Etikett: ulla andersson

V vill höja kapitalkraven för fossila investeringar

Posted on februari 11, 2021 by - Liv

I en riksdagsmotion kräver sex riksdagsledamöter från Vänsterpartiet, med den ekonomisk-politiske talespersonen Ulla Andersson i spetsen, att kapitalkravet i tjänstepensionsbolag ska öka avseende fossila investeringar. Motionärerna vill också att det ska ställas högre miljökrav på investeringar i infrastruktur som ska medför lägre krav på kapitaltäckning. 

Motionen har väckts med anledning av regeringens proposition om en översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag.

I fråga om krav på miljömässiga kriterier för infrastruktur konstaterar motionärerna att investeringar i infrastruktur ska omfattas av lägre kapitalkrav — under förutsättning att de tillhandahåller, eller ger stöd åt, en viktig offentlig tjänst.

Visserligen framgår det av propositionen att infrastrukturinvesteringar med begränsad investeringsrisk ska uppfylla grundläggande krav på miljömässig hållbarhet. Men det räcker inte, menar motionärerna:

— Vänsterpartiet välkomnar tillägget att investeringarna ska uppfylla grundläggande krav på miljömässig hållbarhet för att få klassas som godkända infrastrukturinvesteringar och därmed åtnjuta lägre kapitalkrav. Vi anser dock att den miljömässiga hållbarhetsskrivningen bör skärpas. Godkända infrastrukturinvesteringar ska definieras som ”infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet samt bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser.”, heter det i motionen.

När det gäller frågan om högre kapitalkrav för fossila investeringar, formulerar sig motionärerna så här:

— I propositionen föreslås, som nämnts ovan, att kapitalkravet för godkända infrastrukturinvesteringar ska sänkas. För att det samlade kapitalkravet på tjänstepensionsföretagen inte ska bli för lågt och för att minska fossila investeringar bör regeringen se över möjligheterna att höja kapitalkravet på fossila investeringar.

De riksdagsledamöter som, vid sidan av Ulla Andersson, har undertecknat motionen är Lorena Delgado Varas, Ali Esbati, Tony Haddou, Birger Lahti och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Motioner från L, V, SD och KD kräver generösare regler för flytträtten

Posted on oktober 4, 2019 by - Liv

Motionärer från fyra riksdagspartier — Liberalerna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna — kräver nu mer generösa regler för flytträtten än vad regeringen har föreslagit i sin flytträttsproposition. 

Frågan om regeringens flytträttsproposition har lett till stort engagemang i pensions-Sverige — inte minst i de uppstickarbolag som kan hoppas på att bli vinnare på en utvidgad flytträtt.

Finansmarknadsminister Per Bolund har lyft fram i debatten att pensionsbolagen framöver i samband med en pensionsflytt enbart kommer att få ta ut avgifter som täcker de verkliga kostnader företaget haft:

— Den förändringen kommer slå undan benen för de orimligt höga flyttavgifterna som lett till att flytträtten hittills inte fungerat som tänkt, hette det i debattinlägg från Per Bolund i Svenska Dagbladet i förra veckan. Han pekade där också på att man måste väga in kostnaderna för de sparare som är mindre aktiva när man fattar beslut om flytträtten, eftersom det kan bli de som får betala notan för andras pensionsflyttar.

Kritikerna i branschen menar dock att regelverket propositionen innebär att regeringen har vikt sig för de stora pensionsbolagen. Det är framförallt på två punkter som det har framförts kritik: Dels att argumentet att de sparare som stannar kvar får betala kalaset inte är lika relevant när det gäller fondförsäkring, dels att perioden tio år är orimligt lång när det gäller hur långt tillbaka i tiden som pensionsbolag får räkna in anskaffningskostnader när priset för pensionsflytten fastställs. Fem år skulle vara en rimligare nivå, tycker flera kritiker — och hänvisar till att det var den perioden som föreslogs tidigare i en promemoria.

Inte bara i pensionsbolagen, utan även i politiken finns det ett stort engagemang för flytträttsfrågorna.

