer sig åt. I själva verket kan väntetiderna variera kraftigt mellan olika regioner, och mellan olika verksamheter inom en region. Även dessa skillnader kan anses innebära att principen om vård efter behov och på lika villkor åsidosätts.
Kan det vara så att den privata sjukvården tar resurser från den offentliga vården? Där konstaterar myndigheten att det på kort sikt finns en risk för undanträngning, ifall det råder brist på vårdpersonal. Samtidigt sägs i rapporten att om åtminstone en del av de patienter som får vård genom sin privata sjukvårdsförsäkring annars hade sökt och bedömts ha behov av vård inom den offentligt finansierade vården, så innebär de privata sjukvårdsförsäkringarna att antalet patienter som söker offentligt finansierad vård blir färre. Det lyfts också fram i rapporten att försäkringsbranschen och de privata vårdgivarna bidrar till innovativa lösningar.
Skulle det kunna vara så att förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar påverkar medborgarnas vilja att betala skatt? I rapporten sägs att det i dag inte finns något som övergripande pekar på att förtroendet för hälso- och sjukvården, eller viljan att betala skatt, har minskat på grund av de privata sjukvårdsförsäkringarna. Enligt myndigheten kan viljan att betala skatt till och med öka om medborgarna anser att det sammanlagda vårderbjudandet blir mer individanpassat när de kan komplettera med privat finansierad hälso- och sjukvård. Dock pekar rapporten även på risken för en mer tudelad hälso- och sjukvård med en försäkringsfinansierad och en offentligt finansierad del, och vilka konsekvenser det kan få för samhället.
Rapporten föreslår ett antal åtgärder. Några av förslagen är att stärka forskningen om de privata sjukvårdsförsäkringarnas påverkan på den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, att fördjupa den internationella utblicken när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar och att se över möjligheterna till mer insyn hos de privata vårdgivarna som regionerna tecknar avtal med, för att säkerställa en vård på lika villkor och efter behov.
I en kommentar till rapporten säger Svensk Försäkring att man är positiv till utredningens analys, som bidrar till att kunskapen om sjukvårdsförsäkringar ökar.
— Från försäkringsbranschens sida hoppas vi att sjukvårdsförsäkringen kan ses som ett sätt att avlasta den offentligfinansierade vården, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Eva Erlandsson i en kommentar.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.