Hittills har inte mindre än fyra riksdagspartier lämnat motioner i ämnet:

• Kristdemokraterna vill ha en begränsning så att anskaffningskostnaden ska anses vara betald efter fem år. Längre än så ska det med andra ord inte vara möjligt för ett pensionsbolag att kräva pengar för sin anskaffningskostnad. Motionen är undertecknad av partiets ekonomisk-politiske talesman Jacob Forssmed och sju andra riksdagsledamöter. Här hittar du Kristdemokraternas motion.

• Vänsterpartiet föreslår i sin motion, undertecknad av ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson och åtta andra riksdagsledamöter, att flyttavgiften ska vara begränsad till ett avgiftstak i kronor som ska presenteras för kunden innan försäkringen tecknas. Här hittar du Vänsterpartiets motion.

• Sverigedemokraterna menar i en motion, undertecknad av ekonomisk-politiske talesmannen Oscar Sjöstedt och tre ytterligare riksdagsledamöter, i likhet med Kristdemokraterna att anskaffningskostnaderna ska anses betalda efter fem år. Dessutom vill man att även försäkringar tecknade före den 1 juli 2007 ska omfattas av den fria flytträtten. Här är SD:s motion i frågan.

• Liberalerna skriver i en motion att regeringens proposition om flytträtten är otillräcklig, och missar målet med att på allvar möta de hinder som pensionssparare möter när de vill flytta sina pensionspengar. Liberalerna vill helt slopa möjligheten för pensionsbolagen att få betalt för sina resterande anskaffningskostnader i samband med en flytt, och att flyttavgiften endast ska få täcka de direkta kostnaderna för den administrativa hanteringen i samband med flytten. Man vill också — i likhet med Sverigedemokraterna — införa flytträtt även för försäkringar tecknade före den 1 juli 2007. Motionen är undertecknad av ekonomiskpolitiske talespersonen Mats Persson och ytterligare sex liberala riksdagsledamöter. Liberalernas motion är till skillnad från de tre andra motionerna, formellt inte en följdmotion till propositionen utan lämnades in i går den 3 oktober under den allmänna motionstiden. Här hittar du Liberalernas motion.

Därmed är det — av partierna utanför regeringen — endast Centerpartiet och Moderaterna som ännu inte har formulerat sin ståndpunkt när det gäller de föreslagna nya flytträttsreglerna.

En av de sparekonomer som har engagerat sig mycket i diskussionen om regelverket för flytträtten och de kostnader som pensionsbolagen har rätt att ta ut, är Frida Bratt på Nordnet. Hon har bland annat lanserat 500:2-metoden för pensionsflytt, det vill säga max 500 kronor i kostnad och max två månaders tid för flytt. Så här kommenterar Frida Bratt på Twitter det faktum att det nu är fyra partier som vill ha ändringar i regeringens lagförslag:

— Så glad! Hårt arbete för att få politikerna att se dåligt förslag i svår fråga. Nu har ⁦@liberalerna @kdriks @vansterpartiet och @sdriks ställt sig på spararnas sida. Heja er! Nu väntar vi på @Centerpartiet och⁦ @moderaterna⁦!

⁦— Så @ElisabethSvan och @emilkallstrom, jag har pingat in er massor med gånger sedan april. Vad tycker ni nu?

Johanna Kull, sparekonom på Avanza som också driver frågan, uttrycker sig i liknande ordalag på Twitter:

— 4 partier (@liberalerna @kdriks @vansterpartiet & @sdriks) har nu ställt sig tydligt på spararnas sida Nu väntar vi på er @Centerpartiet @moderaterna. Regeringen är såklart också hemskt välkommen att ändra sig och förbättra sin lama proposition @socialdemokrat @miljopartiet

Propositionen lades fram den 23 maj och kommer att behandlas i finansutskottet under hösten. Då återstår att se om regeringens förslag till lagändringar går igenom ograverade eller om det blir någon form av ändring i linje med förslagen i de fyra motionerna. Ärendet är planerat för beredning i utskottet den 24 oktober, och planerat beslutsdatum i riksdagen är den 27 november.

V vill att premiepensionen inte längre ska vara obligatorisk

Posted on april 26, 2019 by - Pension

Nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet kräver nu i en motion att premiepensionssparandet inte längre ska vara obligatoriskt. Istället bör spararna kunna välja att stå utanför premiepensionen och istället låta pengarna gå till inkomstpensionen, anser motionärerna.

Vänsterpartisterna pekar i sin motion på att det finns ett utbrett ointresset och en osäkerheten bland spararna när det gäller premiepensionssystemet. De hänvisar bland annat till att en granskning från Riksrevisionen visar att 96,9 procent av fondspararna behåller samma fond även om avgiften höjs kraftigt. Motionärerna menar också att det — förutom att premiepensionssystemet är behäftat med stora brister — är ett problem att det är stor skillnad mellan olika personers värdeutveckling av premiepensionen.

— Vänsterpartiet anser inte att premiepensionssystemet bör vara ett obligatoriskt system. Det fungerar i dag främst som en lukrativ affärsmodell för förvaltare. Det är samtidigt orättvist att premiepensionerna ger så olika utfall. Det innebär att ett misstag kan kosta en person och samhället stora pensionspengar, heter det i motionen.

Motionärerna vill nu därför att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att premiepensionssystemet upphör att vara obligatoriskt, så att det går att välja bort premiepensionssparandet till förmån för exempelvis den allmänna inkomstpensionen.

I motionen kräver Vänsterpartisterna också att regeringen bör genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av kostnadseffektiviteten och förvaltningen av premiepensionssystemet genomförs och tillkännager detta för regeringen, att fondbolagens kostnadsredovisning blir bättre och att fond-i-fond-lösningar — och liknande konstruktioner som riskerar att leda till höga kostnader på andra sätt — inte ska vara tillåtna.

Riksdagsmotionen är undertecknad av nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet: Nooshi Dadgostar, Ulla Andersson, Ali Esbati, Ida Gabrielsson, Tony Haddou, Christina Höj Larsen, Daniel Riazat, Ilona Szatmari Waldau och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela motionen.

Vänsterpartiet föreslår att Pensionsgruppen ska upplösas

Posted on april 23, 2019 by - Pension

Nio riksdagsledamöter för Vänsterpartiet, med Ali Esbati i spetsen, skriver i en riksdagsmotion att Pensionsgruppen bör upplösas, så att makten över pensionsfrågorna återgår till riksdagen. Dessutom vill man att rätten till tre månaders uppsägningstid bör gälla för arbetstagare som fyllt 69 när anställningsskyddet förlängs till 69 år och att det gällande regelverket om saklig grund för uppsägning och krav på skriftligt besked bibehålls. 

Riksdagsmotionen läggs fram med anledning av proposition 2018/2019:91 om att förlänga anställningsskyddet tills arbetstagaren fyller 69 år.

I propositionen föreslås att arbetstagares anställningsskydd ska förlängas genom ändringar i lagen om anställningsskydd, så att åldern för rätten att kvarstå i anställning höjs till 69 år.

När åldern 69 år har uppnåtts ska arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund. Uppsägningen ska ske genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse den 14 december 2017. Ändringarna föreslås ske i två omgångar; Den 1 januari 2020 ska förändringarna av äldre arbetstagares anställningsskydd träda i kraft och åldersgränserna höjas till 68 år och den 1 januari 2023 ska åldersgränserna höjas till 69 år.

I motionen kritiserar vänsterpartisterna till att börja med att pensionsfrågorna hanteras i en sluten grupp som Pensionsgruppen.

— Det är inte rimligt att pensionsfrågorna ska vara undantagna från de normala demokratiska beslutsvägarna. Vänsterpartiet anser därför att Pensionsgruppen bör upplösas och att riksdagen bör återfå sin makt och sitt inflytande över pensionsfrågorna, heter det i motionen.

Utöver den kritiken har motionärerna ett antal synpunkter på innehållet i lagförslaget.

Visserligen menar man att det är positivt på att människor jobbar längre om de kan. Samtidigt påpekar motionärerna att många, främst LO-medlemmar, inte ens orkar jobba till dagens LAS-åldersgräns på 67 år. Därför kräver man i motionen omfattande förändringar i arbetslivet som kraftiga satsningar på förbättrad arbetsmiljö, tryggare anställningsformer och en generell arbetstidsförkortning. Att först höja LAS-åldern utan att vidta dessa åtgärder är att börja i fel ände, menar motionärerna.

Med detta sagt, kritiserar man också lagförslagen som handlar om att när en arbetstagare har fyllt 69 år ska kravet på saklig grund för arbetsgivarens uppsägning inte gälla och att anställningen inte längre ska kunna avslutas genom ett skriftligt besked i samband med att åldersgränsen uppnås.

— Vänsterpartiet ser ingen anledning till att förändra anställningsskyddet för äldre arbetstagare på det sätt regeringen föreslår. Förslaget är dessutom onödigt komplicerat. Det vore därför enklare och tydligare att behålla gällande regelverk, skriver motionärerna och föreslår att gällande regelverk kring saklig grund och skriftligt besked bör behållas vid en höjning av åldersgränsen i LAS.

Vänsterpartisterna bakom motionen menar också att kravet på uppsägningstid för en arbetstagare som fyllt 69 år bör vara tre månader och inte en månad som föreslås i propositionen. Så här uttrycks det i motionen:

— Vänsterpartiet anser, i likhet med de fackliga centralorganisationerna, att en månads uppsägningstid är för kort i förhållande till hur lång tid det kan förväntas ta att få till stånd pensionsutbetalningar och annat innan anställningen upphör. Enligt Pensionsmyndigheten bör man ansöka om pension tre månader innan man har tänkt sluta arbeta, vilket gör det närmast nödvändigt att anpassa denna regel till uppsägningstiden. Samma villkor – 3 månader – gäller också ofta för tjänstepension. Det finns alltså en uppenbar risk att såväl den allmänna pensionen som tjänstepensionen i vissa fall inte hinner utbetalas med så kort varsel som en månad, varför individen kan riskera att hamna utan försörjning i ett övergångsskede. En längre planeringshorisont än en månad borde heller inte vålla arbetsgivaren problem, då bestämmelsen är hänförlig till arbetstagarens ålder, vilken, av naturliga skäl, är en väl känd faktor för arbetsgivaren.

Undertecknarna av motionen är Ali Esbati, Ulla Andersson, Nooshi Dadgostar, Ida Gabrielsson, Tony Haddou, Christina Höj Larsen, Daniel Riazat, Ilona Szatmari Waldau och Ciczie Weidby.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela motionen.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av Proposition 2018/19:91 ”Anställningsskyddet förlängs till arbetstagaren fyllt 69 år”

V vill stoppa rörliga ersättningar i AP-fonderna

Posted on oktober 10, 2018 by - Pension

Stopp för rörliga ersättningar i de svenska AP-fonderna, kräver nio vänsterpartister i en riksdagsmotion. I motionen framförs också att AP-fonderna bör få äga en större andel av börsnoterade bolag än vad som tillåts i dag. 

Första namnet på motionen är riksdagsledamoten Ulla Andersson som är ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Riksdagsmotionen föranleds av förslaget om ändrade regelverk för placeringarna i buffertfonderna AP1-4. I huvudsak ställer sig motionärerna bakom propositionen, men har ytterligare några förslag som man vill se genomförda:

• Stopp för rörliga ersättningar! Motionärerna skriver att förutom VD och övrig fondledning har de flesta anställda i AP-fonderna rörliga ersättningar utöver sina fasta löner.

– Dessa ersättningssystem riskerar att leda till spekulation och mer riskfyllda placeringar. Ett förbud mot rörliga ersättningar i AP-fonderna bör införas, menar de vänsterpartister som står bakom motionen.

• Större inflytande i börsbolagen! I dag kan en AP-fond inte äga mer än 2 procent av ett svenskt börsbolag, och får inte rösta för mer än 10 procent av röstetalet. De gränserna borde höjas, menar motionärerna.

– För att kunna använda AP-fonderna som en del i en strategisk näringspolitik bör dessa gränsvärden höjas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen, heter det i motionen.

• Högre kraven på miljö och etik. Ett krav på miljömässiga och etiska hänsyn i placeringarna bör ha samma vikt som målet om god avkastning, menar motionärerna som också bland annat kräver ett förbud mot investeringar i fossilindustrin.